Läkemedelsassisterad underhållsbehandling för opiatberoende har sedan 1966 bedrivits i Sverige, och har genom tiderna varit föremål för diskussioner och debatter. Syftet med denna studie är att granska hur debatten kring underhållsbehandling utformats i media och genom vilka aktörer. Det empiriska materialet består av texter från svensk storstadspress, under tidsperioden 2010-2013. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Analysen utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och främst från dennes tredimensionella modell som innefattar textanalys, analys av diskursiv praktik samt social praktik.

BakgrundDetaljisterna på den svenska livsmedelsmarknaden har bland annat genom koncentration fått ökad makt gentemot leverantörer. Då de tre största detaljisterna står för 87 % av marknaden är det av betydelse för leverantörerna att få sälja till dessa detaljister. Detaljisterna säljer inte bara leverantörernas produkter utan även egna märkesvaror. Detta leder till att leverantörens kund, detaljisten, även är deras konkurrent.GenomförandeVi har genomfört en kvalitativ studie för att undersöka hur leverantörerna kan konkurrera med de egna märkesvarorna. Vår empiri är grundad på intervjuer med åtta leverantörer och två detaljister.

Sverige står inför en stor generationsväxling de närmaste åren. Rekordgenerationen ska pensioneras och därmed ersättas av de yngre generationerna. I samband med generationsväxlingen sker det en kvalitativ förändring eftersom de olika generationerna har olika erfarenhet och värderingar. Dessa värderingar ligger till grund för hur individer driver företag, hur de prioriterar sin arbetstid och hur de lever sitt liv. Med tanke på vilka värderingar som styr de olika generationerna, tillsammans med att Generation Y börjar inta arbetsmarknaden, är det intressant att se om individers generationstillhörighet avspeglas på sättet de ser på ledarskap.

Jag har valt att undersöka hur bilder utgör fönster till det förflutna och blir till ett minne av något.  Bilder kan berätta om en historisk händelse, visa hur det gick till och upprätta hur vi ska se på ett skede.  Bilder kan bli en ikon för en händelse. Under min undersökning arbetar jag med historia, bild och konst, genom att analysera bilder med hjälp av Erwins Panofskys ikonologiska analysmetod som visar olika historiska skeden och tolka vad bilden kan berätta. Vilka kännetecken har de bilder som blivit ikoniska för historiska händelser? Vad skymmer den ikoniska framställningen?I mitt skriftliga arbete har jag hittat vissa komponenter i bilder som gjort den ikonisk för en historisk händelse.  Dessa beståndsdelar har jag själv sedan använt för att skapa en bild för att beskriva en påhittad historia i gestaltningen.Jag analyserar fem utvalda bilder har vissa drag gemensamt. Både målningarna och fotografierna visar ögonblick och de alla visar en aktiv händelse.

The purpose of this thesis was to examine the ways in which the constructions of heterosexuality and gender in three Disney movies about princesses affect the power relations between men and women in the movies, and how discourses on gender and heterosexuality have changed over time. Research questions were:How do characters in the movies talk about gender and heterosexuality?How does the interplay between gender and heterosexuality affect the power relations between men and women in the movies?What are the likenesses and differences between movies from different time periods?Discourses were mapped out using a model based on Ernesto Laclau and Chantal Mouffe?s political theories. These discourses were then analyzed with a theoretical framework consisting of Yvonne Hirdman?s concept of gender system and gender contracts, Judith Butler?s view on the heterosexual matrix and an understanding of power relations based on Michel Foucault.

Syfte: Vårt syfte är att testa Liu/Fangs maktbaserade modell för projektledning för att se om den är applicerbar på ett företag verksamt i Sverige.Slutsatser: Den maktbaserade modellen för projektledning ger en bild som i stora drag överensstämmer med vår empiri. Den behöver emellertid kompletteras med maktinverkan från projektexterna faktorer. Dessutom behöver den ta hänsyn till det vi valt att benämna som "informationsmakt"..

Syftet med uppsatsen är att undersöka, diskutera och bidra till kunskapsutvecklingen kring vilken inverkan tillfälliga interventioner kan ha på stadsutvecklingen. Fokus ligger på hur medborgardeltagande och planerarens olika roller i stadsutvecklingsprocesser kan påverkas. Tillfälliga interventioner används i uppsatsen som en benämning på de åtgärder som genomförs med en klar avsikt att vara tillfälliga och att intervenera med människor i deras livsmiljö. Uppsatsen har genomförts som en kvalitativ studie och med ett induktivt synsätt, där den studerade verkligheten ligger till grund för slutsatserna. Diskussionen baseras på en litteraturstudie, som skapar en djupare förståelse för begreppen tillfälliga interventioner och medborgardeltagande, samt en fallstudie av Malmö stads försök på Södra Förstadsgatan, där delar av gatan tillfälligt stängts av för motortrafik. Försöket kan ses som ett lokalt exempel på ett globalt fenomen, med en ökad fascination för tillfälliga interventioner som en del av stadsutvecklingen. I uppsatsen beskrivs det dualistiska förhållande som råder mellan planerarens tilldelade makt och den maktförskjutning som ökat medborgardeltagande förutsätter.

Det finns olika teorier om hur moraliskt ansvar bör tillskrivas, och hur människor faktiskt verkar tänka vid tillskrivande av moraliskt ansvar till andra. Denna rapport utreder vilken betydelse kunskapsvillkoret har vid tillskrivande av moraliskt ansvar. Hur medveten en agent måste vara om konsekvenserna av sina handlingar för att anses ansvarig undersöktes med en experimentell studie. Undersökningen genomfördes med enkäter och totalt 350 personer deltog. Resultat visar att agenter kan tillskrivas ansvar för konsekvenser av sina handlingar de saknar kunskap om dessa konsekvenser.

Fler kvinnor än män studerar vidare på högskola och universitet, ändå ser vi att männen dominerar vad gäller maktpositioner inom företag. Ett tillfälle där maktrelationer byggs upp är under möten och därför har mötet en central roll i vårt arbete.Vår uppsats handlar om att undersöka hur härskar- och främjartekniker används under möten och vad användandet av dessa tekniker får för konsekvenser för jämställdheten. Vi har gjort en kvalitativ och en kvantitativ studie av ett styrelsemöte. Studien bestod av en observation, en enkätundersökning samt två intervjuer. Vår teoretiska referensram består främst av härskartekniker identifierade av Berit Ås och Elaine Bergkvist men vi diskuterar också främjartekniker samt hur både härskar- och främjartekniker kan kopplas till Foucaults och Habermas tolkningar av makt i förhållande till möten.

Den här studien är gjord för att beskriva och analysera skillnaderna och likheterna I bildpedagogiken hos den kommunala och waldorfdrivna skolan. Empirin består av två intervjuer med två rektorer tillika bildlärare i waldorfskolan och en jämförelse mellan styrdokumenten. Resultatet visar på att waldorf lägger mer tid till bild utöver bildundervisningen..

Denna C-uppsats är skriven vid Avdelningen för Ekonomistyrning, Luleå tekniska universitet. Nätverk som fenomen har slagit igenom på olika plan i samhället och en specifik typ av nätverk är strategiska multilaterala SME- nätverk. Dessa nätverk består av små och medelstora företag som tillsammans försöker nå gemensamma mål för att på så sätt öka sin konkurrenskraft. Företagen i nätverken kan ses göra sociala utbyten när de går samman för att delge varandra kunskap, resurser och tid. Syftet med denna studie är att beskriva hur samverkan kan se ut i strategiska multilaterala SME-nätverk samt utifrån utbytesteorin identifiera ett urval av faktorer som kan förklara graden av samverkan och en förändrad attityd till samverkan i dessa.

Syfte med denna uppsats är att undersöka hur personalen på två gruppbostäder, enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, utformar stöd gentemot de boende på gruppbostäderna. Avgränsningen är dragen till att undersöka matsituationen där denna är uppdelad i de fyra delarna: planering, inhandling, matlagning och måltiden som social konstruktion. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med personal från gruppbostäderna och fokus är att undersöka huruvida de boende får vara delaktiga och självbestämmande i matsituationen. Det framkommer i undersökningen att förhållandet mellan boende och personal är komplext och att personalen påverkar de boende på explicita såväl som implicita sätt. Då stödet som erbjuds till stor del grundar sig i en normalisering så påverkas de boende bland annat till att tillaga varierad kost samt att äta nyttig mat.

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar är att undersöka och rapportera om bolagets räkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fått allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förväntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar är har uppstått. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstår ett förväntningsgap mellan revisor och klient..

I dagens sekulariserade Sverige har de religiösa ledarnas auktoritära ställning kommit att ersättas av de politiska ledarnas makt som grundläggande samhällsfaktor. Hur framträder den underliggande ideologin i denna kontext? Vilka bilder av värderande karaktär spelar dagens ledare upp för oss? Utifrån synsättet där myten står som symbol för företeelser i verkligheten, ställer jag mig undrande över:Vad lyfts fram och vad hålls undan i det politiska talet?.

Uppsatsen syftar till att få kunskap om aktörernas handlingar med utgångspunkt i en lärare/elevinteraktion.Undersökningen är en kvalitativ studie där vi genom observationer i årskurs 7 och 9 vill visa på flödet av händelser i klassrummet. Vi diskuterar och analyserar interaktionen mellan lärare och elever utifrån följande aspekter: Relationer i klassrummet, gester, inflytande och delaktighet, ramfaktorer samt makt.Våra resultat visar på att interaktionen som uppstod i klassrummet mellan lärare och elev inte gynnade elevernas möjligheter till inflytande över undervisningen. I det stora hela hade eleverna inte så mycket inflytande över sin situation och det inflytande de hade var främst formellt och ytligt. Eleverna fick säga vad de tyckte men då inget mervärde lades i deras tankar och åsikter påverkade de inte sin situation överhuvudtaget. Det är tydligt att det sker en trög maktrelation i klassrummet eftersom eleverna inte är jämställda med läraren.