Al- Rudainy, F & Bernados-Kjaerran, A. Kvinnliga patienters upplevelser av att erhålla urinrörskateter. En empirisk studie om kvinnliga patienters upplevelser av att erhålla urinrörskateter. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011. Syftet med denna studie är att beskriva kvinnliga patienters upplevelse av att erhålla urinrörskateter (KAD).

Bakgrund: Den tekniska och medicinska utvecklingen har medfört att allt fler svårt sjuka barn kan få vård i hemmet.Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie belysa föräldrars upplevelser av att vårda sitt svårt sjuka barn i hemmet.Metod: Studier söktes via databaserna PubMed och Cinahl. Sammanlagt 17 studier låg till grund för resultatet som analyserades med en manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att det stora ansvaret för barnets vård medförde att föräldrarna levde under stora påfrestningar. Föräldrarna upplevde att de var i behov av avlastning. Det positiva som upplevdes var att barnet fick vistas i hemmet vilket bidrog till ett mer normalt liv för familjen. Föräldrarna upplevde även en positiv förändring hos sig själva, de utvecklades som människor.Slutsats: Föräldrarna upplevde stora utmaningar i omvårdnaden av sitt barn.

Syftet med studien var att beskriva intensiva beteendeinterventioner och dess effekter för barn med autism samt metodens relevans för arbetsterapi. Denna litteraturstudie baserades på 10 vetenskapliga artiklar som analyserades med en manifest innehållsanalys. Analys av insamlad data resulterade i två kategorier: Beskrivning av beteendeinterventionerna samt Effekter av beteendeinterventionerna med därtill hörande underkategorier. Resultatet visade att barnen ofta gjorde stora framsteg efter behandling med intensiva beteendeinterventioner som baserades på Lovaas behandlingsmanual. Behandlingen inleddes med en-till-en behandlingstillfällen i separat miljö för att sedan generaliseras ut till barnets naturliga arenor.

Svårläkta bensår är vanligt förekommande och beror ofta på olika sjukdomstillstånd som försämrar cirkulationen i benen. Det är en kronisk sjukdom som påverkar hela livet och ger begränsningar i vardagen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med svårläkta bensår. Tolv kvalitativa studier analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: att vara ockuperad av smärta dag som natt; att vätskande och illaluktande sår skapar skam och stress; att vara på väg mot stillasittande och social begränsning, att kämpa mellan förtvivlan och hopp i en långsam läkningsprocess; att känna tillit till vårdpersonal. Svårläkta bensår upplevdes begränsande i livet, både socialt och fysiskt.

Bröstcancer är den vanligaste cancer formen bland kvinnor i västvärlden och statistiken visar en fortsatt ökning. Syfte med studien var att få en ökad förståelse för kvinnor med bröstcancer och deras upplevelse av stöd. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att få känslomässigt och praktiskt stöd från familj, vänner och grannar, att sakna hjälp och förståelse från familj, vänner, grannar och sjukvård, att bra kontakt med personal inom sjukvården leder till trygghet, att ha någon med erfarenhet att tala med och att skingra tankarna genom aktiviteter. Resultatet visade att det viktigaste stödet var från familjen och att det fanns brister i stödet från personal inom sjukvården.

Litteraturstudiens syfte var att beskriva upplevelser av att vara akut kritiskt sjuk och vårdas på intensivvårdsavdelning (IVA). 15 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats, vilket resulterade i sju kategorier: Att påverkas av miljön: Att bli påverkad av närstående och personals bemötande: Att inte kunna göra sig förstådd och vara beroende av andra: Att känna smärta: Att uppleva märkliga saker och vara rädd: Att ha ett stort behov av information och inte förstå hur sjuk man är: Att tänka positivt under vårdtiden och efter tillfrisknandet försöka gå vidare i livet. Resultatet visade att akut kritiskt sjuka personer hade stort behov av information och att de blev påverkade av miljön på IVA. Medicinsk utrustning upplevdes både betryggande och stressande. God omvårdnad av personal och kontakt med närstående spelade stor roll för tillfrisknandet.

Alzheimers sjukdom a?r en degenerativ demenssjukdom. I det tidiga skedet av sjukdomen a?r personen medveten om att na?got fo?ra?ndras, genom att exempelvis glo?mma avtalade tider eller fa? sva?rt att finna ord. Syftet med studien var att beskriva upplevelserna av att leva med Alzheimers sjukdom i tidigt skede.

I Sverige drabbas årligen 170-200 personer av ryggmärgsskador som ger olika grader av funktionsnedsättning och hinder i vardagen. Studier har visat att sjukvårdspersonal tenderar att antingen överskatta eller underskatta dessa patienters problem och hälsotillstånd. Syftet med denna studie var därför att beskriva människors upplevelser av att ha blivit förlamade på grund av en olycka. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys och gav följande fyra kategorier: Känna hinder i vardagen: Vikten av bra bemötande, stöd och tillfredställelse av behov under vårdtiden: Finna motivation i det föränderliga livet: Acceptera livsförändringen och att ?gå vidare?.

Cytostatikabehandling är en vanligt förekommande behandlingsmetod vid cancersjukdom. Genomgå cytostatikabehandling innebär att livskvalitén på- verkas både inför behandlingen, på sjukhuset, i hemmet mellan och efter be- handlingarna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser i samband med cytostatikabehandling på grund av cancersjukdom. Elva vetenskapliga artiklar har analyserats med hjälp av manifest kvali- tativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier som utgjorde resultatet: Att frukta cytostatikabehandlingen men inse det nödvändiga: Att få rätt mängd information minskade ångesten och ökade kontrollen: Att leva i en berg- och dalbana: Att vilja leva sitt liv normalt: Att återgå till vardagen och reflektera över det som hänt.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med inflammatorisk reumatisk sjukdom. Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: Att känna sig begränsad och inte kunna leva upp till förväntningar, att känna osäkerhet inför framtiden, att känna sig missförstådd av andra, att känna behov av stöd och att göra det bästa av en dålig situation. I resultatet framkom det att utmattningen var det som gav störst inverkan på deras dagliga liv. Utmattningen begränsande vardagliga aktiviteter och förmågan att arbeta, och detta resulterade i känslor av skuld och otillräcklighet.

För att sjuksköterskor ska klara av att stödja och tillgodose närståendes behov behöver de kunskap om upplevelsen av att vara närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person som vårdas palliativt. Tolv vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att den svåra situationen medför många olika känslor att hantera; Att hantera omvårdnaden och det ansvar som följer vid vård i hemmet; Att personalens bemötande och vårdmiljön har betydelse och Att ha behov av information kring den palliativa vården och av stöd efteråt. Närstående behöver stöd för att klara av att hantera de känslor som följer med den svåra situationen, de behöver känna att de är delaktiga i omvårdnaden av den sjuke, information som ges måste anpassas efter de individuella behov som närstående har och behovet av stöd finns kvar även efter att den palliativa vårdtiden är över..

Ryggmärgsbråck är en form av funktionshinder, och personer med ryggmärgsbråck är en patientgrupp som sjuksköterskor mest troligt kommer att möta någon gång under sitt yrkesverksamma liv. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos personer med ryggmärgsbråck. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av analysen blev fem kategorier: att känna hinder att inleda en intim relation: att känna rädsla och skam och ha fysiska problem vid sex: att känna brist på kunskap: att känna tillfredsställelse med sin sexualitet samt att känna förhoppningar inför framtiden. Sexualitet hos personer med ryggmärgsbråck bestod ofta av problem, rädslor och skam, missnöje över kontrollen av sin kropp och framför allt tarminkontinens.

SammanfattningAntalet personer som önskar vård i livets slut i hemmet har ökat i Sverige, vilket innebär att hemsjukvården och palliativa teamen fått en alltmer betydande roll. Närstående blir ofta automatiskt involverade i vården av sin närstående. Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser och förväntningar vid första besöket med palliativa teamet i hemmet. Studien var en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Metoden som valdes var semistrukturerade intervjuer från åtta närstående, en kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att bearbeta insamlad data.

MRSA (Methicillin-resistant Staphylococcus Aureus) är en infektionssjukdom som är relativt outforskad och kunskap om att leva med den är begränsad. Att drabbas av sjukdom påverkar ofta det dagliga livet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att leva med MRSA. Litteraturstudien utfördes genom att tio kvalitativa studier analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Fyra kategorier framkom: Att leva i okunskap, Att inte få vård på samma villkor som andra, Att känna sig pestsmittad, Att begränsa sitt liv för att inte smitta andra.

I bakgrunden framkom att livet efter hjärtinfarkten innebar att leva i stor osäkerhet, vilket påverkade kvinnornas liv. Livsvärlden som de sällan reflekterade över gjorde sig påmind. Bristen på studier, som belyste kvinnors livsvärld tiden efter en hjärtinfarkt, skapade frågor om hur hälsan efter en hjärtinfarkt kunde förstås, främjas och stödjas. Syftet med studien var att belysa kvinnors livsvärld under det första året efter en hjärtinfarkt. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar utfördes med hjälp av en manifest innehållsanalys.