Sökresultat:
2095 Uppsatser om Makt bemötande - Sida 24 av 140
En stuide om utvecklingssamtal i grundskolan
Stuiden fokuserar pÄ utvecklingssamteln i grundskolan. Syftet Àr att undersöka elevers och lÀrares upplevelser och uppfattningar om utvecklingssamtalen i förhÄllande till de statliga styrdokumentens ambitionsnivÄer vid en grundskola i en mellanstor skÄnsk kommun..
Makten över handeln. En studie om maktförhÄllanden och deras betydelse i utvecklingen av handelsplatser i en kommun.
Handel kan beskrivas som grunden i stÀder och deras utveckling. Handelsplatser
lockar mÀnniskor och skapar stadsliv. Handel Àr sÄledes en viktig del bÄde i
översiktliga mÄl och i den fysiska planeringen. I stadsbyggnadsideal om att
skapa en tÀt och blandad stad Àr handel en central aspekt och en önskan om att
kunna styra handelsplatsernas utveckling kan i idealen utlÀsas. I diskussioner
kring handelns utveckling som förts av forskare och i myn- dighetsrapporter
ifrÄgasÀtts dock var makten att styra utvecklingen egentligen ligger.
I denna studie undersöks hur maktförhÄllanden kopplade till handel kan pÄverka
utveck- lingen av handelsplatser i en kommun.
InternprissÀttningens dokumentationskrav : Ur ett konstitutionellt perspektiv
Studiens syfte var att undersöka hur mÀn frÄn Mellanöstern uppfattar hedersrelaterat vÄld och förtryck samt att se om ett hederstÀnkande hos individer frÄn Mellanöstern förÀndras efter att ha flyttat till Sverige. En kvalitativ studie har genomförts i form av fem semistrukturerade intervjuer med unga mÀn frÄn Mellanöstern. Studiens resultat visar att majoriteten av respondenterna har en negativ syn pÄ förekomsten av hedersrelaterat vÄld och förtryck, dÀr kvinnor exempelvis ses som mindre vÀrdiga. Förekomsten av hedersrelaterat vÄld och förtryck grundar sig, utöver makt- och kulturperspektivet, i det intersektionella perspektivet dÀr makt, kön, klass och etnicitet har en pÄverkande roll. NÀr familjer frÄn en hederskultur bosÀtter sig i Sverige kan ett hederstÀnkande förstÀrkas hos dem men det finns Àven möjlighet till en förÀndring dÀr hederstÀnkandet försvagas eller försvinner helt.
Ekonomins globalisering : En diskursanalys av medias framsta?llning av ekonomins globalisering
Vi exponeras dagligen fo?r rapporter om bo?rsutvecklingen och andra ekonomi- och marknadsrelaterade nyheter fra?n va?rldens alla ho?rn. Individens va?rldsbild kan i dag pa?sta?s vara genomsyrad av fo?resta?llningen att va?rldens ekonomi och politik a?r global snarare a?n nationell. Syftet med detta arbete a?r att med diskursanalys som ansats visa pa? hur svensk media spra?kligt och diskursivt gestaltar globaliseringens ekonomi samt vidare diskutera hur dessa konstruktioner kan ta?nkas bidra till va?r fo?rsta?else fo?r och hur vi ta?nker kring fenomenet i fra?ga.
Ordets makt i skapandet av möjligheter att utmana sprÄkets hegemoni : Om Anne-Louise Erikssons bild av förtryckta kvinnors möjlighet att öppna förtryckande diskurser mot ett blomstrande liv för alla i dialog med Sharon D. Welch och Toni Morrison
Jag vill i min uppsats frÀmst lyfta fram dem som internaliserat omgivningens sprÄk trots att det nedvÀrderar dem. De fÄr möta och lyssna till det sprÄk som Anne-Louise Eriksson formulerat genom frÀmst "Kvinnor talar om Jesus, "Kvinnan som subjekt i feministisk teologi" och "NÀr var och en hör just sitt sprÄk talas". För att ge dem som internaliserat omgivningens sprÄk konstnÀrlig gestalt och pÄ det viset belysa dem och göra dem mer gripbara har jag anvÀnt mig av Toni Morrisons roman "De blÄaste ögonen". PÄ detta vis byter jag ut Erikssons mÄlgrupp svenska kvinnliga prÀster mot en mycket utsatt familj i ett rasistiskt samhÀlle i Ohio pÄ 1940-talet. Detta gör att jag prövar hennes sprÄk mot en helt annan kontext Àn den hon vÀnder sig till.
Den existentiella oktaedern : Patienters existentiella frÄgor utifrÄn deras terapeuters perspektiv
Intresset för och valet av denna uppsats grundade sig i att den existentiella dimensionen hos mÀnniskor tycks försummas pÄ flera omrÄden i samhÀllet, bland annat saknas den helt pÄ psykologprogrammet pÄ Stockholms universitet. Syftet var att undersöka vilka existentiella frÄgor som patienter berörs av och om möjligt urskilja nÄgra existentiella teman som Àr sÀrskilt framtrÀdande. Bakgrunden för arbetet Àr en existentialistisk referensram pÄ individ och samhÀllsnivÄ. Sju intervjuer gjordes med existentiellt inriktade behandlare med olika yrkesbakgrund som alla bedrev nÄgon form av samtalsterapi med patienter. En induktiv tematisk analys visade fyra existentiella teman i form av motpoler som var sÀrskilt framtrÀdande hos patienterna; Hopp och fruktan, liv och död, makt och maktlöshet, ensamhet och samhörighet.
GenusframstÀllningen i Star Trek - en utopi eller dystopi?
Titel: GenusframstÀllningen i Star Trek ? en utopi eller dystopiFörfattare: Gustav Ekholm och Torbjörn KarlssonHandledare: Malin NilssonExaminator: Veronica StoehrelTyp av arbete: C-uppsats i Medie och Kommunikationsvetenskap, 10p HT-06Plats: Högskolan i HalmstadSyfte: Uppsatsen syfte Àr att faststÀlla huruvida Ätta olika avsnitt ur tv-serien Star Trek belyser genusfrÄgor och utmanar avsnitten i sÄ fall de rÄdande genusdiskurserna.Metod: Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ Ätta Star Trek avsnitt som producerades mellan 1960-talet och 2000-talet. Metoden för analysen Àr en kritisk diskursanalys med utgÄng frÄn Norman Fairclougs diskurskritiska modell.Resultat: Uppsatsens slutsats Àr att Star Trek-serierna berör genusfrÄgor i olika utstrÀckning beroende pÄ vilket Ärtal avsnitten Àr frÄn. Det konstateras ocksÄ att viktiga genusÀmnen, likt homosexualitet, tas upp men beroende pÄ olika omstÀndigheter saknas ofta ett djup i framstÀllningen.Nyckelord: Star Trek, Gene Roddenberry, science fiction, genus, diskurs, diskursanalys, textanalys, makt, tv-serier, dominansförhÄllanden..
VĂRDERINGARNAS BETYDELSE FĂR ARBETSTILLFREDSSTĂLLELSEN : En kvantitativ undersökning om hur samspelet mellan vĂ€rderingar och arbetssituation pĂ„verkar arbetstillfredsstĂ€llelsen
Studiens övergripande syfte Àr att undersöka sambanden mellan grundlÀggande vÀrderingar, arbetssituation och arbetstillfredsstÀllelse. De konkreta frÄgestÀllningarna Àr 1. Finns det nÄgot direkt samband mellan fem grundlÀggande vÀrderingar och arbetstillfredsstÀllelse? 2. Finns det ett samspel mellan grundlÀggande vÀrderingar, arbetssituation och arbetstillfredsstÀllelse? Undersökningens primÀra fokus Àr frÄgestÀllnigen 2.
"Vi har en lÀskigt stor roll i barnens identitetsutveckling. Vi sÄr mÄnga frön men vi sÀtter ocksÄ spÄr." En studie av pedagogers samtal kring faktorer som pÄverkar barns identitetsskapande
SyfteStudiens syfte Àr att undersöka pedagogers tankar kring vad som pÄverkar barns identitetsskapande, samt undersöka deras medvetenhet om den makt de har att forma barns identitet, framför allt hos de barn som avviker frÄn normen. Teori Studien har en kvalitativ forskningsansats, med symbolisk interaktionism och sociokulturell lÀrandeteori som teoretisk utgÄngspunkt. Inom dessa teoribildningar ses identitetsutveckling som ett resultat av samspel och relationsskapande mÀnniskor emellan, och sprÄket och samtalet fÄr en viktig roll. Metod Genom fokusgruppintervjuer med pedagoger frÄn förskola och grundskola samtalar pedagoger tillsammans utifrÄn frÄgestÀllningar omkring barns identitetsutveckling och vad som pÄverkar denna utveckling. Resultat Pedagogerna uppvisar en medvetenhet om hur viktig omgivningen Àr för barns identitetsutveckling, och lÀgger framför allt stor vikt vid bemötandet, samspelet och sprÄkets betydelse i identitetsprocessen.
Imperiet förkroppsligat: Förenta Nationernas sekretariat som imperiell byrÄkrati
AbstractVÀrlden förÀndrades 1989. Det sovjetiska samhÀllssystemets kollaps befÀste i mÄngas ögon liberalismens och den fria marknadsekonomins seger över de socialistiska ideologierna. Vad som emellertid förbisÄgs av mÄnga författare vid denna tidpunkt, var den parallella framvÀxten av ett nytt globalt imperium. Detta imperium var resultatet av marknadsekonomins gradvisa expandering över vÀrlden, som med östblockets fall, slutligen konsoliderades över hela vÀrlden.I vÄr uppsats har vi undersökt detta imperiums maktlogik, genom att utröna vilken roll Förenta Nationernas sekretariat spelar inom det vÀrldsomspÀnnande maktsubjektet. Detta har gjorts i tvÄ steg, dÀr vi först fokuserar pÄ sekretariatets repressiva makt; dess utslÀtning av subjektiviteter, och sedan dess produktiva makt; dess konstruerande av legitimitet.
Mellanchefers maktposition : En fallstudie om hur mellanchefer inom kommunal Àldreomsorg upplever sina möjligheter till inflytande i organisationen
I den kommunala Àldreomsorgen arbetar mellanchefer inom en traditionellt hierarkiskt uppbyggd organisation. Organisationen Àr politiskt styrd vilket ger dessa chefer andra förutsÀttningar Àn de som arbetar i privata företag. Dessa mellanchefer arbetar under ett politiskt styre som vart fjÀrde Är kan komma att göra en helvÀndning i de direktiv som skickas nedÄt och man kan dessutom ha flera chefsnivÄer över sig som har makt att instruera hur mellanchefer pÄ nedre nivÄ skall utföra sitt arbete. Att vÀlja att arbeta som chef borde rimligtvis betyda att man vill ha möjlighet  till makt att kunna pÄverka antingen andra mÀnniskor eller organisationens resultat men frÄgan Àr hur möjligheten till makt upplevs i ett chefsskap pÄ nedre nivÄ i den kommunala Àldreomsorgen dÄ sÄ mÄnga nivÄer av maktpositioner finns i chefsstrukturen över en. Syftet med studien Àr dÀrför att utifrÄn mellanchefer pÄ nedersta chefsnivÄns beskrivningar formulera en förstÄelse över hur dessa uppfattar sin maktposition och sin möjlighet till inflytande i organisationen.För att kunna besvara syftet har en kvalitativ undersökning gjorts dÀr intervjuer med ett urval enhetschefer inom den kommunala Àldreomsorgen genomförts.
KvÀllspressen, ledaren och könet : En studie om mediebevakningen av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt
Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt har under valet 2010 varit bevakade av medier som statsministerkandidater. Uppsatsen analyserar vilka likheter och skillnader det finns rapporteringen av dem pÄ kvÀllspressens framsidor, hur genus framstÀlls och vad kvÀllspressen fokuserar pÄ i rapporteringen av dem. Med hjÀlp av tabloidformats- och genusteorier av text och bild samt en kritisk diskursanalys och semiotisk analys som metod har slutsatser framkommit.Rapporteringen av dem har inte varit positiv eller negativ i dess motpolsliknande definitioner, men bakom dramaturgiska effekter och en medierad politik döljer sig en struktur som finns i alla sju framsidor. Sahlin passiviseras i sin ledarroll och fÄr inte uttryck för olika delar av sin personlighet medan Reinfeldt Àr aktiv som ledare och portrÀtteras bÄde som en alldaglig man och statsman genom bild och text. Han blir genom detta ett subjekt medan hon portrÀtteras som ett objekt.
DISTAT MOTSTà ND : MotstÄndsartikulationer i all-trans/female-punkbands lÄttexter
Syfte och frÄgestÀllningar: Uppsatsens syfte Àr att lyfta fram motstÄndsartikulationer i lÄttexter skrivna av aktiva all-trans/female-punkband. FrÄgestÀllningarna behandlar lÄttexternas teman, deras referenspunkter, bandens val av mottstÄndsstrategi och vart detta motstÄnd riktas.Teori: Huvudsakligen har motstÄndsforskarna Mona Lilja och Stellan Vinthagens bok MotstÄnd (2009) anvÀnts för att beskriva hur motstÄnd verkar i förhÄllande till makt. Judith Butlers Genustrubbel (2007) har anvÀnts för att exemplifiera makt- och motstÄndsverkan kopplat till kön.Metod: LÄttexterna har analyserats kvalitativt och tolkats i relation till det omgivande samhÀllets maktstrukturer. PÄ sÄ sÀtt har tema och referenspunkter utlÀsts. Hur motstÄndet artikuleras i lÄttexterna har sedan beskrivits med hjÀlp av uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter.Resultat: Det har funnits ett stort omfÄng av motstÄndsartikulationer i alla nio lÄttexter.
Permanent uppehÄllstillstÄnd till syriska flyktingar : diskursanalysom ansvar, stereotyper och EU
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den diskurs som följde i svensk media efter migrationsverkets beslut att ge syriska flyktingar permanent uppehÄllstillstÄnd.Metoden som vi har utgÄtt ifrÄn Àr kritisk diskursanalys och innehÄllsanalys. Som data har vi valt ut tolv artiklar och tvÄ TV-program.Resultatet visar att media Àger den makt som gör att de fÄr avgöra hur ett sÄdant beslut ska presenteras och diskuteras. Resultatet visar Àven att media anvÀnder idag en annorlunda diskurs jÀmfört med 1980 och 1990 talet.Media kan med sin makt avgöra vem som ska/inte ska uttrycka sig. En ?Vi? och ?De? skapas av media som skiljer mellan den etablerade och den oetablerade i samhÀllet.
Makt och delaktighet : Elevers och förÀldrars upplevelse av ett extra Är i skolan.
Föreliggande uppsats Àr en fenomenologisk studie som syftar till att undersöka hur ett urval elever och förÀldrar upplevt att beslutet kring ett extra Är i skolan gÄtt till, om de upplevt sig delaktiga, samt hur de anser att de extra Äret pÄverkat eleven ÀmnesmÀssigt, kamratmÀssigt och kÀnslomÀssigt. Studien Àr genomförd via kvalitativa ostrukturerade intervjuer dÀr totalt fyra elevers och tvÄ förÀldrars livsberÀttelser fÄtt ta form. Dessa livsberÀttelser har sedan analyserats narrativt med avsikt att finna svar pÄ studiens frÄgestÀllningar samt Àven utifrÄn avsikt att finna underliggande framtrÀdande teman. Studiens resultat visar att ett extra Är i skolan kan vara lyckosamt om elever och förÀldrar upplever sig delaktiga i beslutet, om eleven endast har svÄrt med ett eller ett fÄtal Àmnen i skolan samt om hela elevens sociala situation beaktas, inklusive kamratrelationer. Om eleven inte upplever sig varit delaktig i beslutet och om eleven dessutom har flera svÄrigheter i skolan tyder studien pÄ att ett extra Är i skolan kan vara negativt, och att det extra Äret dÄ kan leda till en negativ pÄverkan pÄ sjÀlvkÀnslan och kamratrelationer, nÄgot som i sin tur kan leda till att eleven projicerar sin ilska och besvikelse pÄ skola och lÀrare..