Att arbeta ombord på fartyg innebär ofta att man måste leva och samarbeta med människor från andra länder som har en annan kultur och andra värderingar. Med en besättning där flera kulturer finns närvarande kan detta påverka arbetet såväl som det sociala umgänget ombord. Svenska fartygsbefäl som jobbar med filippinskt manskap har upplevt denna interaktion. I denna studie undersöktes fartygsbefälens upplevelse om den Maktdistans som finns mellan dem själva och det svenska respektive filippinska manskapet och hur denna distans påverkar livet ombord. Studien genomfördes med personliga intervjuer med sex informanter för att ge en djupare och mer ingående bild av deras åsikter och upplevelser ombord.

Uppsatsen är en kvalitativ studie av Maktdistansen i den turkiska banksektorn. Syftet är att beskriva hur Maktdistansen ser ut i den turkiska banksektorn. Intervjuer har genomförts med sex personer i olika positioner inom en turkisk bank. Den teoretiska utgångspunkten är Geert Hofstedes kulturdimensionsteori, mer specifikt den dimension som behandlar Maktdistans. Tre egna begrepp har skapats med utgångspunkt i Hofstedes teori om Maktdistans i arbetslivet.

Denna uppsats grundar i en kvalitativ studie om huruvida det finns kulturella skillnader i danskt och svenskt ledarskap. Studien är baserad på sex personliga intervjuer om hur anställda uppfattar sina ledares beteende. För att analysera materialet har en analysmodell utformats med utgångspunkt i Hofstedes teori om individualism/kollektivism samt Maktdistans och Scheins teori om ledarens synliga beteende. Analysen påvisar inga tydliga kulturella skillnader mellan danska och svenska ledare, men tendenser tyder på en högre Maktdistans samt en något högre grad av individualism i de danska chefernas beteende..

I denna studie underso?ks vilken inverkan kulturskillnader har pa? kunskapso?verfo?ringsprocessen o?ver nationsgra?nser i mindre svenska fo?retag. Detta go?rs genom en fallstudie av det svenska elektronikfo?retaget CrossControl, som nyligen startat en fabrik i Malaysia. Efter att ha observerat att det finns viss problematik med att bli ett multinationellt fo?retag sa? sa?g vi ett behov av att underso?ka om na?gra av de ma?nga hinder som finns vad ga?ller kunskapso?verfo?ring kan kopplas till kulturella skillnader.

Min forskning tog sin utgångspunkt i övertygelsen om att det finns en Maktdistans i samtliga samhällen och att det har funnits genom alla tider. Från de mest uråldriga stammarna till dagens moderna samhälle. Problemformulering På vilket sätt kan Maktdistansen förklara delaktigheten inom ICA, distributionsenheten Stockholm? byggde på att ämnet var intressant när det diskuteras offensivt kvalitetsutveckling inom organisationen. Några av hörnstenarna i den offensiva kvalitetsutvecklingen är ett engagerat ledarskap och att skapa förutsättningar för delaktighet.

Det har gjorts studier om den privata sektorn som visar på att svenska chefer anammar globala managementmodeller utan att reflektera över vad detta kan ha för konsekvenser. Det har visat sig att effekterna av detta har varit att vi rört oss bort från den svenska ledarskapsmodellen trots att den framstått som framgångsrik.I denna uppsats har vi identifierat centrala drag i det svenska ledarskapet, dessa är Maktdistans, delaktighet och konsensus. Vidare har vi undersökt vad som har hänt med den svenska ledarskapsmodellen i den offentliga sektorn och om den har förändrats efter införandet av New public management med hjälp av de centrala dragen. Vi har valt att begränsa oss till förskoleverksamheten och förskolecheferna i Stockholms kommun. Teorierna vi har utgått ifrån är den svenska modellen, den svenska ledarskapsmodellen och New public management.Vi har utfört en kvalitativ tvärsnittsanalys där vi intervjuat fem förskolechefer som leder och samordnar arbetet på förskolan.

Denna artikel undersöker kulturella skillnader mellan Sverige och Lettland samt hur dessa skillnader påverkar verksamhetsstyrningen för svenska företag som etablerat verksamhet i Lettland. Artikeln utgår från Hofstedes teorier kring kulturella skillnader. Resultaten av enkäter som delades ut till respondenter i Sverige och Lettland visar att länderna skiljer inom dimensionerna Maktdistans, osäkerhetsundvikande samt maskulinitet. För att undersöka hur dessa resultat påverkar verksamhetsstyrningen har sedan intervjuer genomförts med företagsledare på svenska företag i Lettland. Resultaten visar att skillnader inom dimensionen Maktdistans framförallt leder till centraliserat beslutsfattande och mer direktstyrning i Lettland jämfört med i Sverige.

Denna artikel undersöker kulturella skillnader mellan Sverige och Lettland samt hur dessa skillnader påverkar verksamhetsstyrningen för svenska företag som etablerat verksamhet i Lettland. Artikeln utgår från Hofstedes teorier kring kulturella skillnader. Resultaten av enkäter som delades ut till respondenter i Sverige och Lettland visar att länderna skiljer inom dimensionerna Maktdistans, osäkerhetsundvikande samt maskulinitet. För att undersöka hur dessa resultat påverkar verksamhetsstyrningen har sedan intervjuer genomförts med företagsledare på svenska företag i Lettland. Resultaten visar att skillnader inom dimensionen Maktdistans framförallt leder till centraliserat beslutsfattande och mer direktstyrning i Lettland jämfört med i Sverige.

Som privatpersoner ser vi världen och framförallt Europa krympa framför våra ögon i och med dagens globalisering och samtidigt vidgas vyerna för världens företag. Möjligheten att för företagen kunna anställa personal från alla världens hörn gynnar både den som söker jobb och den som söker ny personal. Att söka sig till en ny kultur kan verka lockande och allt fler tar tillfället i akt att genom arbetslivet upptäcka nya delar av Europa men är det verkligen så enkelt? I Italien som är Sveriges 10:e viktigaste handelspartner finns en rad svenska företag representerade, en kommunikation mellan länderna är därför naturlig. Kompliceras denna relation av det faktum att två kulturer möts eller är vår bild av att italienska och svenska ledare är två helt olika ledartyper endast en förlegad föreställning som för var dag som går suddas ut allt mer.

Globaliseringen spelar en stor roll i dagens konsumtionssamhälle. Multinationella företag breder ut sig över världen och anpassar sig efter lokala arbetsförhållanden i hopp om att anställa kompetent personal, minska utgifter och konkurrera med både lokala och globala företag. Med internationaliseringen av företag följer även vissa svårigheter, inte nog med att kulturen inom ett företag kan skilja sig, är även ledning och arbetsstyrka från olika kulturer. Människor socialiseras in i hemlandets kultur via familj och sociala institutioner som också grundlägger värderingar, normer och beteende. Organisationskulturen har en stor inverkan på de anställda och påverkar bl a.

Det psykologiska kontraktet är ett ömsesidigt avtal, där innehållet i båda parternas löften och förväntningar färgas av individens kulturella bakgrund. Syftet med föreliggande studie var att ur den anställdes perspektiv, undersöka huruvida kulturella skillnader i individens uppfattning av det psykologiska kontraktet förändras över tid. En webbaserad enkätundersökning utfördes med totalt 54 deltagare, 29 födda utomlands och 25 i Sverige. De faktorer som jämfördes var Maktdistans, hög/lågkontext samt generella uppfattningar kring det psykologiska kontraktet. Resultatet visar en viss förändring över tid hos de utlandsfödda deltagarna, men att skillnaderna mellan utlands- och svenskfödda är små.

Det psykologiska kontraktet är ett ömsesidigt avtal, där innehållet i båda parternas löften och förväntningar färgas av individens kulturella bakgrund. Syftet med föreliggande studie var att ur den anställdes perspektiv, undersöka huruvida kulturella skillnader i individens uppfattning av det psykologiska kontraktet förändras över tid. En webbaserad enkätundersökning utfördes med totalt 54 deltagare, 29 födda utomlands och 25 i Sverige. De faktorer som jämfördes var Maktdistans, hög/lågkontext samt generella uppfattningar kring det psykologiska kontraktet. Resultatet visar en viss förändring över tid hos de utlandsfödda deltagarna, men att skillnaderna mellan utlands- och svenskfödda är små.

Problem: Kvinnor har länge varit underrepresenterade i styrelsesammansättningar runt om i världen. Sverige är ett land som främjar likvärdighet och anses därför vara ett av världens mest jämställda länder. Andelen kvinnor i svenska styrelser har ökat under de senaste årtiondena, men trots detta är de svenska bolagsstyrelserna inte jämställda. Ibland används argumenten att fler kvinnor i styrelsen ökar lönsamheten och effektiviteten i bolaget i syfte att öka kvinnoandelen. Till följd av detta har det internationellt genomförts många studier för att undersöka om bolag med heterogena styrelser har bättre lönsamhet än bolag med homogena styrelser.

ABSTRACT Title: the Power distance star ? A study on how cultural power distance affects the business relation between Japanese and multinational companiesLevel: Final assignment for Bachelor Degree in Business AdministrationAuthor: Therese Elofsson and Anna NyströmSupervisor: Jens Eklinder Frick and Jonas MolinDate: 2015 - JanuaryAim: The purpose of this study is to compile available research regarding the cultural aspect power distance, as it is being displayed and handled in business-relations between Japanese and multicultural business contacts. The culture in Japan differs from the culture in the western world and several companies testify that the Japanese market is difficult to act and expand upon. This study aims to provide explanations to these difficulties from a power distance perspective.Method: This study has compiled the theoretical knowledge and research in a model called ?the Power distance Star? (Figure 1), which is created and designed for this purpose.

Marknaden har globaliserats och företag vill allt snabbare nå ekonomisk vinning genom att öka i styrka och storlek på marknaden, vilket bidragit till förvärv och fusioner i allt större omfattning. Syftet med detta arbete var att öka förståelsen för hur individer i en anställning upplever företagskulturen efter att deras svenska arbetsgivare blivit förvärvade av en utländsk aktör. Resultatet baseras på sex halvstrukturerade intervjuer som tolkades enligt teoristyrd tematisk analys. Det som framkom tydligast var att det upplevdes mer toppstyrt än tidigare, en ökad känsla av byråkrati med nya mer formella regler, vilket ledde till minskad flexibilitet och autonomi. Även tydligare informationskanaler samt en ökad personalrörlighet med karriärmöjligheter upplevdes.