Sökresultat:
510 Uppsatser om Manlig omskärelse - Sida 27 av 34
Fyra sÀtt att se en tv-sÀnd hockeymatch : En medieanalys av kvalseriepremiÀren mellan Leksand och SödertÀlje 2009-03-13
ABSTRACT Elin Broman: FYRA SĂTT ATT SE EN TV-SĂND HOCKEYMATCH? ?En medieanalys av kvalseriepremiĂ€ren mellan Leksand och SödertĂ€lje, 2009-03-13. Medie- och kommunikationsvetenskap D       Uppsatsventilering: 17 december 2009 SYFTE: Syftet Ă€r analysera tv-sĂ€ndningen av denna hockeymatch utifrĂ„n fyra olika infallsvinklar. Jag kommer delas att undersöka om Dayans & KatzÂŽ (1992) begrepp ?mediehĂ€ndelse? idag gĂ„r att applicera pĂ„ mindre spektakulĂ€ra sĂ€ndningar av matcher eller tĂ€vlingar (Contests) Ă€n de stora evenemang som dessa forskare syftar pĂ„, samt genom en retorisk analys se vilka retoriska strategier som Ă€r framtrĂ€dande i sĂ€ndningen.
Minskar kvinnliga revisorer fo?rekomsten av earnings management och skiljer det sig a?t mellan la?nder med ho?g respektive la?g ja?msta?lldhet? : En ja?mfo?rande studie av svenska och baltiska bo?rsnoterade fo?retag
SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.
Empowerment, maskulinitet och förÀndring-en studie av en brottsförebyggande verksamhet
Studiens syfte Àr att försöka ta reda pÄ hur man kan arbeta med unga mÀn i riskzonen att utveckla en kriminell identitet och dÀrmed försöka lÄta verksamheten K.A.M.P vara ett exempel pÄ detta arbete. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka metoder i verksamheten K.A.M.P leder ungdomarna bort frÄn kriminell identitet? Varför riktar sig verksamheten K.A.M.P endast till unga mÀn? PÄ vilket sÀtt pÄverkas och förÀndras ungdomarnas identitet av verksamheten K.A.M.Ps inriktning?Genom kvalitativ ansats i form sex intervjuer med ledare och ungdomar har vi försökt att ta reda pÄ vilka metoder som verksamheten bygger pÄ samt hur deltagarna upplever att det Àr att vara med. I vÄr studie har vi varit intresserade av att se om deltagarna i verksamheten har genomgÄtt nÄgon förÀndring i sin identitet. Vi har dÀrför anvÀnt oss utav begreppet maskulinitet för att försöka ta reda pÄ denna förÀndring.
Kvinnan som lekte kurragömma : En studie av kvinnoskildringen i historielÀroböcker för mellanstadiet och jÀmstÀlldhet i lÀroplaner 1962-2012
Det hÀr examensarbetet har syftat till att fÄ svar pÄ hur kvinnor skildras i förhÄllande till mÀn i mellanstadiets lÀroböcker i historia. Arbetet började i 1960-talets lÀroböcker och strÀckte sig 50 Är framÄt i tiden för att kunna svara pÄ frÄgan hur skildringen av kvinnor har förÀndrats över tid. Dessutom har lÀro- och kursplanernas synpunkter pÄ jÀmstÀlldhet i undervisningen undersökts för att kunna ge ett svar pÄ frÄgan om hur vÀl lÀroböckernas framstÀllning av kvinnor stÀmmer överens med dessa styrdokuments synpunkter. Arbetet Àr en kvalitativ textanalys, dock med ett kvantitativt inslag, som har tagit sin utgÄngspunkt i Hirdmans genussystem och teorier kring den stereotypa kvinnan. Arbetets frÀmsta resultat Àr att kvinnan till stor del utelÀmnas frÄn beskrivningarna i lÀroböckerna samt att hon jÀmförs med mannen och skildras som antingen mindre fullÀndad Àn honom eller som en annorlunda art med andra egenskaper.
Den pÄbörjade interaktiviteten : En fallstudie av Socialdemokraternas anvÀndande av och strategiska arbete med Facebook
Human Resources (en benÀmning för personalarbetet) Àr ett yrke som idag blir allt populÀrare. Trots detta visar statistik att en majoritet av kvinnor bÄde studerar och arbetar med personalfrÄgor. Studien har dÀrför som syfte att undersöka varför Human Resources branschen har en ojÀmn könsfördelning. Detta görs genom en historisk inblick i branschens utveckling i relation till samhÀllets förÀndringar, dÀr en analys av texter ger en bild av dagens personalarbete. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr dels av socialkonstruktivism och dels av begreppen mjuk och hÄrd Human Resources Management.
Hyperspektral bildanalys av pulverblandningar innehÄllande mannitol och natriumsalicylat : Effekt av partikelstorlek och blandningstid
Könsroller i samhÀllet pÄverkar mÀn och kvinnors val av arbetsomrÄde inom vÄrden. Enligt statistik frÄn Socialstyrelsen vÀljer manliga sjuksköterskor frÀmst att specialistutbilda sig inom akutsjukvÄrd samt psykiatri, medan vissa omrÄden har brist pÄ mÀn. De patienter som önskar bli omhÀndertagen av en manlig sjuksköterska kan i dagslÀget inte fÄ detta uppfyllt överallt. Syftet med denna studie var att beskriva manliga sjuksköterskors motiv att söka sig till och att arbeta inom sluten psykiatri samt akutmottagning. Metoden för studien var kvalitativ deskriptiv, genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.
Manliga förebilder inom socialt arbete : förestÀllningar, praktik och organisation
Among those who graduate from the various schools of Social work in Sweden are a great majority women. At the same time men are sought after in the work field. But not just to level up the equality between the sexes, but also to fill a gender specific niche to counter up a need for male role models. But a closer look at this need and the types of functions set to cater for it shows that male role models as a concept vary between contexts. In this study we examine the concepts and the practices of male role models in three different settings: a municipal social care center offering young boys male bonding activities; a non-profit organization warding young people from drug abuse and criminal behavior; and last, a long term residential home for young boys between the ages 13 and 19. Our research shows that the concept of the male role model vary between the organizations and less so within.
Hur uppfattar socialarbetare sin yrkesroll?
AbstractEmma, F. & Ida, S. (2011). Hur uppfattar socialarbetaren sin yrkesroll? C-uppsats i pedagogik.
FörÀldrars upplevelse av kontakten med barnavÄrdscentralen
Syftet med studien var att beskriva hur mammor och pappor upplever BVC kontakten. Totalt deltog tio mammor och tio pappor och data samlades in via intervjuer. Resultatet visade att bÄde mammor och pappor överlag var nöjda med BVC personalens bemötande. De flesta respondenterna ansÄg att BVCs verksamhet riktades mer till mammorna. Papporna beskrev att de ville fÄ större möjlighet till delaktighet i BVC.
Hur upplever sm? och medelstora f?retag (SMF) utmaningar och effekter p? organisationens effektivitet till f?ljd av digital transformation?
Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett
?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra
sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala
transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk
kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer
resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.
Att arbeta JÀmt : Ett förÀndringsarbete pÄ ett svenskt företag
Vi har i vÄr studie analyserat sju personliga intervjuer med kvinnor anstÀllda pÄ företaget Eventia. Syftet med studien har varit att vi i intervjupersonernas narrativa berÀttelser sökt efter betydelser och dÀrigenom önskat synliggöra om det finns en bristande överrensstÀmmelse mellan organisationen Eventias avsikt och strÀvan efter att vara jÀmstÀlld, och dess tillÀmpning i praktiken. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr feministisk och vi utgÄr ifrÄn Joan W. Scotts förstÄelse av genus. Vi har som teoretisk metod i huvudsak anvÀnt oss av de fyra teman som Anna Wahl, Charlotte Holgersson, Pia Höök och Sophie Linghag formulerat i sin forskning: Struktur, Ledarskap, Symbolism och FörÀndring.
Nya tankesÀtt och vÀrderingar utmanar de traditionella : En undersökning av hur relationen mellan manliga och kvinnliga karaktÀrer framstÀlls i romanen VÀgen till Jerusalem
Syftet med uppsatsen Àr dels att studera hur relationerna mellan karaktÀrerna Sigrid och Magnus samt mellan Arn och Cecilia framstÀlls och dels att analysera vilka egenskaper och tankar var och en av karaktÀrerna ger uttryck för, i romanen VÀgen till Jerusalem. Undersökningen har en kvalitativ prÀgel och den har genomförts genom en nÀrlÀsning av olika sekvenser dÀr ovanstÄende karaktÀrer figurerar. Tidigare forskning som bÄde behandlar romansviten om Arn och den historiska fiktionen i allmÀnhet ligger Àven till grund för undersökningens resonemang. Ett annat syfte Àr att utifrÄn undersökningens resultat resonera kring vilka tÀnkbara för- och nackdelar som finns med att lÀsa romanen tillsammans med eleverna i en skolklass, pÄ antingen högstadiet eller gymnasiet.   Undersökningen visar att Sigrid i flera avseenden gestaltas som en kvinnlig pionjÀr och att hon dessutom besitter förmÄgan att kunna pÄverka sin make Magnus beslut, i den riktning hon sjÀlv önskar. Emellertid realiserar hon ofta sina nydanande idéer pÄ sÄ vis att hon genom övertalning av maken fÄr honom att representera besluten som tas.
Ledarskapskultur: en jÀmförelse mellan en "mjuk" och en "hÄrd" förvaltning
Den offentliga sektorn Àr en stor organisation med mÄnga olika förvaltningar och dÀrmed flera olika chefer. Inom de olika förvaltningarna finns det en mÀngd skilda ledarskapskulturer och det Àr detta vi valde att undersöka i vÄr uppsats. Syftet med denna uppsats var att göra en komparativ studie mellan tvÄ förvaltningar inom den offentliga sektorn dÀr vi avsÄg att undersöka hur ledarskapskulturen sÄg ut pÄ respektive förvaltning samt vilka skillnader och eventuella likheter som kunde finnas mellan dessa. UtifrÄn vÄrt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie i form av Ätta intervjuer. Fyra intervjuer genomfördes vid en teknisk förvaltning och resterande fyra intervjuer vid en avdelning i SocialtjÀnsten.
?Ăr du bög eller?? - en studie om maskulinitet och sexualitet inom lagidrotten
Denna uppsats Àr en kvalitativ studie som behandlar synen pÄ identitet, maskulinitet och (homo)sexualitet inom lagidrottens vÀrld. Syftet Àr att visa en bild pÄ hur lagidrottsutövare ser pÄ och skapar identitet, maskulinitet och (homo)sexualitet inom manlig lagidrott och att se om det utifrÄn detta gÄr att skapa en bild av hur det kan vara att vara homosexuell och dÀrmed sexuellt avvikande. För att nÄ fram till syftet har följande frÄgestÀllningar tagits upp: Hur ser idrottslagets jargong generellt ut bakom scenen och varför ser den ut sÄ?, Vilka ideal grundar sig denna jargong pÄ i idrottslaget?, Hur pÄverkar identitet, maskulinitet och sexualitet sÀttet de intervjuade ser pÄ sig sjÀlva och andra?, och Vilken innebörd har kroppen och kroppsliga praktiker för synen pÄ identitet, maskulinitet och sexualitet?I studien har tre individuella intervjuer (med lagidrottare pÄ elitnivÄ eller strax under), en gruppintervju (med fyra ungdomsspelare i handboll), samt delatagande dolda observationer gjorts för att samla in materialet. Uppsatsen tar hjÀlp av det queerteoretiska begreppet heteronormativitet, maskulinitetsteorier samt den socialpsykologiska termen konformitet för att analysera empirin.Uppsatser ger en bild av en sexistisk, homofobisk och rÀtt sÄ rÄ jargong spelarna emellan.
Hormonsto?rande a?mnen i fo?rskolans inomhusmiljo? : Inventering av privata fo?rskolor i O?stersunds kommun och fo?rslag till fo?rba?ttringsa?tga?rder
I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.