Vi ämnar kartlägga arbetet kring varumärkesstrategier hos Öhrlings PriceWaterhouseCoopers, avsedda för att attrahera, behålla och utnyttja kompetent personal. Vårt syfte blir således att undersöka företagets ?employer brand?, samt hur det påverkar organisationens interna arbetsprocesser och positionering på kompetensmarknaden. Uppsatsen är av kvalitativ och kartläggande fallstudiekaraktär och vi har använt oss av en induktiv undersöknings ansats. Primärdata utgörs av intervjuer med representanter från fallföretaget samt en expertintervju.

Syfte: Att via granskning av Staffanstorpshus AB som helhet, med beaktande av den dominerande politiska ideologin,, beskriva och analysera den kommunala verksamhetsstyrningen.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie, pga. vårt intresse av att ge frihet åt intervjupersonerna att uttrycka det de ansåg vara väsentligt. Uppsatsen är av deduktiv karaktär och en teoretisk referensram har sammanställts utifrån befintlig teori och modeller.Teoretisk referensram: Levers of control, Management control systemsEmpiri: De genomförda intervjuerna har försett oss med en djupgående inblick angående hur Staffanstorpshus AB styrs idag.Slutsatser: Det mest väsentliga vi har kommit fram till i våra slutsatser är att Staffanstorps kommun idag styr Staffanstorpshus AB med mjuka händer och låter den operationella ledningen ta alla de detaljerade besluten rörande bolaget. Ägardirektiven som kommunen skrivit efterföljs av bolaget men där finns inga direkta incitament kopplade till uppfyllelse av målen i direktiven. Vi tror att om man utvecklar ett belöningssystem som är kopplat till ägardirektiven, kan man öka motivationen.

I denna studie har det framkommit att de sakkunniga består av två kategorier; de som är registrerade och därmed utgör föremål för RN:s tillsyn och normering, samt övriga sakkunniga. Det har framkommit att RN bedriver indirekt tillsyn över den kommunala revisionen i strid med grundlagsföreskrifter. I övrigt anses RN:s roll vara i överensstämmelse med teoretisk referensram, till skillnad från SKYREV:s, där det föreligger tydliga brister i övervakningen av sakkunniga. Dessa brister torde kunna överbryggas utifrån den teoretiska referensramen om organisationen kunde erhålla en civilrättslig status. I avsaknad av explicit tillsyn över de sakkunniga, existerar det kvalitetssäkringar utförda av de sakkunniga de själva.

Vår uppfattning är att den strategi som många hemelektronikföretag väljer inte genererar en tillräcklig kundnytta. Oavsett bransch måste företag utgå från kunden eftersom det är den som idag styr marknaden. Vi saknar en sammanställning av de faktorer som ligger till grund för kundens tillfredsställelse som också skulle kunna hjälpa företag att leverera kundnytta. Syftet med uppsatsen är att undersöka organisatoriska förutsättningar för levererad kundnytta. Vi har valt att se på verkligheten utifrån vår teoretiska ram.

Uppsatsen vill ge svar på vad den svenska bilindustrin bör tänka på i framtiden för att möta den alltmer miljömedvetna kunden. Intervjuer har genomförts med Volvo och Saab, branschexpertis samt konsumenter för att belysa olika synsätt kring dagens och framtida miljöproblem. Det vi kom fram till var att såväl Volvo som Saab bör fokusera på färre antal attribut. Företagen stärker sin miljöprofil om man ytterligare framhåller bilens miljöpåverkan snarare än andra, för många självklara, attribut. Företagen stärker också trovärdigheten i sin miljöpolitik om en ökad satsning på mindre och bränslesnålare bilar genomförs.

Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för relationer inom ramen för CM, ur ett leverantörsperspektiv. Uppsatsen ämnar även att utreda hur EMV kan påverka denna relation. Uppsatsen baseras på fem djupintervjuer med ledande leverantörer på den svenska dagligvarumarknaden. Studiens respondenter representerar fem olika livsmedelskategorier, med låg, mellanhög samt hög andel EMV. De teorier vi utgått från är hämtade från områdena Category management samt relationsmarknadsföring.

Syftet med uppsatsen var att undersöka affärsutvecklares betydelse för företag i en inkubator utifrån inkubatorföretagens synvinkel. Uppsatsen syftade även till att ta fram ett verktyg för att mäta denna betydelse. Studien utfördes genom intervjuer med företagsrepresentanter och andra nyckelpersoner vid inkubatorn Ideon Innovation i Lund. Intervjuerna bestod av såväl öppna frågor som enkätfrågor. Enkätfrågorna sammanställdes i ett verktyg som tagits fram för att utvärdera affärsutvecklares betydelse.

En viktig del av vårt syfte är att utveckla en modell och därmed förklara vad som skiljer den lojala kunden ifrån den icke-lojala kunden. Vårt syfte är också att studera den eventuella koppling som finns mellan varumärkeskapital och varumärkeslojalitet. Ytterligare en viktig del av arbetet är att lyfta fram argument för varför mer fokus bör läggas på icke-lojalitet. Med utgångspunkt från en redan operationell modell för konsumentbaserat varumärkeskapital har vi kompletterat modellen. Genom en kvantitativ metod har vi lyckats skapa en ny struktur i varumärkeskapitalsmodellen.

Syftet med denna uppsats har varit att öka förståelsen för kunders perception av företags miljödesign och hur detta påverkar deras uppfattning om företags image. Uppsatsen grundar sig på ett fallföretag, SEB i Lund. Den emiriska analysen har sin grund i kalitativa djupintervjuer gjorda med SEB och med SEBs kunder. Att kunder reflekterar över miljödesign är något som framkommer i studien. Studien indikerar att de krav kunderna har på en bank framförallt är helhetskänslan, som skall vara inbjudande och intressant.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl svenska börsbolag redovisar risker för att sedan utreda ifall det råder något samband mellan vilka företag som har bra respektive sämre redovisning av risker. Uppsatsen bygger på en innehållsanalys av årsredovisningarna från de 31 mest omsatta företagen på Stockholmsbörsen. Ett undersökningsformulär har utformats för att med ett kvantitativt angreppssätt studera omfattningen på företagens riskredovisning. I studien görs en genomgång av de viktigaste risker som företag utsätts för. Vidare baseras studien på teorier om hur vetenskaplig fakta uppstår.

Vi har funnit att First Hotel Skt. Petri skapar en upplevelse genom att medvetet påverka och använda sig av kombinationer av element i upplevelserummet, som exempelvis materiella objekt, design och atmosfär. Vi har sett att element så som materialitet och atmosfär är viktiga för att skapa en genomgående helhet på hotellet och förmedla en positiv upplevelse för gästen. Upplevelseekonomin har gett förutsättningar för nya konkurrensmetoder där verksamheter konkurrerar genom unika upplevelser. Vi anser att det är viktigt att vid skapandet av en hotellupplevelse noggrant se över designobjektens semiotiska värde och vad de förväntas kommunicera till gästen.

Vårt arbete syftar till att studera två övergripande tillvägagångssätt gällande annonsering vid en nylansering för att avgöra när det ena tillvägagångssättet förespråkas framför det andra. En kvalitativ studie i form av 4 individuella delvis öppna djupintervjuer har genomförts genom att utgå från en tolkningsbaserad ansats. Intervjuerna har genomförts med personer från en mediebyrå, reklambyrå, ett högteknologiskt företag samt en mediekanal. Teorier om produktlivscykeln, lansering, målgrupp, självkoncept, typ av produkt samt reklamens utformning behandlas i studien. De slutsatser som kan dras är att det inte finns någon generell ideal tidpunkt för annonserig vid lansering av en ny produkt.

Vårt syfte med denna uppsats är att få ökade kunskaper om obelånade företag samt definiera och precisera de faktorer som påverkar denna kapitalstruktur. Vi har valt att avgränsa vår undersökning till självfinansierade företag noterade på Stockholmsbörsen. Vi har inte studerat företag i utvecklingsstadiet, bolag inom forskning och utveckling samt investmentbolag. För att fördjupa oss i varför företagen väljer att vara obelånade har vi valt att göra undersökningen med hjälp av en kvalitativ metod och en abduktiv ansats. Den kvalitativa delen består av en fallstudie som innefattar sex företag: Clas Ohlson Fagerhult, H&M, NEA, Rottneros och Svedbergs.

Syftet är att granska i vilken utsträckning företag som upprättar hållbarhetsredovisning följer riktlinjerna på området. Vi har genomfört fallstudier, i vilka vi studerat tre olika företags hållbarhetsredovisningar. Dessa har vi jämfört med GRI:s riktlinjer och med varandra. För att få inblick i företagens tankar om GRI och dess framtida roll har vi gjort intervjuer, via e-post, med nyckelpersoner på två av de tre fallföretagen. Kvalitativ metod har använts för att få en helhetsbild av fenomenet hållbarhetsredovisning.

The purpose of this thesis is to explore the co-creation process and how value is created based on a service orientation using a network perspective. The thesis is studied from a social-constructionist philosophy, using a qualitative approach of data collection and the theoretical framework includes network theories, theories of service-orientation and co-creation. We have conducted semi-structured interviews with a small firm and its network, which consists of a customer, a supplier and a partner. We found that Håkansson?s ARA framework combined with Ballantyne and Varey?s triangulation of value-creating activities help to acquire an understanding of the actors? bonds, the resources? ties and the activity links that exist in a network.