Syftet med denna studie är att skapa kunskap om somatiskt växelboende i Gävle kommun, ur äldre omsorgstagare och anhörigas perspektiv. Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Sex intervjuer utfördes med tre omsorgstagare och deras maka/make, som använder somatiskt växelboende. Ett hermeneutiskt angreppssätt användes för bearbetningen av vårt empiriska material, vidare kategoriserade vi data genom kodning utifrån analysmetoden grounded theory. De fyra analysteman som kategoriserades fram, Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité, presenteras i resultatdelen med kopplingar till empirin och de teorier som vi ansåg relevanta för studien: SOS- syndromet, Individualiseringsprincipen samt Aktivitets-, Sociala identitets-, Vänskaps-, Roll- och Utbytesteorin, vilka ger en ökad förståelse för äldre omsorgstagare och deras anhöriga som använder somatiskt växelboende.

Under de senaste decennierna har miljöhänsyn fått en allt större roll utrymme inom transportpolitiken utifrån de lagar, förordningar och skatter som används för att styra utvecklingen mot en långsiktig hållbarhet. Trafikens negativa konsekvenser för människan och naturen på kort och lång sikt har ställt krav på miljöanpassade färdmedel. Det mest miljöanpassade och minst energikrävande färdmedlet av alla är cykeln, som dock fått en undanskjuten roll i både forskning och debatt. Cykelprojekt har dock startats upp i många städer för att få fler invånare att börja cykla och få en bättre stadsmiljö och folkhälsa. Studiens syfte är dels att se hur Linköpings och Norrköpings kommuner arbetar med olika cykelprojekt dels att granska hur de två kommunerna följt upp sina projekt samt utvärderat miljöeffekter.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om Socialförvaltningen inom Luleå kommun har en fungerande introduktion av enhetschefer med utgångspunkt i introduktionsteorier och även i Socialförvaltningens egna introduktionsplan. Frågeställningar som ska besvaras är: Hur går introduktionen till? Hur upplevs introduktionen? Följs introduktionsplanen? Kan introduktionen samt introduktionsplanen förbättras? För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med enhets- och verksamhetschefer. Resultaten visar att socialförvaltningens introduktionsplan är i god överensstämmelse med både introduktions- och socialisationsteorier men den följs inte alltid vid en introduktion utan används mer som en mall. De flesta av enhetscheferna var nöjda med sin introduktion men för de som inte var det berodde det på att introduktionen ibland var bristfällig.

År 2003 tillkom strävansmålet att; ?Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen?. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på sin rolldå det kommer tillatt erbjuda eleverna fysisk aktivitet under dagen och hur deanser att deförvaltar detta uppdrag. Undersökningen är byggd på kvalitativa intervjuer med fyra lärare som alla arbetar inom samma kommun men på olika skolor. Resultatet av studien är att dessa lärare har vissa kunskaper om elevers rörelsebehov men att de inte alltid får tiden att räcka till.

Verksamhetsprocesserna är de värdeskapande processerna inom en organisation, en organisations hjärta. Processorienterad verksamhetsutveckling (POVU) handlar om att en organisation utvecklas genom att låta dessa verksamhetsprocesser vara det centrala i organisationen och hela tiden låta dem vara det styrande medlet. Genom en processorienterad verksamhetsutveckling kommer en högre grad av kundfokusering och kundnytta att uppstå, kostnader kommer att minska och högre kvalitet på leveranser kommer att uppstå. Men för att lyckas med detta så gäller det att begränsa alla problem och utmaningar som kan uppstå. Genom Gamification, som handlar om att applicera spelmekanismer såsom olika belöningssystem osv, utanför spelvärlden så uppnås ett högre engagemang och motivation hos de som använder sig av dessa spelmekanismer.Syftet med denna kandidatuppsats var att redogöra för vilka effekter och utmaningar som en organisation kan uppnå genom användningen av modeller/metoder som stöd för POVU.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Halmstad kommuns friskvårdssatsning påverkat den anställdes hälsa och att medvetandegöra den inverkan organisationen har på den enskilde individen. Unika berättelser och vald litteratur har tillsammans synliggjort de effekter denna satsning fört med sig. Utifrån både en positivistisk och hermeneutisk inspirerad metod, samlade vi in empiriskt materiell och genom djupintervjuer samtalade vi med de anställda inom Halmstad kommun om deras erfarenheter och åsikter om friskvårdsbidraget. De anställda inom Halmstad kommun ansåg att deras hälsa förbättrats och därmed också deras arbetssituation samt privata sfär. I satsningar av det här slaget är det viktigt att det finns en förståelse för varandra, organisation ? individ, där alla fördelar och eventuella nackdelar belyses..

Norrköping är en av de kommuner i Sverige som är hårt drabbat av internetdroger och en kartläggning visar att det sker en ökning av droger som säljs via Internet. Syftet med denna studie har varit att belysa hur skolkuratorer på gymnasieskolor i Norrköpings kommun beskriver att de att de arbetar drogförebyggande. Som en del i detta har vi även analyserat hur skolkuratorerna beskriver sitt handlingsutrymme samt hur samverkan med andra professioner organiseras och praktiseras. Empirin utgörs av sex kvalitativa intervjuer genomförda med åtta skolkuratorer och en preventionssamordnare från Norrköpings kommun. Vår teoretiska bakgrund utgörs av teorier om förebyggande arbete och gräsrotsbyråkrati samt nyinstitutionell teori.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 15 hp, 2015..

Benskörhet (osteoporos) och frakturer orsakade av osteoporos är ett stort globalt problem. Syftet med det tioåriga projektet ?Vadstena en benhård kommun? var att utvärdera om man med en befolkningsinriktad interventionsstrategi kunde minska osteoporos och osteoporosrelaterade frakturer i en kommun. Ett representativt urval av befolkningen i åldern 20-79 år, 15% av en population på 7800 personer, blev tillfrågade om att delta vid fyra undersökningstillfällen som innebar att fylla i en enkät och att bentäthetsmätas. Vid första tillfället deltog 70%, första uppföljningen 69%, andra uppföljningen 79% och vid den tredje uppföljningen 65%.Syftet med denna MPH-uppsats är att beskriva det praktiska interventionsarbetet utifrån dagboksanteckningar och att presentera befolkningens upplevelser av interventionsarbetet.Vi nådde uppskattningsvis 5000 personer (65%) av befolkningen med direkt information.De personer som fick individuella riskprofiler baserade på angivna svar i frågeformulär och bentäthetsvärden var de som gav mest positiv respons och kan tillskrivas en lyckad individuell intervention.Den grupp som varit med en eller flera gånger tidigare (interventionsgruppen) var de som vid sista undersökningen 1999, hade fått ökad kunskap om osteoporos (P<0,001).

Växjö kommun ingick år 1998-2000 i ett projekt för att tydliggöra roller och gränsdragningar mellan frivilligorganisationer och kommunen. Detta utmynnade i ett kommunfullmäktige-beslut om att inrätta en frivilligcentral som blev en Volontärbyrå 2006. Det övergripande syftet med vår uppsats är att analysera olika aktörers syn på roller och gränsdragningar mellan frivilliga insatser och offentlig verksamhet. Våra frågeställningar handlar om hur olika aktörer nu uppfattar frivilligorganisationernas roller i förhållande till kommunen och hur gräns-dragningen hanteras.Vi har gjort en kvalitativ hermeneutisk studie med abduktiv ansats eftersom vi utgår från empiriska data men samtidigt tolkar och analyserar utifrån teori och tidigare forskning om frivilligorganisationers roller och gränsdragning. Vi utgår från Erik Blennbergers roll-kategorisering: avantgarde, komplement, alternativ och ersättare.

Bakgrund och problem: Allmänhetens förtroende för revision är en viktig faktor för såvälaktiemarknadens effektivitet som samhällets fortlevnad. Detta stärks bland annat av att en storandel av den svenska allmänheten direkt eller indirekt är ägare av svenska aktier eller fonder.Ett antal vetenskapliga studier samt icke-vetenskapliga utredningar presenteras som antyderatt vissa faktorer är väsentliga för förtroende för bland annat revision och revisorer.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om allmänheten har förtroende för revision samt hurett antal på förhand utvalda faktorer påverkar detta eventuella förtroende.Avgränsningar: Studien avgränsas till förtroende för revision av publika bolag i Sverige.Vidare är också offentliga bolag bortvalda i studien, då dessa strukturellt skiljer sig avsevärtfrån övriga bolag. Specifika redovisningsskandaler kommer inte att studeras. Den empiriskastudien har vidare avgränsats till allmänheten i Göteborgs kommun.Metod: En enkätundersökning riktad till invånare i Göteborgs kommun har genomförts vilketresulterat i svar från 137 respondenter. Det empiriska materialet har analyserats såväldeskriptivt som i anslutning till teori om förtroende för revision.Resultat och slutsatser: Endast en tiondel av invånarna i Göteborgs kommun har stortförtroende för revision och hela tre av fyra respondenter har varken stort eller litet förtroendeför revision.

Sammanfattning Idén till denna uppsats kom genom en diskussion tillsammans med en projektutvecklare på tekniska förvaltningen i Luleå. Vi diskuterade kring större byggprojekt genomförda i kommunen under de senaste åren och kom fram till att Kulturens hus inte bara är de senaste större byggprojektet utan även det största på många år. När vi sökte litteratur kring ämnet projektstyrning fann vi ett fåtal tidigare skrivna uppsatser där man undersökt kommuner och dess avsaknad av en gemensam projektmodell. Detta var något vi fann även gällde Luleå kommun efter att vi läst olika revisions- och uppföljningsrapporter gjorde på projekteringen av Kulturens hus. Utifrån detta ville vi titta närmare på och öka förståelsen för hur kommuner använder sig av styrning i projektarbete.

Title: Competitive Advantages in Professional Football Cubs ? A Resource-Based Analysis Authors: Daniel Grass, Mattias Holst, Bengt Jönsson Semester: Spring 2001 Supervisors: Leif Edvinsson, Allan T. Malm Problem: In order to be a successful football club, the management team has to consider a variety of business issues. Since money is having such an impact on the football industry of today, the financial status of the clubs sets the condition for how clubs are able to achieve their main objective, i.e. to be successful on the football field.

Det svenska landskapet har under det senaste århundradet förändrats. Detta har lett till att det finns en efterfrågan efter naturupplevelser och rekreationsområden. Sedan den första nationalparken bildades i Sverige, har skyddandet av värdefull natur varit ett uppdrag som utförts av staten. Alltsedan dess har kommunerna fått mer ansvar för natur- och kulturvård. Tidigare studier visar på att det behövs mer kunskap om den samhällsekonomiska potentialen som den tätortsnära skogen har för kommunerna. Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen rapporterade 2010 att det varierar hur kommunerna tar ansvar för att det ska finnas tätortsnära skog. I detta kandidatarbete har en studie utförts som försöker ta reda på hur kommuner i Västerbottens län hanterar den tätortsnära skogen i översiktlig planering och hur den praktiska skötseln genomförs.

Syftet med arbetet är att beskriva komplexiteten i undervisningen av en kommuns grundskoleplacerade särskoleelever, gällande kvalitetsbegreppet utifrån några aktörers perspektiv. Arbetet ger först en översikt över styrdokument som reglerar kvalitetsarbetet och olika infallsvinklar på begrepp inom kvalitetsområdet. Vidare tas i litteraturgenomgången upp inkluderingsfrågan genom olika forskares infallsvinklar på en skola för alla, särskolan, integreringsproblematiken och något om kvalitetsfaktorer i inkluderade miljöer. Specialpedagogens roll och några aktörers perspektiv får också sin belysning. Med hjälp av dokumentforskning och intervjuer med fem specialpedagoger och två särskolerektorer i den individintegrerade verksamheten i en kommun ville jag ha svar på mina problemformu-leringsfrågor. Sammanfattningsvis pekar resultatet i undersökt kommun på att det har skett en stor kvalitetsutveckling av den individintegrerade verksamheten de senaste åren.