Syftet med vår studie är att ta reda på vilken syn sex kvinnliga och två manliga förskollärare har på manliga kolleger i förskoleverksamheten. Vi var intresserade att ta reda på vilka reaktioner en nyanställd man kan tänkas möta i förskolan. Undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer med sex kvinnor, yrkesverksamma som förskollärare och två yrkesverksamma manliga förskollärare. De sistnämnda intervjuades via telefon. Resultatet visade i enlighet med tidigare forskning att de intervjuade var överens om att det behövs fler manliga förskollärare och det viktigaste syften var att män skulle fungera som en manlig förebild för de barn som saknade detta. Vissa farhågor fanns t ex var några respondenter oroliga för att män inte skulle behöva ta del av alla arbetsuppgifter och att föräldrar från andra kulturer inte skulle vilja att män arbetade i förskolan med mindre barn. Slutsatsen man kan dra är att män som vill börja arbeta inom barnomsorgen i allmänhet kan känna sig välkomna men att de måste hävda sin yrkesroll före sin könsroll och att de måste se till att få ta del av verksamheten fullt ut..

AbstractWhen immigrants move to Sweden from their native country it is not unusual that they experience some kind of identity crises. Their own experience of their cultural identity can be very problematic and they often lose a part of what they previously saw as their own identity. To handle such crises the immigrants can use different strategies. They can for example accept their disparity, deny it or emphasize it. The aim of this study is to examine how immigrants in Sweden experience that their cultural identity has changed since they moved here from a country that has a culture that is different from the Swedish culture.

Det finns i dagsläget mängder av formaliserade systemutvecklingsmetoder, men det finns även företag som väljer att arbeta mer fritt efter erfarenhet. En aspekt som vi finner intressant är hur användandet av metoder eller avsaknaden av desamma påverkar ett företag ur ett profilperspektiv. Vi undersöker hur Know IT ECM i Malmö arbetar vid utveckling av system, för att sedan jämföra detta med hur deras image, identitet och strategi ser ut för att urskönja vad som är bra respektive dåligt. För att göra denna analys har CMM- och SAMM-ramverken använts som stöd. Datainsamlingen har mestadels bestått av intervjuer.

Uppsatsen undersöker konstruktionen av femininitet och kvinnors kroppar i diskussioner kring kvinnors kroppshår på internetforumet Flashback. Materialet som undersöks är knappt 1000 kommentarer från 14 olika forumtrådar där kvinnors kroppshår är det centrala ämnet. Med diskursanalys som metod undersöks hur femininitetsnormer påverkar konstruktionen av kvinnors identitet i relation till kroppshår. Detta förklaras sedan utifrån sociologiska och genusvetenskapliga teorier om kön, kropp, social kontroll och identitetsskapande. Resultatet visar att kroppshår på kvinnors kroppar oftast benämns som antingen önskvärt eller inte önskvärt.

Den här uppsatsen handlar om flerspråkighet i förskolan. Mitt syfte är att belysa och utveckla kunskap om hur förskollärare på en förskola ser på möjligheter och problem med barnens flerspråkighet. Jag vill även utveckla kunskap om hur förskollärarna främjar barnens flerspråkighet och hur de därmed stärker barnens identitet. Jag använde mig av kvalitativ forskningsmetod samt semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag intervjuade sex förskollärare i en stad i nordvästra Skåne.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur identitetsarbetet ser ut och har sett ut i Linköpings Hockey Club. Hur har man arbetet för att stärka sin identitet? Mer konkret skulle frågan kunna utformas: Hur har LHC arbetat med klubbkänslan och hur har det arbetet sett ut och förändrats mellan 1976-2003. Tanken är att denna undersökning också ska kunna hjälpa lärare att förstå hur elevers identitet skapas, både i och utanför skolan. Analysen genomförs med hjälp av tre teman; amatörism professionalism, vi dem och fostran förebilder.

Denna studie avser att jämföra brottsoffer och f.d. kriminellas upplevelser av hur individens identitet har formats. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tio informanter som söker besvara frågan om hur individerna upplever att deras sociala band och självkänsla har förändrats av att vara kriminell respektive brottsoffer. Dessa frågor besvaras med de teoretiska utgångspunkter som valts där fokus ligger på Jenkins sociala identitetsteori. Vidare används Scheffs teori om sociala band som är associerad med känslor av skam och stolthet, samt Johnsons teori om självkänsla används som reglerar individens välmående.

The aim of this essay is to study the religious education which the Jewish Community of Göteborg offers to members between six and fourteen years of age. The main question of the essay is ?what function does the religious afternoon education serve for the Jewish Community of Göteborg??To answer this question I have interviewed four people who in various ways are engaged in the religious education. To analyse the result I have used Danièle Herviue-Léger?s theory ?religion as a chain of memory?.

Samtidigt som användningen av internet i hemmet fortsätter att öka varje år sker det även en ökning av identitetsstölder på internet. Att detta har blivit ett vanligt problem i dagens samhälle kan härstamma i vår oerfarenhet när det gäller att förhindra och hantera olika typer av attacker. Privatpersoner erbjuds ingen säkerhetsträning eller dylikt såsom de anställda på ett företag utan måste på egen hand tillägna sig den kunskap kring identitetsstölder och dess skyddsåtgärder som krävs för att de skall kunna skydda sig mot brottet.Syftet med studien är att undersöka vilken kunskap privatpersoner förfogar över kring identi-tetsstölder på internet samt de skyddsåtgärder som kan vidtas för att skydda sin identitet. Stu-dien syftar till att svara på vilka skyddsåtgärder som privatpersoner vidtar för att skydda sin identitet och om det finns skyddsåtgärder som de har kunskap om men väljer att inte vidta och i sådana fall varför. En teoretisk referensram utformades genom en litteraturgenomgång inom området.

Vi omges i vår vardag ständigt av bilder. Dessa spelar en roll för hur vi relaterar oss till omvärlden men också hur vi ser på oss själva. Idag är det enklare än någonsin att ta och dela med sig av fotografier och detta spelar roll för skapandet av vår egen identitet.Mitt arbete ställer frågan om hur profilbilden på Facebook är en del av  identitetsskapande processer. Jag försöker svara på frågan utifrån hur man ser på sitt eget användande av profilbilden och vad man som användare kan läsa in för betydelser i andras bilder. Eftersom det finns en pågående debatt om ungas användning av sociala medier och bilder på sig själva vill jag med detta arbete nyansera denna diskussion genom att beskriva de tankar och processer som ligger bakom unga och äldre användares användande bilder av sig själva på nätet.Frågan om ungas identitetsarbete har styrt både uppsatsen och den konstnärliga gestaltningen.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur en organisation med en hög grad av opåtaglighet i produkterbjudandet och långa kommunikationskedjor kan utveckla sitt organisationsvarumärke som en strategisk resurs. Vi tog vår utgångspunkt i Kapferers identitetsprisma och har sedan utvecklat och problematiserat detta. Snart såg vi att organisationen inte har någon absolut kontroll över sitt varumärke, utan endast indirekt kan påverka vissa aspekter. För att få en fullständig beskrivning av alla organisationsvarumärkets påverkansfaktorer, och därigenom beskriva dess identitet, skulle man behöva ta sin utgångspunkt i varje intressents personlighet och identitet, för att sedan följa deras samspel med varumärket. Då detta inte skulle vara i linje med vårt syfte har vi utgått ifrån serviceorganisationens perspektiv och beskrivit hur den kan utveckla sin kommunikation i syfte att ta kontroll över sitt organisationsvarumärke, genom att sända ut ett konsekvent budskap och därigenom parera desinformation.

Uppsatsens undersökning bygger på hur en manlig gymnasielärare kommenterar elevarbetenur ett genusperspektiv. Tidigare forskning visar att det finns en tendens att pedagoger bemöter pojkar och flickor olika. Resultatet av undersökningen är baserat på 24 elevuppsatser, skrivna av gymnasieelever, med bifogade lärarkommentarer. Studien lägger även stor vikt på huruvida läraren bedömer elevtexter olika, beroende på vilket program eleverna studerar vid. Elevuppsatserna härstammar från två gymnasieprogram, då 13 stycken kommer från ett teoretiskt program och 11 stycken från ett yrkesförberedande program.

Modebloggar ses oftast som en positiv källa till information och inspiration. Unga tjejer är de mest frekventa bloggläsarna och enligt tidigare forskning har bloggläsande en central betydelse för uppbyggnaden av unga kvinnors identitet. Syftet med studien är att undersöka vilka riktlinjer för identitetsskapande som modebloggarna ger samt på vilket sätt modebloggarna vägleder individen till konsumtionssamhället. Metoden utgörs av den kvalitativa innehållsanalysen, vilket syftar på att blottlägga hur medietexter omedvetetreproducerar särskilda dominerande normer och föreställningar. Resultatet visar i stora drag att olika konsumtionsbaserade teman som individualitet, karriär, lycka och effektivitet genomsyrar modebloggarna.

I samband med att man lämnar sitt aktiva yrkesliv och träder in i pensioneringen, uppstår för de flesta människor en så stor förändring, att man kan likna den vid ett kulturbyte. Denna nya situation kräver mer eller mindre av anpassning. Inte minst kan ens identitet påverkas, då yrkesidentiteten tidigare utgjort en viktig del av den totala identiteten. Denna undersöknings syfte har varit att studera eventuella identitetsförändringar, liksom hur man anpassat sig till den nya situationen som pensionär. Den baseras på ett slumpmässigt urval om 216 66- och 67-åringar i Sverige.

No abstract.