Sökresultat:
211 Uppsatser om Malmöinitiativet - Sida 4 av 15
MAGISKT MED LĂSSTUND : En studie om pedagogers och barns uppfattningar om lĂ€sning i förskolan
Vi Àr intresserade av vilken roll barnboken har i förskolan och om bÄde pedagoger och barn hade nÄgon uppfattning om varför lÀsning kan vara av betydelse. DÀrför ville vi ta reda pÄ pedagogers och barns syn pÄ lÀsandet av barnböcker i förskolan, samt att ta reda pÄ vilka likheter och skillnader det finns mellan deras uppfattningar. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat sex pedagoger och 18 barn. VÄr studie bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Pedagogerna anvÀnde barnboken frÀmst som ett verktyg i förskolan för att frÀmja barnets kunskapsutveckling som exempelvis sprÄket, fantasin och faktakunskaper.
EN REN KONFLIKT, OM REN, VIND OCH MALM En normativ studie om samernas r?tt till mark under den gr?na omst?llningen
This study aims to unravel if it should be accepted to use natural resources in the Sami reindeer grazing area for the green transition. Mines, wind parks, and other infrastructure in the reindeer grazing area create problems for the reindeers which makes it difficult for the Sami to proceed with this traditional practice. While the Sami people have right to practice these customs the minerals and land which in it lies could be crucial to successfully go through the green transition in Sweden and the European Union as well. To answer the question: Should it be acceptable to use natural resources in the Sami reindeer grazing area to accomplish the green transition? a reflective equilibrium will be applied to the principles of egalitarianism and collective rights.
Kommunikation om CSR : En strategisk frÄga för apotek?
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur apotek externt kommunicerar om Corporate Social Responsibility (CSR) ut mot kund och huruvida det Àr en strategisk frÄga för apoteken. För att studera detta har tre stora aktörer pÄ den svenska apoteksmarknaden valts ut. En kvalitativ undersökning har genomförts med representanter frÄn respektive apotekskedja för att komplettera material till studien bestÄende av sekundÀrdata. Studien har visat pÄ att det har betydelse om apoteket i frÄga Àr statligt Àgt eller inte för hur de arbetar med att kommunicera CSR. Medan alla företag arbetar med att kommunicera CSR visar dock resultaten pÄ vissa skillnader dem emellan.
MotstÄnd mot kontroll - En studie av skilda upplevelser av ett planerat förÀndringsinitiativ
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida ett planerat förÀndringsinitiativ uppfattas av initiativtagare respektive mottagare samt vad detta kan ge för konsekvenser. Vi har studerat ur ett retroperspektiv ett konkret förÀndringsinitiativ pÄ Kristianstads Sparbank. Ansatsen Àr hermeneutisk och i enlighet med denna vetenskapsambition anvÀnder vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vidare har vi anvÀnt oss av en abduktiv metod. Empirin Àr presenterad utifrÄn de tre olika kontor som Àr studerade.
Icke förnyelsebara risker : Svenska gruvbolags riskhantering av en eventuell framtida metallbrist
A major issue that has been a subject for quite some time is whether there will be a scarcity of metals in the bedrock in the future and whether or not we might end up with a problem similar to that of the big oil crisis in the mid-seventies. Following the oil crisis many oil companies started up with risk management to control future risks. This work presents how Swedish mining companies work with risk management to handle risks that might come up in the future due to metal scarceness. How Swedish mining companies look at the possible metal scarceness and if they use risk management in their decision-making process is studied. By doing interviews with Swedish owned mining companies it was found that the mining companies did not see the future metal scarcity as a risk, even though 2/3 of the companies acknowledged the scarceness to be a reality.
PrestationsnedsÀttning i arbetet pÄ grund av muskuloskelettal vÀrk och samband med stress, kön, Älder samt arbets- och individfaktorer i VÀstra Götaland
LÄngtidssjukskrivningarna har ökat kraftigt de senaste Ären. I huvudsak Àr det den stressrelaterade psykiska ohÀlsan som ökar och dÀr utmattningssyndromet stÄr för en betydande del.NÄgra av de verksamheter som Àr hÄrt drabbade Àr vÄrd, skola och omsorg som drivs i kommunal regi. Ronneby kommun tog dÀrför Är 2002 initiativet till att försöka minska nyinsjuknandet genom att identifiera personer med stressproblematik och sedan med en tio mötestillfÀllen lÄng kurs i LÀnshÀlsan i Blekinges regi förhindra insjuknandet.Kursens upplÀgg bestod i samtal i grupp med kognitiv inriktning, utbildning i nio olika stressrelaterade teman, basalkroppskÀnnedom och avslappning.Kursens deltagare var tio kvinnor varav nio med stressrelaterade symtom och en med kronisk smÀrta. Samtliga deltagare angav förbÀttring i sina symtom, och att man Àndrat beteende och upplever minskat stress och belastning sÄvÀl pÄ arbete som pÄ fritid. Kursen minskade dÀrmed risken för insjuknande i utmattningstillstÄnd alternativt risken för lÄngtidssjukskrivning i stressrelaterade besvÀr..
Kustkommuners ovissa framtid : En fallstudie om sk?nska kustkommuners utmaningar med det stigande havet
Den globala medelhavsniv?n stiger och ?r ett o?terkalleligt fenomen som kommer forts?tta att stiga flera tusen ?r fram?ver. Studien syftar till att f?rst? hur kustkommunerna, Malm? och Trelleborg, resonerar kring strategier och anpassnings?tg?rder f?r att hantera utmaningar med havsniv?h?jningar, s?v?l som med r?dande styrning och ansvarsf?rdelningen. Studien unders?ker ?ven kommunernas syn p? havet och valet av tidsperspektiv i planeringen.? Resultatet fr?n studien visar p? ett behov av ett l?ngre tidsperspektiv, bortom 100 ?r f?r att m?ta utmaningarna med havsniv?h?jningar.
Skolutvecklingen i Kiruna 1890-1934: en vandring frÄn ödemark till samhÀlle
Industrialiseringen av Sverige började under 1800-talet ta form och behovet av naturresurser ökade i och med det vilket ledde till att blickarna var tvungna att riktas mot nya horisonter. Att det blev just Kiruna som blev intressant var det faktum att dÀr i det omrÄdet fanns det naturresurser i form av malm, en fyndighet som skulle skÀnka dem möjligheter att fortsÀtta sin industrialisering med goda förutsÀttningar och med arbetsmöjligheter som resultat. 1890 fanns dÀr bara fjÀll, orörda vidder och samer med deras visten, 1904 hade redan ett samhÀlle etablerats och invÄnarantalet kommit upp i siffror kring 4000 personer, vandringen frÄn ödemark till vÀlorganiserat samhÀlle hade inletts. I och med industrialiseringens framfart utvecklades Àven skolvÀsendet, först nationellt och sedan som en följdeffekt av samhÀllet Kirunas grundande Àven dÀr. 1842 hade en folkskolestadga upprÀttats som bidrog till att alla dÀrmed skulle gÄ i skolan för att fÄ en allmÀn folkskolundervisning och det var nÄgot som direkt ansÄgs vara av vikt att följa i Kiruna.
Vems HÄllbarhet? Ett kandidatarbete om social hÄllbarhet i planeringen och relationen mellan marknaden, medborgarna och offentligheten.
Syftet med arbetet Àr att redovisa och diskutera planeringsprocessens förhÄllande till begreppet social hÄllbarhet, samt beskriva olika demokratimodeller och dimensioner av social hÄllbarhet. Vidare Àr syftet att undersöka hur olika aktörer i projektet Fjordbyen i Oslo arbetar med och tar hÀnsyn till olika aspekt av hÄllbarhetsdimensionen. Arbetet bygger pÄ en forskningsöversikt över relevant planeringsvetenskaplig litteratur kombinerat med en fallstudie över Fjordbyen i Oslo dÀr metoderna innehÄllsanalys och intervju anvÀndes. Den teoretiska översikten gjordes för att skapa ett underlagsmaterial för analys av fallstudiens empiri, genom skapandet av analyskriterier. Analysen visar att social hÄllbarhet spelar en viktig roll bÄde för kommunen och privata aktörer, men att det finns svÄrigheter med deltagandet som samsvarar med vad som beskrivs i forskningsöversikten.
Hur sociala miljöinnovationer sprids: en studie med utgÄngspunkt i initiativet en köttfri dag i veckan
Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för hur man kan sprida sociala miljöinnovationer som bidrar till en hÄllbar utveckling. I detta examensarbete undersöktes innovationsprocessen av den sociala miljöinnovationen en köttfri dag i veckan. Studien baserades pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr innovationsprocessen pÄ tvÄ skolor som implementerat en köttfri dag spÄrats. Vi konstaterade att det Àr av stor vikt att försöka kartlÀgga sociala system som delar de normer och vÀrderingar som en social miljöinnovation bidrar till dÄ detta sprider innovationen ytterligare. Vidare medförde studien en förstÄelse för att det behövs sociala miljöinnovationer för att kunna förÀndra individers sociala vilja nÀr det kommer till att konsumera hÄllbart.
Revisorns roll i mindre företag : Vilka effekter kan en eventuell avreglering av revisionsplikten fÄ?
SammanfattningTitel: Revisorns roll i mindre företagFörfattare: Markus Forsberg, Martin Ingberg, Daniel MalmHandledare: Olle WestinUniversitet: ĂREBRO UNIVERSITETInstitution: Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik. (ESI)Kurs: Ekonomistyrning D, uppsats 10 p.Syfte: Syftet Ă€r att belysa vilka effekter en avreglering av revisionsplikten kan komma att fĂ„ för smĂ„företagens relation till revisorn, samt hur revisorns roll kan komma att förĂ€ndras om avregleringen av revisionsplikten blir verklighet.Metod: Vi har en deduktiv ansats och har anvĂ€nt en kvalitativ metod. PrimĂ€rdata har insamlats genom sju stycken semistrukturerade intervjuer med representanter för smĂ„företag.Slutsats: DĂ„ revisorn vid en avreglering av revisionsplikten inte behöver ta hĂ€nsyn till oberoendefrĂ„gan, som idag begrĂ€nsar relationen med företaget, öppnar detta för en djupare och mer nĂ€ra relation mellan de bĂ„da parterna med Ă€n mer rĂ„dgivning Ă€n idag. Revisorn anlitas dĂ„ inte lĂ€ngre för ett granskningsuppdrag utan anvĂ€nds enbart som ett stöd och en hjĂ€lp för företaget, vilket leder till att dennes roll som granskare försvinner och öppnar möjlighet för företagen att kunna ge andra roller till revisorn..
Livskunskap - Ett formande av den ideala eleven?
I den hÀr studien studeras skolans fostrande roll av eleven i allmÀnhet och inom livskunskap i synnerhet. PÄ en del skolor runt om i Sverige finns sedan ett antal Är ett tÀmligen nytt Àmne som heter just livskunskap. Initiativet kommer frÄn skolorna sjÀlva och Àr vad man kallar en bottom-up rörelse. Plattformen för vÄr studie har varit olika lÀromedel i livskunskap och framförallt att nÀrgranska ett lÀromedel som heter Livsviktigt. Livskunskap har ingen nationell kursplan och dÀrför kan innehÄllet skifta frÄn olika skolor och likasÄ omfattningen.
Sony Mobile Communications CSR initiativ GreenHeartTM, och dess influens pÄ koldioxidutslÀpp i en mobiltelefons livscykel
Corporate Social Responsibility (?CSR?), Àven pÄ svenska kallad företagens samhÀllsansvar, har under de senaste Ären fÄtt en allt mer betydelsefull roll i företag. Det Àr av intresse att studera hur olika företag ser pÄ och anvÀnder sig av CSR, dÄ CSR stÄr för hur ett företag tar sitt ansvar jÀmtemot sina intressenter. Detta ansvar kan vara socialt lika vÀl som miljömÀssigt. Syftet med denna rapport var att analysera och undersöka vilken pÄverkan Sony Mobile Communications CSR initiativ GreenHeartTM hade pÄ koldioxidutslÀppen i en livscykel av deras produkter.
En analys av uppdrag ur ett uppdragstaktiskt perspektiv
Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn temat ledning i krig klarlÀgga den uppdragstaktiskametoden och innebörden av ett uppdrag ur ett svenskt perspektiv.Uppsatsen behandlar slutsatser frÄn uppdragstaktiken och hur uppdrag bör formuleras för attoptimera effekterna av uppdragsbaserad ledning. För att beskriva miljön som slutsatsernahÀrstammar frÄn beskrevs delar av det tyska vÀstfÀlttÄget 1940, i huvudsak XIX.PansarkÄren. KÀllorna var dels första- och andrahandsbeskrivningar för att beskrivaovanstÄende förlopp med slutsatser, dels analyserat material i form av sÄvÀl uppsatser somreglementen. Slutsatsernas relevans prövades sedan med teorin ?Command Concept?, följtav en analys dÀr slutsatserna anvÀnds för att pröva hypotesen.
Svenska företag i the Global Compact : Har the Global Compact en roll pÄ den svenska företagsmarknaden?
CSR har kommit att bli centralt i mÄnga företags strategier. Vissa akademiker hÀvdar att företag söker sig till intresseorganisationer som arbetar med CSR för att förbÀttra sitt CSR-arbete medan andra pÄstÄr att det endast Àr ett sÀtt att framhÀva sitt företag i ett positivt ljus. Till skillnad frÄn de mÄnga artiklar som skrivits om vad företag kan vinna pÄ medlemskap i intresseorganisationer fokuserar denna uppsats istÀllet likt Knudsen (2011) pÄ vilka företag som har nÄgot att vinna pÄ engagemang i intresseorganisationen The Global Compact. Undersökningen utgÄr frÄn Knudsens pÄstÄenden och prövar om dessa stÀmmer för svenska företag, via intervjuer med fyra företag av varierande storlek. VÄra resultat pekar mot att pÄstÄendena i huvudsak stÀmmer men att de bakomliggande orsakerna varierar nÀr man jÀmför vÄr geografiska begrÀnsning mot Knudsens mer globala fokus.