Syfte: Syftet är att beskriva och analysera en traditionell, resultatansvarsindelad ekonomistyrning, samt att sätta den i relation till en modernt orienterad styrning. Metod: Vår uppsats är en enskild fallstudie med en kvalitativ ansats av enheten Energiprodukter inom Lunds Energi AB. Vi har genomfört ett antal intervjuer i fallföretaget. Empirin är analyserad med hjälp av relevant teori, främst Lindvalls Verksamhetsstyrning, Källströms Uppdrag Styreffekt och Anthony & Govindarajans Management Control Systems. Slutsatser: Lunds Energi AB har flera inslag av modern verksamhetsstyrning i sin traditionella, resultatansvarsindelade ekonomistyrning.

De viktigaste egenskaperna för kunden i ett säljerbjudande var: pris, materialkvalité och leveranssäkerhet. Även relationen visade sig vara viktigt då kunderna ansåg att unika produktlösningar som åstadkoms gemensamt med leverantören skapade ett högt värde. De faktorer som genererade dessa egenskaper var: anskaffning, teknisk utveckling, utförande och utgående logistik. Dessa aktiviteter måste alla stödja varandra och organiseras så att de gemensamt skapar högsta möjliga värde för kunden. Vi kom också fram till att leverantörens säljerbjudande kan delas in i två olika kunderbjudande beroende på hur kunden avser använda förpackningen..

This research aims at identifying the opinion leaders in order to study their behaviour, characteristics, their role within the word of mouth process, and what importance they have upon another consumers purchase decision. Also, to investigate the content of the message being spread. The results from the study show that opinion leaders are strong in spreading word of mouth. Messages were adapted by opinion leaders to suite their target audience. The results further contribute to the discussion about Watts? ?influentials?..

Framställningen behandlar faktorer som påverkar kvaliteten i marknadsinstitutens kvalitativa undersökningar. I dagsläget finns inte ett generellt ramverk för fastställande av kvaliteten på kvalitativa undersökningar. Vi har kartlagt och beskrivit de kvalitativa undersökningsmetoderna och den kvalitativa undersökningsprocessen, för att identifiera element som bidrar till att kvalitetssäkra undersökningen. Efter studier genomförda på fyra olika marknadsinstitut har vi konstaterat följande: kvaliteten på kvalitativa marknadsundersökningar kan säkerställas med hjälp av en enhetlig kunskapsbas om dels det undersökta ämnet och dels den kvalitativa arbetsmetoden samt insikter om vikten av redogörelse av metodologiska vägval under undersökningsprocessen..

Syftet med vår uppsats är att studera om företagskultur påverkar eller påverkas av etik i ett företag samt att, om det är så, ta reda på om ett företag kan skapa en etisk företagskultur och i så fall hur. Våra slutsatser är att etik och kultur är två sidor av samma mynt. Ett återkommande begrepp i både etik och företagskultur är gemensamma värderingar och vi anser att det goda företaget och god företagsetik kan beskrivas av de grundläggande värderingar som råder i företaget. H&M:s värderingar går att hänföra till filosofins teorier om etik. Vi har också funnit dem etiska eftersom det råder en sund harmoni emellan dem.

Genom att granska kommuners förvaltningsberättelse ska vi beskriva hur och i vilken utsträckning kommuner lever upp till lagstiftarens krav av god ekonomisk hushållning. Vi skall även pröva faktorer som kan ligga till grund för hur kommunerna efterlever lagkravet. Resultatet av vår studie påvisar att efterlevnaden av god ekonomisk hushållning är bristfällig i många av landets kommuner. Vidare kan vi framhäva samband mellan uppföljning av mål och kommuners storlek. Vi påträffar även samband mellan uppföljningen av mål och om kommuner är belägna nära en större stad eller ej..

Syftet med studien var att undersöka om insynspersoner genererar en extra avkastning gentemot övriga placerare på den svenska aktiemarknaden. Eventstudiemetoden ligger till grund för vår kvantitativa angreppssätt. Vi har använt oss av marknadsmodellen för att mäta den abnormal avkastningens effekt av insynstransaktioner. Resultaten visar på många signifikanta resultat. Studien visar att det ofta förekommer abnormala avkastningar vid köptransaktioner på den svenska aktiemarkanden.

Denna uppsats behandlar hur varumärken kan förstärkas genom tillämpning av de olika country of origin strategierna. Vi har använt en kvalitativ undersökning av två fallföretag för att besvara vårt syfte. Vi har kommit fram till att företag som tillämpar effekterna av country of origin kan på ett effektivt sätt förstärka sitt varumärke. Brand origin strategin anser vi vara mest lämplig vid ett varumärkes introduktion på marknaden medan country image är en strategi som är hållbar i ett längre perspektiv..

Purpose: We wish to gain a deep knowledge about product development processes in relation to the aspect of time in companies in highly technological and rapidly changing markets. The purpose is to establish how organizations better can employ time as a resource to make the product development process more efficient. Conclusions: Information we gathered from theory and primary data show that information flow, synchronization and time profit when seeing time in three dimensions are factors which should be reflected in the architecture of a product development process. To illustrate our findings, we decided to create a model..

Uppsatsen beskriver för vem av företaget och kunden en negativa referensgruppen har störst betydelse. Vi söker att undersöka kundens relation till ett lyxvarumärke samt hur dessa påverkas vid förekomsten av en negativ referensgrupp. Vi vill vidare undersöka hur företagen gör för att undvika associeras med en negativ referensgrupp.Vår slutsats är att det är viktigare för konsumenterna att inte bli förknippade med en negativ referensgrupp då den omedvetna konsumenten inte existerar. Från företagets håll går det inte att utesluta kunder då dessa representerar en så pass stor inkomstkälla för företaget att dessa kunder är omöjliga att utesluta..

Med vår studie har vi för avsikt att besvara i vilken utsträckning företagens frivilliga personalredovisning påverkas av den debatt som förs i media. Vi undersöker även hur mängd och placering av personalredovisningen förändrats över tiden. För att undersöka hur personalredovisningen och debatten utvecklats har vi konstruerat två modeller. Dessa grundar sig på de studier av relevant litteratur som vi genomfört. vi har dessutom använt en statistisk metod för att mäta sambandet mellan mängden personalredovisning och antalet artiklar i debatten.

De handläggare på Försäkringskassan vi intervjuade anslöt sig till en tankegång vari en viss typ av etisk dimension negligeras, vilken kännetecknas av medmänsklighet och viljan att göra flexibla regeltolkningar för att i möjligaste mån fatta det beslut som är mest gynnsamt för klienten. Byråkratiska krav på instrumentella mål i kombination med förväntningarna på att agera i linje med den socialt konstruerade normen kan betraktas som två övergripande strukturella processer vilka konstituerar den moral som vägleder handläggarna. En moral präglad av instrumentell rationalitet..

Syfte: Syftet med föreliggande uppsats är att göra en jämförelse mellan RR 22 och IASB: s utkast till ny IAS 1, samt analysera och diskutera vad skillnaderna kom-mer att få för konsekvenser för de finansiella rapporterna. Metod: För att kunna uppfylla vårt syfte med föreliggande uppsats har vi använt oss av en kvalitativ metod. Vi har också haft ett abduktivt synsätt. Slutsatser: Genom vår jämförelse och analys har vi kommit fram till att redovisningen blir striktare och mer detaljerad, vilket ökar jämförbarheten mellan olika företags finansiella rapporter, när IASB: s utkast till ny IAS 1 börjar gälla år 2005..

Uppsatsens syften är att utifrån ett antal intervjuer redogöra för vilka överväganden, i anslutning till Svensk kod för bolagsstyrning, som fem börsföretag har haft vid upprättandet av årsredovisningen. Samt att diskutera vilken betydelse dessa överväganden har haft för investerare och andra intressenter. Uppsatsen är framställd genom induktiv forskningsansats med deskriptiv karaktär där det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med kvalitativ metod som tillvägagångssätt. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av bolagsstyrning, agentprincipalteorin, intern kontroll och COSO..

Uppsatsen undersöker huruvida en teknisk analys kan generera en årlig överavkastning under åren 1992-2004. De tekniska indikatorerna vilka tillämpas i denna uppsats är; Glidande Medelvärde, Momentum samt Relative Strength Index. Tidigare studier har fokuserat på analyser av längre tidsperioder. Till skillnad från dessa görs i denna uppsats en nedbrytning av undersökningsperioden. Syftet är att slutsatser skall kunna dras om en överavkastning genererad genom teknisk analys kan överstiga den för en Buy&Hold strategi, för kortare tidsperioder..