Våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem som ofta diskuteras i media. För kvinnor som misshandlas av sina män och söker hjälp, finns ett relativt väl utvecklat skyddsnät i form av ett flertal kvinnojourer. I en rapport från Brottsoffermyndigheten redovisas för första gången också männens utsatthet för våld i nära relationer. Rapporten visar att lika många män som kvinnor uppger att de någon gång blivit utsatta för våld av sin partner, dock sker våldet mot kvinnorna oftare, mer systematiskt och de fysiska skadorna blir mer omfattande. Ett av regeringens delmål för jämställdhetspolitiken är att försöka få mäns våld mot kvinnor att upphöra.  Ingenstans i detta uppdrag nämns kvinnors våld mot män.Syftet med vår studie är att lyfta fram och synliggöra ett problem som tidigare fåttbegränsad uppmärksamhet.

Koksverksgas har en carcinogen verkan och det är pga. sitt innehåll av Polyaromatiska kolväten (PAH=PolycyclicAromaticHydrocarbons) därför viktigt att begränsa exponeringenför individen. Syftet med undersökningen är biologisk monitorering av exponering för PAH hos koksverksanställda samt att ge personlig återkoppling. Resultaten ger de anställda en möjlighet att påverka sin egen exponering, risk och därigenom även minska den oro som framkallas i denna arbetsmiljö. Den valda undersökningsgruppen arbetar vid Koksverket SSAB i Luleå.

I Sveriges musikbransch ra?der det idag en skev fo?rdelning mellan kvinnor och ma?n pa? inflytelserika positioner. Den skeva ko?nsfo?rdelningen, da?r det pa? de beslutsfattande positionerna syns en tydlig manlig dominans har blivit starkt uppma?rksammad de senaste a?ren, vilket va?ckt intresset fo?r fo?religgande studie. Studiens fokus ligger pa? de kvinnliga akto?rer som har lyckats inta inflytelserika positioner.

Mediefenomenet podcast har slagit igenom ordentligt i Sverige det senaste året och två av demest populära drivs av fyra män. Alexander Schulman och Sigge Eklund med ?Alex ochSigges podcast? samt Filip Hammar och Fredrik Wikingsson med ?Filip och Fredrikspodcast?. Podcasten öppnar upp för samtal fria från tidsbundenhet och producentstyrda manusså som den traditionella radion är upplagd vilket banar väg för mer förtroliga och personligasamtal deltagarna emellan. Jag tycker att det är intressant att ur ett maskulinitetsperspektivgranska vad männen i den här offentliga miljön väljer att tala om men också hur de gör det.Deltagarnas vänskap gör det intressant att studera homosocialiteten dem emellan.Syftet med studien är att studera hur dessa män talar med varandra i det offentligapodcastmediet, vilka maskulinitetstyper som framkommer i samtalen och hurhomosocialiteten deltagarna emellan ser ut, samt om samtalen skiljer sig åt eller liknarvarandra ur dessa aspekter.

Uppsatsen bygger på en analys av hemsidan En jämställd förskola och skola ? hur kan vi nå dit?. Hemsidan är ett metodmaterial utgivet av Länsstyrelsen i Västmanland som riktar sig till pedagoger och syftar till att vara ett stöd i arbetet med jämställdhets- och likabehandlingsfrågor i förskola och skola. Syftet med uppsatsen är att analysera hur jämställsdhetsdiskursen framträder och vilka föreställningar om genus som är rådande på hemsidan.  Frågeställningarna som jag utgår ifrån i min analys är: Vilka idéer om genus och jämställdhet förekommer på hemsidan? Finns det andra underliggande normer och/eller världssyn på hemsidan som kan påverka arbetet med jämställdhet? Hur framställs genus på hemsidan? Vilka effekter kan den syn på genus och jämställdhet som finns på hemsidan få på det praktiska jämställdhetsarbetet? Den rådande jämställdhetsdiskursen och synen på genus kommer att påverka hur arbetet med dessa frågor sker i förskola och skola, hur förskolan och skolan i sin tur väljer att arbeta med genus och jämställdhet kommer att ger efterverkningar på ett samhälleligt plan.

I denna uppsats gör jag en feministisk, samhällsvetenskaplig analys av 98 stycken reklambilder för parfym riktade till herrar, varav jag djupanalyserar 9 stycken med syftet att se på vilken bild av maskulinitet som de förmedlar. Bilderna är hämtade ur tre svenska herrmodemagasin från år 2008 och jag genomför analysen med utgångspunkten att genus, sexualitet och makt är socialt konstruerade. Till min hjälp använder jag mig av tidigare forskning kring genus, maskulinitet och media, men även en del feministisk teoribildning. Feminismen utgår från att män innehar en överordnad position i samhället som reproduceras på en strukturell nivå, och i uppsatsen undersöker jag huruvida detta är något vi kan se sker i parfymreklamen. I sitt meningsskapande använder sig reklamen av stereotyper och olika koder för att fixera innebörd och genom en kvalitativ innehållsanalys identifierar jag i reklamen olika tecken, vilka kan ses som makt-positioneringar.

SammanfattningDen här undersökningen handlar om hur svenska massmedier, i det här fallet dags- och kvällstidningar, framställer våldtäkt i sin nyhetsrapportering. Artiklarna är utvalda från två olika fall som blev omskrivna i svensk press. Utifrån bland annat filosofen Michel Foucaults diskursteori och med ett socialkonstruktivistiskt och genusviklat perspektiv analyseras en rad artiklar med hjälp av diskursanalys. De teoretiker som använts är bland andra Norman Fairclough.Med diskursanalysens hjälp synliggörs de underliggande betydelserna av en till synes oskyldig nyhetsrapportering. Dessa jämförs sedan med en social kontext som utgörs av en redan utförd undersökning om ungdomars förståelse av våldtäkt.

I dagens moderna Sverige finns det en hel bransch som har lyckats hålla borta en väldigt stor grupp av potentiella anställda. Denna grupp är kvinnor och branschen är byggbranschen. Syftet med uppsatsen är att studera och belysa föreställningar kring kvinnliga byggmålare i en mansdominerad miljö, detta för att det finns föreställningar som skapar problem för kvinnors deltagande och tillträde till byggbranschen.Intervjuerna med fem kvinnliga byggmålare gav mig möjlighet att få en inblick i kvinnors slutna värld i byggbranschen, vad de själva tycker och tänker om sitt arbete och byggbranschen i stort.Genusperspektivet är en viktig del av arbetet eftersom genus är något alla människor förhåller sig till på ett eller annat sätt och som påverkar situationen i denna bransch.Kvinnorna som arbetar i byggbranschen har ett arbete de trivs med men bakom de glada tonerna så blir de fortfarande utsatta för skämt och uppmärksammas negativt ur det faktum att de är kvinnor. Kvinnorna diskuterar de fysiska problemen men pratar ännu mer om frågor som är kopplade till den psykosociala arbetsmiljön De känner sig inte uppskattade på samma sätt som deras manliga kollegor gör. Den hårda jargongen gör att kvinnor väljer att inte arbeta tillsammans med män, de väljer att arbeta i mindre grupper med andra kvinnor, på platser där antalet män inte är mer än antalet kvinnor eller ensamma.

Att självskadebeteende är ett fenomen som förekommer hos kvinnor står klart för många av oss. Det är den bilden vi möter i den samhälleliga debatten och i media. Vi som uppsatsförfattare blev nyfikna på huruvida självskadebeteende även förekommer hos unga män och efter ett digert granskande av tidigare forskning stod det klart för oss att så var fallet. Varför talas det då aldrig om denna sida av problematiken? Är denna typ av ohälsa bland unga män ett okänt fenomen även hos professionella? Syftet med vår studie är att genom en diskursanalys bringa klarhet i varför unga mäns självskadebeteende osynliggörs vilket vi anser att det görs.

Denna uppsats jämför illustrationer av läraren i svenska och brittiska bilderböcker. I uppsatsen diskuteras nationella likheter och skillnader av lärarillustrationerna. Fokus ligger på hur bilderböckerna bidrar till att socialisera in barnen i förberedelserna inför skolstarten. Bildanalyserna jämförs även med den brittiska läroplanen The National Curriculum, och den svenska läroplanen, Lpo94, för att se hur pass realistisk den presenterade bilden av läraren är.Vi har valt att analysera illustrationer från tre böcker från vardera land, alla med ordet ?school? eller ?skola? i titeln.

HBTQ-personer är en utsatt minoritetsgrupp i samhället på grund av heteronormen. De mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen påpekar alla människors lika värde och barnens specifika rättigheter, medan Bibliotekslagen och folkbiblioteksmanifestet i sin tur säger att folkbiblioteken ska vara till för alla och att barn och ungdomar speciellt ska prioriteras i bibliotekens verksamhet. Dessa skrifter ligger som bakgrund för mitt val att utvärdera om och hur HBTQ-teman i barn- och ungdomsböcker lyfts fram på folkbibliotek genom ämnesordsindexering. Utvärderingen är en så kallad mål-resultatutvärdering som har tittat på ämnesordsindexering som ett resultat av de övergripande mål för biblioteksverksamheten som kan utläsas explicit eller implicit i de offentliga skrifter som nämnts ovan. Målen för ämnesordsindexering är att användarna skall kunna hitta den litteratur de söker i bibliotekens kataloger och i fallet för den här utvärderingen var det specifikt HBTQ-teman i böcker som eftersöktes.

Syftet med vår uppsats är att jämföra lärares syn på auktoritet i förhållande till genus mellan en mångkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lärarna på förhållandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jämförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende på kultur och etnicitet i den mångkulturella skolan än den svenska homogena skolan, där kulturen främst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, därav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, där individer tillskrivs olika normer och sätts i olika fack beroende på sitt biologiska kön. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lärare från vardera skola.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad som motiverar tjejer i yngre tonåren att både börja och att fortsätta att spela i band, hur musikpedagoger arbetar med deras motivation samt på vilka sätt könsnormerna påverkar spelmomentet. Undersökningen har genomförts med kvalitativa forskningsintervjuer som metod. Informanterna bestod av tre lärare samt två grupper med tjejer i åldern 12-13. Lärarna bestod av en man som arbetar på grundskola och kulturskola, en kvinna som arbetar som projektledare på en fritidsgård samt en kvinna som arbetar på ett studieförbund. De både kvinnorna arbetar dessutom tillsammans med ett musikläger riktade till tonårstjejer som vill spela i band.

Den här uppsatsen har som syfte att se om det finns skillnader i hur föräldrar och barn uppfattar datorspelande men även om pojkar och flickor ser datorspelande på olika sätt. Datorspelande finns i många former och har blivit en stor del av vardagen, speciellt när det gäller dagens generation som är uppvuxna i ett konsumtionssamhälle där media ofta vänder sig till de unga konsumenterna. För att undersöka om det skiljer sig i hur barn och deras föräldrar upplever datorspelande har en enkätundersökning genomförts på en skolklass i årskurs 7 samt deras föräldrar, samtliga 25 elever och 18 av de 25 tillfrågade föräldrarna svarade på enkäten, svaren samt den tidigare forskningen som redovisas ligger till grund för materialet i den här studien. Då studien stötte på en del problem som ledde till ett byte från kvalitativ till kvantitativ metod kommer konsekvenserna det hade för studien att redovisas mer ingående i metod delen. Resultaten i studien berör huruvida barn och föräldrar ser olika eller lika i fråga om datorspelade.

Syftet med vår uppsats är att jämföra lärares syn på auktoritet i förhållande till genus mellan en mångkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lärarna på förhållandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jämförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende på kultur och etnicitet i den mångkulturella skolan än den svenska homogena skolan, där kulturen främst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, därav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, där individer tillskrivs olika normer och sätts i olika fack beroende på sitt biologiska kön. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lärare från vardera skola.