Sök:

Sökresultat:

5167 Uppsatser om Malmö kommun - Sida 2 av 345

PÅ SPANING MED ARKELOGEN : En guide till fornlĂ€mingar i Alvesta kommun

Detta arbete innebÀr en grund till en arkeologisk guide över fornlÀmningar i Alvesta kommun, Kronobergs lÀn..

Redesign av tidskriften VÄr Kommun

This project is a redesign of the magazine VÄr Kommun, which is a magazine published by the municipality of UpplandsVÀsby, Sweden. The redesign included a change of format from tabloid to a magazine format and the creating of adesign with a more modern look and feel of a magazine..

"Bolagens magt Àr i sanning förfÀrlig" : En analys av bolagskriternas ideologiska förestÀllningar i den offentliga debatten om NorrlandsfrÄgan 1901-1910.

En av Sveriges attraktiva kommuner Ă€r Örebro. Örebro kommun har en befolkningstillvĂ€xt som tenderar att öka i framtiden, vilket kan komma att leda till bostadsbrist. En attraktiv kommun behöver ha en bostadsmarknad som Ă€r balanserad, för att ha en möjlighet att förse invĂ„nare med bostĂ€der. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur bostadsbyggandet i Örebro kommun fungerar mellan aktörer som Ă€r delaktiga i bostadsbyggandet. Vidare har det studerats hur Örebro kommun kan pĂ„verka bostadsbyggandet, samt vad som krĂ€vs för att bostĂ€der ska expandera i inflyttningens takt. .

Kommunal psykiatri - Organisationsutveckling i en svensk kommun

Den förste januari 1995 genomfördes psykiatrireformen som skulle stÀrka psykiskt sjukas möjlighet att leva ett integrerat liv med hög livskvalitet. Hur blev det? Uppsatsen behandlar hur organisationsutvecklingen kring psykiatrin ser ut idag i en svensk kommun relaterat till reformens mÄl och visioner. I resultatredovisningen beskriver, analyserar och granskar vi planeringen och genomförandet av reformen i Staffanstorps kommun vilket dels innefattar de olika insatser som finns samt den organisationsstruktur som finns inom den kommunala psykiatrin.

Transportoptimering i dagbrott: En fallstudie vid Boliden i Aitik

Gruvbrytning i dagbrott krÀver ofta stora kapitalinvesteringar och för att hÄlla verksamheten lönsam krÀvs ofta storskalig drift. Truckar utgör ca 60 % av de totala produktionskostnaderna och det Àr dÀrför viktigt att de anvÀnds pÄ ett effektivt sÄ att maximal mÀngd malm kan produceras. Produktionen i en gruva Àr dynamisk till följd av att tillgÀngliga vÀgar, maskinkapaciteter, tillgÀngliga bergmassor och bergets egenskaper ofta varierar. Dynamiken och de mÄnga variablerna gör det svÄrt att planera och styra produktionen eftersom vissaplaner, sÄsom exempelvis fördelning av truckar, ofta mÄste justeras nÀr förutsÀttningarna Àndras.Syftet med den hÀr studien Àr att kartlÀgga materialflödet och produktionsstyrningen i ett dagbrott, samt att identifiera förbÀttringsförslag.En fallstudie har genomförts vid Boliden Mineral AB (Boliden) i Aitik, Sveriges största dagbrott. Bolidens prioriteringar Àr att (1) maximera totalt producerad mÀngd malm, (2) möta de dagliga produktionsmÄl för malm och grÄberg som finns för varje enskilt sprÀngomrÄde, och (3) minimera produktionskostnaderna.

LuleÄ malmhamn

Uppsatsens syfte Àr att studera utvecklingen vid LuleÄ malmhamn under perioden 1888-1965 och dÀrvid fÀsta sÀrskild uppmÀrksamhet vid de tekniska ÄtgÀrderna som tagits för att kunna hantera utskeppningen av malm. Metoden som valts för ÀndamÄlet Àr kvalitativ. Tanken Àr att i och med denna studie kunna lyfta fram verksamheten pÄ Svartön för den betydelse som den haft för LuleÄ stads utveckling. Framförallt torde detta vara av vikt nÀr den i detta nu, hösten 2004, hÄller pÄ att försvinna under grÀvskopornas kraft och dynamitens dÄn..

Prediktion av jÀrnhalt: en multivariat studie av
processflödet i LKAB Malmbergets sovringsverk

LKAB Malmbergets sovringsverk styrs idag efter fixa maskininstÀllningar. InstÀllningarna har anpassats sÄ att Àven inkommande malm bestÄende av mycket grÄberg har en tillfredsstÀllande jÀrnhalt nÀr godset transporteras vidare till följande produktionssteg i anrikningsverket. Detta medför att det kan finnas en dold kapacitet i sovringsverket eftersom samma instÀllningar anvÀnds oavsett jÀrnhalt i inkommande rÄmalm. Avsaknaden av en flexibel styrning av sovringsverket beror till stor del pÄ svÄrigheten att bedöma vilken jÀrnhalt den inkommande malmen har. DÄ flöden in till sovringsverket bestÄr av mycket grovt gods och höga tonnage Àr kontinuerliga provtagningar för analys av jÀrnhalt idag inte genomförbara.

Prediktion av jÀrnhalt: en multivariat studie av processflödet i LKAB Malmbergets sovringsverk

LKAB Malmbergets sovringsverk styrs idag efter fixa maskininstÀllningar. InstÀllningarna har anpassats sÄ att Àven inkommande malm bestÄende av mycket grÄberg har en tillfredsstÀllande jÀrnhalt nÀr godset transporteras vidare till följande produktionssteg i anrikningsverket. Detta medför att det kan finnas en dold kapacitet i sovringsverket eftersom samma instÀllningar anvÀnds oavsett jÀrnhalt i inkommande rÄmalm. Avsaknaden av en flexibel styrning av sovringsverket beror till stor del pÄ svÄrigheten att bedöma vilken jÀrnhalt den inkommande malmen har. DÄ flöden in till sovringsverket bestÄr av mycket grovt gods och höga tonnage Àr kontinuerliga provtagningar för analys av jÀrnhalt idag inte genomförbara.

Möjligheten till en fastighetsnÀra insamling av farligt avfall-en studie över Norrköpings kommun

Norrköpings kommun har idag svÄrigheter att med sitt nuvarande avfallssystem, miljöbil och Ätervinningsstation, nÄ ut till de boende i flerbostadshusen. För att öka insamlingsgraden av farligt avfall har studien lagt fokus pÄ möjligheten för Norrköpings kommun att implementera en fastighetsnÀra insamling. För att fÄ fram olika centrala aktörers instÀllning till en fastighetsnÀra modell har intervjuer utförts pÄ entreprenör, tjÀnsteman pÄ Norrköpings kommun och tjÀnsteman pÄ HyresbostÀder i Norrköping. Undersökningen visar att Äsikterna mellan aktörerna gÄr vitt isÀr men att med kommunens goda informationssamarbete finns förutsÀttningar till att modellen kan implementeras..

Ett nytt lÀge för Kiruna - Medan marken spricker under Kiruna försvÄrar en spricka i Kirunas politiska ledning planeringen för att flytta staden

Det bÀsta alternativet för Kiruna, som hotas av markdeformationer frÄn LKAB:s malmbrytning, Àr att genomgÄ en stadsomvandling dÀr Kiruna centrum omlokaliseras mot en östlig riktning, till stadsdelen/förorten Tuolluvaara.Finns stor risk att markdeformationerna kan sprida sig dit inom en tidsrymd pÄ 50-60 Är nÀr malmbrytningen fortskrider, men under denna tid kan man ha ett vÀl fungerande samhÀlle och det gÄr att undvika markdeformationer genom att skifta brytningsmetod i gruvan..


FrÄn smÄtt till stort : en diskursanalys om kommunsammanlÀggningen 1974 frÄn ett HÀstvedaperspektiv

Syftet med denna uppsats Àr att analysera kommunsammanlÀggningen i Sverige under Ären 1963 ? 1974 utifrÄn ett HÀstvedaperspektiv. HÀstveda kommun tillsammans med flertalet andra smÄkommuner blev en del av det som kom att kallas HÀssleholms kommun 1974. Uppsatsen utreder vilka reaktioner och diskussioner som fanns hos sÄvÀl kommunalfullmÀktige och anstÀllda i kommunhuset, men ocksÄ hos invÄnarna i kommunen. Uppsatsen undersöker ocksÄ om HÀstveda kommun vid sammanlÀggningen hade nÄgra finansiella tillgÄngar kvar.Syftet Àr ocksÄ att undersöka varför HÀstveda gick med i just i det som skulle bli HÀssleholms kommun och inte i nÄgon annan nÀrliggande kommun.Undersökningen Àr gjort utifrÄn protokoll, tidningsartiklar, insÀndare, intervjuer och krönikor..

Ett vikande befolkningsunderlag i en kommun : ett problem eller...

Denna magisteruppsats har fokus pĂ„ hur aktörer i en kommun med ett vikande befolkningsunderlag ser pĂ„ fenomenet. Informanterna som medverkar Ă€r politiker, tjĂ€nstemĂ€n samt representanter frĂ„n nĂ€ringslivet. En kommun ingĂ„r i studien, det Ă€r FinspĂ„ngs kommun i Östergötland. Uppsatsen undersöker hur dessa ser pĂ„ frĂ„gan om ett vikande befolkningsunderlag. Hur man resonerar kring fenomenet och hur samspelet och samverkan mellan aktörerna uppfattas.

HÄllbar utveckling i Enköpings kommun : en diskursanalytisk lokalstudie

Uppsatsens syfte Àr dels att studera hur uppfattningen av begreppet hÄllbar utveckling i Enköpings kommun pÄverkar det praktiska arbetet och dels huruvida definitionen av begreppet förÀndras beroende pÄ vilken praktik som ska utföras i kommunen. Syftet har sÄledes varit att undersöka hur hÄllbar utveckling bÄde konstitueras av och konstituerar social praktik. Den teoretiska utgÄngspunkten för att förstÄ detta sammanhang har varit den kritiska diskursanalysen. För att bilda mig en uppfattning om hur man inom Enköpings kommun definierar och jobbar med hÄllbar utveckling har jag utfört kvalitativa interjuver med tre av kommunens tjÀnstemÀn. Dessa intervjuer har utgjort mitt empirska material och grunden för min analys. I studien framkommer det att uppfattningar om hÄllbar utveckling bÄde pÄverkar och pÄverkas av den praktik som bedrivs i Enköpings kommun. Dessutom har jag kunnat urskilja att den kommunalekonomiska diskursen verkar ha intagit en hegemonisk position i förhÄllande till diskursen om hÄllbar utveckling inom Enköpings kommun..

Flens kommun - möjligheternas kommun

FÀrdplan Flen Àr ett utvecklingsprojekt som drivs av Flens kommun och berÀknas vara klart Är2019. Den negativa utvecklingen inom kommunen med ett allt mer sjunkande befolkningsantal som i sin tur genererar mindra skatteintÀkter har gjort att FÀrdplan Flen inrÀttats. I projektet ligger ett antal delprojekt som bland annat handlar om ortsutveckling och dÀr har kommunen redan börjat arbeta med Malmköping som ett första steg. Ett annat delprojekt Àr Flen 2019 som handlar om att Flens kommun 2012 ska vara klara med en vision som kommer att arbetas fram under 2011 och vara verkstÀlld 2019.I dagslÀget arbetas det ocksÄ pÄ att skapa mer delaktighet mot invÄnarna och de anstÀllda inom kommunen. FÀrdplan Flen Àr intresserad av Open Space och ska utföra workshops med detta tema för att fÄ in invÄnarnas Äsikter.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->