Data och tvspelsbranschen är mansdominerad och har fått en hel del uppmärksamhet i media på senare tid. Dels för bristen av kvinnor som arbetar inom den och dels för kvinnosynen som uttrycker sig i spelen. Vi kommer använda ordet spelbranschen som synonym till data och tvspelsbranschen i resten av uppsatsen. Tidigare forskning har visat att utformningen av jobbannonser kan vara en bidragande faktor till att kvinnor inte söker sig till vissa arbeten. I denna studie har vi undersökt om jobbannonserna i spelbranschen i Sverige är maskulint könskodade och hur detta i sådana fall formulerats.

SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande.

Syftet med studien var att undersöka vad mental tuffhet är för två erfarna löpare, men även hur mental tuffhet kan ha hjälpt dem innan, under och efter ett löparäventyr från Portugal till Sverige (i fortsättningen kallat en ?utmaning?). Ett vidare syfte var att skapa en förståelse för vilka faktorer eller händelser under utmaningen som hjälpte och försvårade för löparna att genomföra utmaningen. Teoretiska referensramar som användes var mental toughness framework: dimensions and subcomponents (Jones et al., 2007) och personal construct psychology model of mental toughness in sport ? (Gucciardi et al., 2009a).

Att leva i ett drogmissbruk är en stor tragedi, både för missbrukaren själv, samhället och inte minst för dennes nära och kära. Siffror i vår rapport visar bland annat på att en manlig heroinist kan kosta samhället nästan 2 000 000 kronor om året. Ett avbrutet missbruk leder därmed till stora vinster för alla parter. Polisen är en samhällsfunktion som ofta kommer i kontakt med denna grupp. Vi har i rapporten undersökt om och i sådana fall hur polisen kan påverka missbrukaren att börja sin resa ut ur missbruket.

Sjuksko?terskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och a?n idag finns det kvar en fo?resta?llning om att ma?n inte la?mpar sig fo?r yrket. Manliga sjuksko?terskor utmanar da?rfo?r samha?llets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksko?terskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv.

Mellan år 1845-1930 utvandrade ca 1,3 miljoner svenskar. Hallands län tillhörde de län som förlorade flest invånare till följd av emigrationen. Halmstad var länets enda industrialiserade ort, tillika länets residensstad.Den svenska massemigrationen förknippas i hög grad med Nordamerika, men emigrationen från Halmstad gick även i stor omfattning till vårt grannland Danmark och, i någon mån till Tyskland.Syftet med denna studie är att studera kvinnornas utrikes migration, med utgångspunkt i Halmstad, för att se vilka kvinnor som migrerade, vart de migrerade, i vilket sällskap de migrerade, och i vilken utsträckning de migrerade. Resultaten kompareras även med manlig utrikes migration. Materialet som används är till största del primärmaterial från Halmstads församlings in och utflyttningslängder.Studier av Halmstads kyrkoböckers in- och utflyttningslängder har bland annat visat, att man i hög grad emigrerade till Danmark och Amerika, men inte till Tyskland, och att det främst var ensamstående unga kvinnor ur det sociala lägre skikten som migrerade.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versiktsartikeln ?r att unders?ka p?verkan av erytritol i j?mf?relse med sackaros p? ad libitum energiintag (energiintag tills behaglig m?ttnad uppn?s) hos vuxna personer. Metod: S?kningar genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus f?r insamling av data. Datainsamlingen innefattade fyra separata s?kblock. De s?korden som anv?ndes var fria s?kord p? olika formuleringar av erytritol, sockerarter, ad libitum energiintag och randomiserade kontrollerade studier (RCT).

För att tydliggöra och urskilja de förändringar som skett i hur författarna gestaltar sina vampyrer undersöks Dracula (Stoker, 1897), En vampyrs bekännelse (Rice, 1976) och Om jag kunde drömma (Meyer, 2005). Även de samhälleliga förändrigar som möjliggjort dessa förändringar, den förändring från folktron till den tidiga vampyrlitteraturen som skett och förändringen från monster till humanvampyrer undersöks. Detta görs genom närläsning och en deduktiv undersökning samt att narratologi och relevant faktalitteratur har använts som hjälp i vår analys.Resultatet av undersökningen är att vampyrerna i den tidigaste romanen är monster, men i Rices roman börjar vampyrgestaltningen humaniseras. Den största skillnaden i de kvinnliga vampyrernas förändring är att den sensuella gestaltningen anses som något negativt i Dracula, är jämställd mellan könen i Rices roman och inte finns alls i Om jag kunde drömma. De samhälleliga förändringar som skett och som påverkat vampyrgestaltningen är sekulariseringen och tillvägagånssättet att bli vampyr skiljer sig mellan folktron och vampyrlitteraturen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka innehållet i artiklarna i en historisk tidskrift med hjälp av en kvantitativ analysmetod. Den tidskrift som valts till undersökningen är den största historiska tidskriften just nu; Allt om Historia.Med utgångspunkt i den övergripande frågeställningen: ?Vad är innehållsmässigt de högsta kriterierna för att ett ämne ska hamna på omslag/uppslag? och finns det ett mönster i val av artiklar i tidskriften Allt om Historia och i sådant fall hur yttrar det sig?, genomförs en kvantitativ innehållsanalys utifrån 58 variabler. Totalt undersöks 496 artiklar i 62 nummer av Allt om Historia mellan åren 2005 och 2010.Uppsatsen utgår från teorier om historiebruk och framing framförda av bland annat historikerna Ulf Zander och Klaes-Göran Karlsson samt medieforskarna Karin Wahl-Jorgensen, Thomas Hanitzschs  och sociologen Todd Gitlins.Undersökningen visar att den typiska artikeln i Allt om Historia med största sannolikhet utspelar sig i Europa, vanligtvis i Sverige och att den handlar om en kunglighet, som oftast är av det manliga könet. och/eller innefattar någon form av krig som troligtvis äger rum under 1900-talet.En annan intressant aspekt är att resultatet för de mest omskrivna världsdelar/länder/titlar/årtal/kön och ämnen egentligen behandlar två olika typer av artiklar.

Syftet med denna uppsats var att ur ett genusperspektiv undersöka hur kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vård- och omsorgssektorn upplever sin yrkesroll. Detta för att ledarskap oftast definieras enligt den manliga normen. Det är viktigt att belysa en grupp som är i majoritet inom ledarskap i kommunal vård- och omsorgssektor och hur denna förhåller sig till könsmaktsordningen. Studiens empiri är inhämtad från fyra kvalitativa parintervjuer med kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vård- och omsorgssektorn. Intervjupersonerna har varierande yrkeserfarenhet.

Denna studie har som syfte att undersöka relationerna mellan musikanvändande, sociokulturell bakgrund, identitet och genus hos fyra kvinnor vars musikanvändande främst håller sig inom rockgenren. Materialet som ligger till underlag för undersökningen är kvalitativa forskningsintervjuer med dessa fyra kvinnor. För att analysera intervjusvaren används teoretiska perspektiv som utgår från tre teman gällande habitusbegreppet och den sociokulturella bakgrundens betydelse, genus samt musik och identitet. I studiens bakgrund presenteras också en mängd tidigare forskning för att ge en bred bild av ämnet.Resultatet visar att samtliga fyra kvinnor kommer ifrån landsorten och de är uppväxta i hem som är präglade av en stark arbetarkultur. Det är också i hemmet som kvinnorna mötte rockmusik första gången genom en manlig familjemedlem.

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga hur kvinnor och män representeras och framställs ur ett genusperspektiv i de sångtexter som används som läromedel i sångundervisning av musiklärare på högstadiet. Materialet består av 50 sånger och är hämtat från verksamma musiklärare på åtta olika högstadieskolor belägna i södra delen av Norrbotten. Den genomgående metoden är en textlig innehållsanalys där en kvalitativ inriktning med inslag av kvantitativa metoder legat till grund för studiens genomförande. Resultaten har analyserats i förhållande till genusteorins begrepp om normer och en genusordning där mannen står som norm och kvinnor och män tillskrivs motsatta egenskaper. Studiens resultat kan i stort sägas bekräfta tidigare läromedelsforskning inom området som visar att en manlig norm ofta är dominerande i läromedel och att kvinnor och kvinnors erfarenheter i många fall osynliggörs eller ges mindre utrymme.

January 1, 1999, a new sex purchase law was introduced in Sweden, Lag (1998: 408). The law implies that in a sex trade a crime is committed only by the consumer in the sex trade. The majority of consumers in prostitution are men and the suppliers are women. When prostitution is problematized it's usually from the woman's point of view and the perspective of the man is often overlooked. The new law has shed light on the consumer and made the male more visible in the public debate.