Vår studie belyser hur en förskolepedagog handlar i konfliktsituationer samt hennes tankar runt dessa situationer och konflikter i allmänhet. Vi har även valt att belysa några förskolebarns tankar kring detta ämne. Vårt arbete kännetecknas av en kritisk ansats och vi diskuterar vårt resultat utifrån ett antal olika teoretiska perspektiv, behaviorism, kognitivism, sociokulturellt, makt och genus perspektiv. Vår studie inleds med en litteraturgenomgång som ligger som grund för vårt arbete. Vi har valt att använda intervjuer och observationer som metod i vår kvalitativa studie.

AbstractI denna studie kommer vi undersöka hur maskuliniteter framställs i utvalda exempel från tidningen King of Sweden. Vi vill besvara våra frågeställningar kring hur maskuliniteter uttrycks i de utvalda bild- och textexemplen från King och vilka uttryck och egenskaper som kan uttolkas tillhöra dessa. Vidare undrar vi om någon av dessa maskuliniteter kan tolkas som en föredragen och dominerande maskulinitetstyp tack vare de egenskaper och värden den representerar. Slutligen vill vi se till tidningens presenterade stadgar om förutbestämt uttryck och innehåll för att undersöka hur väl dessa stämmer in i de text- och bildexempel som väljs ut.För att försöka besvara frågeställningarna söker vi efter mönster i bild och text ur ett flertal nummer av tidningen. Dessa mönster tolkar vi som exempel på uttryck av tidningens sätt att framställa maskulinitet, där vi ser om samma typ av egenskaper eller uttryck återkommer i flertalet nummer.

The purpose of the study is that based on focus groups with personal assistants understand how self-determination and participation, expresses itself in work with the users. The study has a focus on the concepts of power and help and social citizenship in the context of self-determination and participation. We are interested to explore how personal assistants reason and argue about different design cases and situations related to self-determination and participation in the relationship with the users. For this study we have used a qualitative method and to collect our data we have used focus groups and different design cases (vignettes). To analyze our data we used the theory about power and help and the theory about social citizenship.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare som arbetar med barn, ungdomar eller familj upplever att medier framställer socialtjänsten och det sociala arbetet, samt vilken betydelse det har eller får för deras yrkesroll som socialarbetare. Tidigare forskning visar att socialarbetare i både England, Sverige och USA uppfattar mediers framställning om socialtjänsten negativ. Socialarbetare känner även oro för att det i sin tur leder till att professionens status påverkas negativt. För att få en förståelse för ämnet har vi till störst del använt oss av vetenskapligt granskade artiklar från USA, England och Sverige. Studien baseras på fem semistrukturerade intervjuer med socialarbetare i Sverige från både stor- och mellanstad som arbetar inom socialtjänsten.

Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka hur fäder anser sig bli bemötta i sin föräldraroll av socialtjänsten, när de valt att bryta med kriminaliteten. Vi syftade även till att undersöka hur fäderna uppfattar sin föräldraroll och hur de tror att deras barn har påverkats av pappornas kriminella bakgrund. Vi genomförde fem kvalitativa intervjuer med före detta kriminella fäder med fokus på deras upplevelser av socialtjänstens bemötande och bedömning.Vi har kunnat se att våra informanter har till övervägande del negativa erfarenheter gällande bemötande från socialtjänsten. Informanternas uppfattning är att deras kriminella bakgrund ligger dem till last när det kommer tillbedömningar. Vi har analyserat resultatet utifrån begreppen makt, kommunikation samt normalitet och avvikelse.

Syftet med vår studie är att studera och problematisera pedagogers syn på det stora utrymme fri lek ges i förskolan, i relation till det jämställdhetsuppdrag pedagoger har att förhålla sig till enligt läroplanen för förskolan. Vi upplever att det finns en osäkerhet hos pedagoger kring begreppet genus och hur arbete med genus och jämställdhet bör utformas för att vara en grund i verksamhetens olika delar. Samtidigt som fri lek av många hyllas så finns det parallella föreställningar om hur fri lek även begränsar, skapar uteslutningar och har en karaktär av att reproducera traditionella normer och könsmönster. Vi har utgått ifrån Bronwyn Davies genusteori som beskriver individens skapande av jaget som en ständigt pågående process som formas utifrån de olika sociala konstruktioner som personen är en del av. I studien har vi valt att använda oss av kvalitativ metod där vi genom intervjuer med pedagoger har fått fyllig och detaljrik empiri, vilken vi därefter har transkriberat och tillsammans analyserat.

This is a qualitative study about unaccompanied refugee?s support that they can get from Social Services and Migration Board. It?s a survey that is made in Skellefteå Kommun by interviewing four professional workers, two at the Social Services and two at the Migration Board. The questions in this study deals with the social support and how age may affect this support.

Humor kan vara en meningsfull del i omvårdnaden dåinteraktionen mellan sjuksköterska och patient stärks, men kan mananvända sig av humor inom intensivvård med tanke på traumatiskasituationer och avancerad teknik?Att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskor använder humor iarbetet med icke sederade patienter.Data insamlades genom intervjuer med tvåintensivvårdssjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes sombearbetningsmetod.Sjuksköterskorna använde humor som ett sätt att ökavälbefinnande för patienter, anhöriga och inom personalgruppen. Genomatt använda humor kunde sjuksköterskan avdramatisera sin makt iförhållande till patienten. Humor kunde också vara ett kommunikativtredskap i relationen med patienterna.Användandet av humor inom intensivvården kräver attsjuksköterskan är lyhörd och medveten om patientens utsatta situation.Om humor används utan eftertanke kan resultatet bli att patienten kännersig kränkt och relationen med sjuksköterskan blir försämrad.Humor är en viktig del av kommunikationen.

The purpose of this study was to examine how social work professionals view their professional role and how they think about the concept of social work. I also wanted to investigate what they believe characterize a professional social work. For the purposes of this study, I chose a qualitative approach in which I interviewed five people linked to the social work. The theories which I have assumed in the analysis of the results are power theory, organization theory and professional theory. The results of this study show that the respondents believe that a professional social work is performed by someone who has training and experience in the field.

Uppsatsens syfte är att genom semistrukturerade intervjuer undersöka hur socialsekreteraren upplever sin arbetssituation i en tvångsvårdprocess, med hänsyn till barnets bästa och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, i praktikens specifika kontext. Den generella uppfattningen är att socialsekreterarnas arbetssituation upplevs som god. Förutsättningen för denna uppfattning är således stöd och hjälp från kollegor och chefer. En grundlig utredning och användandet av en strategi, som kallas legitimerad övertygelse ökar känslan av säkerhet hos socialsekreterare vid ansökan om vård enligt LVU. Samtliga socialsekreterare ansågs sig själva ha ett gott handlingsutrymme då det gäller själva utredningen, men utlyser fler insatser att erbjuda familjerna.

During the last two years Gothenburg has become a central point in Sweden foractivists in the area of disability. The essay explores which strategies that activist usesin purpose to pay attention to and criticize the Normate. By doing so, five cripactivists have been interviewed about their experiences and feelings about how theymanage to stand up against different types of power relations. The activists describehow they develop different strategies to change their identity positions and takecontrol over themselves.The essay intends to contribute with a crip theoretic view in combination withmaterial feminisms and resistance theory. The conclusions of the essay shows that thenormate is incorporated in both social and material matter and how the activist?s usesthe strategy Critical Disability to negotiate their identity position.

SammanfattningI denna studie belyses skäl till varför samverkan upprättas mellan olika institutioner inom lärarutbildningen. Vidare belyses hur en sådan samverkan kan gestalta sig och hur den kan påverka lärarutbildningen. Studien belyser utbildares perspektiv och dessa utbildare är representanter från olika universitet. Vi har fördjupat våra kunskaper inom samverkansområde och ämnesdidaktiskt område med hjälp av litteratur som vi anser vara relevant för vår undersökning.För att kunna besvara vårt syfte och våra frågeställningar ansåg vi att en kvalitativ intervjumetod var mest lämpad. I vår studie antyds att den samverkan respondenterna deltar i styrs av ambitionen att skapa en bättre lärarutbildning.

Syftet med min uppsats är att undersöka de konservativa krafter som verkar i Europeiska Unionen. För att göra det har jag valt att studera hur de argumenterar mot abort. Mina frågeställningar berör de teman jag funnit vara utmärkande i argumentationen: synen på kön, framförallt kvinnan; synen på sexualitet; vad man egentligen menar med rätten till liv, vems rätt man menar; maktförhållandet mellan individ och samhälle samt den mellan religion och vetenskap, vad vår lagstiftning ska grundas på enligt dessa. Materialet består av citat från beslutsfattare och andra som kretsar runt dessa i EU-parlamentet. Jag har använt mig av diskursanalys, en socialkonstruktionistisk metod där fokus ligger på hur vi konstruerar vår verklighet genom hur vi kategoriserar och pratar om den.

Syftet med studien är att undersöka hur två verklighetsbaserade Hollywoodfilmer, Pearl Harbor och World Trade Center, framställer det amerikanska folket samt dess fiender när landet blir attackerat.Vår studie är baserad på en kvalitativ kritisk diskursanalys förankrad i hermeneutiken, Vi väljer ut två filmer som vi sedan granskar och analyserar.Analysen visar att trots filmerna skiljer sig i handling och när de utspelar sig, så har de många gemensamma faktorer. Det framstår som att USA blir oskyldigt attackerat eftersom det inte redogjorts i filmerna några bakomliggande faktorer till vad som hänt. Genom symboler, handlingar, musik och tal speglas en påtaglig amerikansk patriotism i båda filmerna, det amerikanska folket framställs som hjältar, både uniformsbeklädda och privatpersoner. Fienden är en anonym makt som publiken aldrig får chans att identifiera sig med och framställs som hjärtlös och kall genom musik, färger och bildberättande..

Syftet med studien är att undersöka supporterkulturen inom fotbollen utifrån kvinnliga deltagares upplevelser med fokus på läktarvåldet och fenomenet huliganism. Målet är att peka ut upplevda känslor och lyfta fram kvinnliga fotbollssupportrars åsikter kring ämnet. Empirin har samlats in kvalitativt, nio kvinnliga fotbollssupportrar har intervjuats. Empirin visade att fotbollskulturen förmodligen håller på att bli ett könsneutralt territorium och att det finns ett starkt samband mellan makt och kunskap, både när det gäller kvinnliga fotbollssupportrars positionering, men även i arbetet att minska våldet som förekommer i samband med fotbollsmatcher. För att kunna minska och förebygga fotbollssupportrarnas utsatthet för våld på matcher krävs det att polisen och fotbollsklubbarna utbildar sig inom detta fenomen för att sedan utbilda supportrarna.