Sparandedirektivets syfte är att effektivisera beskattningen av ränta på sparande inom EU genom att räntan ska beskattas i betalningsmottagarens hemviststat. Direktivet gäller endast fysiska personer och gränsöverskridande räntebetalningar. Syftet ska uppnås genom ett utbyte av information medlemsstaterna emellan. I stället för att utbyta information kan en medlemsstat välja att ta ut källskatt på ränta och vidarebefordra en viss del av källskatten till betalningsmottagarens hemviststat. De svenska bankernas kontrolluppgiftsskyldighet för begränsat skattskyldiga sparare har i och med direktivets införande utvidgats.

Den obligatoriska prövningen av miljöeffekter från verksamheter som medför eller riskerar att medföra olägenhet för människors hälsa och miljön regleras i såväl internationell som nationell rätt. Inom EU-rätten är MKB-direktivet och IPPC-direktivet de viktigaste för prövningen av miljöfarlig verksamhet. I Sverige regleras miljöprövningen i miljöbalken kap. 16-25. I början av 2000-talet justerades det svenska regelverket på miljöprövningens område för att bättre anpassas till EU-rättens krav, samt för att öka effektiviteten i handläggningsförfarandet hos de svenska tillståndsmyndigheterna.

Tillgängliggörande av upphovsrättsligt skyddat material på Internet som sker utan samtycke från upphovsrättsinnehavaren utgör i dagsläget en relativt stor och utbredd problematik, främst genom att Internet och teknikerna vilka tillämpas vid fildelning på senaste tiden har utvecklats och därmed resulterat i att fler och fler individer fildelar illegalt. Denna uppsats behandlar de olika teknikerna som används vid fildelning, juridiska tillämpningsområden, bevisbörda och identifiering av ansvarssubjekt samt rättsliga sanktioner. Syftet har vidare varit att utreda implementeringen av IPRED direktivet i den svenska rätten samt utreda huruvida denna reglering främst har haft en reparativ eller preventiv verkan på den illegala fildelningen. Uppsatsens slutliga resultat bygger främst på studier av den juridiska problematiken gällande identifiering av ansvarssubjekt samt bevisning och sanktioner, vilket i slutändan påvisade att implementeringen av IPRED direktivet i den svenska upphovsrätten hittills främst har lett till ett preventivt resultat snarare än ett reparativt..

Plan- och bygglagen reglerar den fysiska planeringen och kontrollen av bebyggelse. Miljöbalken är den centrala lagstiftningen inom miljöområdet. Dessa gäller parallellt och det finns många situationer där det blir antingen en konflikt eller en samverkan dem emellan. Vid kontakten mellan de båda är ofta viktiga intressen inblandade, miljö- och samhällsintressen, och vid intresseavvägningen som innefattas i kontakten får ofta ett av dem stiga åt sidan för det andra. Syftet med uppsatsen är att identifiera kontaktytorna mellan plan- och bygglagen och miljöbalken, inom fyra regelområden: hushållningsbestämmelser, miljökonsekvensbeskrivningar, miljökvalitetsnormer och hänsynsregler.

Syfte: Att undersöka om direktivet lägger en grund för en effektivare revision av företag inom EU. Metod: Uppsatsen är deskriptiv och en deduktiv forskningsansats har tillämpats. En dokumentstudie har genomförts av rättsligt material samt artiklar. En kvalitativ forskningsstrategi har tillämpats, eftersom att den är mer flexibel samtidigt som fokus vilar på att analysera text. Teori: Teoriavsnittet utgår från teorier kring global governance, vilket bidrar med ett globalt angreppssätt.

The first aim of this study is to examine what the differences are between the Classic directive (directive 2004/18/EC of the European Parliament and of the Council of 31 March 2004 on the coordination of procedures for the award of public works contracts, public supply contracts and public service contracts) and the Revised Classic directive (directive 2014/24/EU of the European Parliament and of the council of 26 February 2014 on public procurement and repealing Directive 2004/18/EC) when it comes to social considerations in public procurement. The second aim is to examine if the revision of the directive has solved the prior existing problems regarding social considerations in public procurement. In this paper a traditional European legal method is used. The examinations show a number of things, including the Revised Classic directive involving codification of case law, references to other sources of law and some clarified rules as well as new provisions. The regulations regarding reserved contracts, technical specifications, and selection criterion are satisfied in the Revised Classic directive.

SammanfattningDe europeiska medlemsstaterna hade en vision om en gemensam bolagsform med ett gemensamt regelverk för att på så sätt förtydliga sitt syfte som union genom att sudda ut nationsgränserna. Det tog emellertid mer än 40 år för europakommissionen att förena sig om den gemensamma bolagsformen på grund av motsättningar i lagstiftningsförfarandet. Tanken om det gemensamma regelverket förblev sålunda en vision. SE-bolaget möjliggjordes som bolagsform genom en förordning om bolagets bildande och struktur. På grund av ytterligare svårigheter att enas dröjde det ett par år innan direktivet om arbetstagarinflytandet tillgängliggjordes.

Brottsoffrens situation har uppmärksammats mer och mer under de senaste decennierna, vilket för polisens del betyder ökade skyldigheter. En av dessa skyldigheter är ett direktiv från Rikspolisstyrelsen som ålägger polisen att inom två veckor från anmälningstillfället ta en förnyad kontakt med brottsoffer utsatta för våldsbrott eller integritetskränkande tillgreppsbrott. Syftet med arbetet är att undersöka direktivet, klargöra hur det efterlevs i verkligheten och belysa dess betydelse för brottsoffren. Som underlag användes litteratur inom brottsofferområdet, en brottsofferundersökning, en medarbetarundersökning inom polisen och även intervjuer med personal vid tre polismyndigheter. Jag har funnit att polisen själv anser sig ha bristande kunskaper om sina informationsskyldigheter och endast 17 % ansåg att det fanns en väl fungerande rutin för hur RPS-direktivet skulle följas.

För att uppnå en god bebyggd miljö, är det viktigt att integrera miljöhänsyn tidigt i planeringsprocesser. Insikten om detta ledde till ett nytt EG-direktiv, det s k SMB-direktivet om miljöbedömningar av planer och program som syftar till att främja en hållbar utveckling. Direktivet har implementerats i den svenska lagstiftningen och innebär, för den kommunala detaljplaneringen, framförallt att en inledande påverkansbedömning måste genomföras för att avgöra ifall planförslaget kan antas ha en betydande miljöpåverkan och därmed behöver genomgå en hel miljöbedömning. Nya tillvägagångssätt behövs för många kommuner i och med lagändringarna som innebär att förslagen måste bedömas utifrån fastställda miljökriterier.Den här studien undersöker vilken typ av miljökrav och bedömningskriterier bör ingå i en metodik för att avgöra behovet av miljöbedömning tidigt i en planprocess och huruvida användandet av checklistor är lämpligt. Studien tyder på att checklistor fungerar bra som metodik i sammanhanget.

År 1984 meddelades det första patentet i Sverige angående en mänsklig gensekvens av EPO, PRV medgav det första patentet angående en mänsklig gensekvens år 1988. I Sverige regleras patent på uppfinningar i patentlagen, även patent på gener regleras i den lagen. När ett patent beviljas på en uppfinning erhålls en ensamrätt, alltså en ensamrätt att yrkesmässigt kunna utnyttja uppfinningen, detta stadgas i 1 § 1st Patentlag (1967:837) (PL).Bestämmelsen kring patent på människokroppen infördes den första maj 2004 i 1b § PL. I 1b § 1st PL stadgas att det inte går att ta patent på människor i olika bildning- och utvecklingsstadier, människokroppen utgör alltså ett undantag för patentering. Isolerade beståndsdelar av människokroppen eller tekniskt framställda beståndsdelar kan utgöra en patenterbar uppfinning, även om en beståndsdels struktur är identisk med strukturen hos en naturlig beståndsdel, detta stadgas i 1b § 2st PL.Efter en tio år lång debatt låg bakom beslutet om att anta direktivet 98/44/EG om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar.

På EU:s inre marknad ska fri rörlighet råda. Trots det tvekar konsumenter inför att handla över gränserna. Många konsumenter känner en osäkerhet inför andra länders lagar och oroas över att skyddet mot ohederliga näringsidkare inte är det samma som i deras eget land. Denna osäkerhet undergräver den inre marknaden. För att motverka denna osäkerhet har EU antagit direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder.

Titel:Verkligt värde - Begreppets historiska utveckling Nivå:Kandidatuppsats i företagsekonomiFörfattare:Cecilia Hjelm och Jeannie RönnHandledare:Arne FagerströmDatum:2014-05-26Syfte:Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka viktiga händelser under 1900-talet fram till idag, som har påverkat utveckling av begreppet verkligt värde. Vidare ingår det i syftet att redogöra hur synen på begreppet har förändrats över tid ur ett västeuropeiskt och amerikanskt perspektiv.Metod:I studien tillämpas en historisk forskningsmetod som genomförs genom en litteraturstudie. Det betyder att uppsatsen enbart bygger på tidigare forskning som sammanställs och presenteras i en tidsaxel från 1900-talets början. I tidsaxeln undersökts viktiga händelser som har påverkat utvecklingen av begreppet verkligt värde.Slutsats:Studien har visat att mycket av utvecklingen och de skiftande inställningarna till verkligt värde har berott på ett flertal kriser i både USA och Europa. Kriserna har påverkat de olika normsättande organisationernas syn på verkligt värde och det har genom tidsaxeln visat sig både bromsa och främja användning och utvecklingen av verkligt värde.Nyckelord:verkligt värde, redovisningshistoria, IFRS 13, rättvisande bild, fjärde direktivet, true and fair.

År 1984 meddelades det första patentet i Sverige angående en mänsklig gensekvens av EPO, PRV medgav det första patentet angående en mänsklig gensekvens år 1988. I Sverige regleras patent på uppfinningar i patentlagen, även patent på gener regleras i den lagen. När ett patent beviljas på en uppfinning erhålls en ensamrätt, alltså en ensamrätt att yrkesmässigt kunna utnyttja uppfinningen, detta stadgas i 1 § 1st Patentlag (1967:837) (PL).Bestämmelsen kring patent på människokroppen infördes den första maj 2004 i 1b § PL. I 1b § 1st PL stadgas att det inte går att ta patent på människor i olika bildning- och utvecklingsstadier, människokroppen utgör alltså ett undantag för patentering. Isolerade beståndsdelar av människokroppen eller tekniskt framställda beståndsdelar kan utgöra en patenterbar uppfinning, även om en beståndsdels struktur är identisk med strukturen hos en naturlig beståndsdel, detta stadgas i 1b § 2st PL.Efter en tio år lång debatt låg bakom beslutet om att anta direktivet 98/44/EG om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar.

Ända sedan Sverige gick med i EU har man varit medveten om att Sverige strider mot EU:smervärdesskattedirektiv. Än idag har Sverige fortfarande inte anpassat alla sina delar imomslagen till direktivet och på grund av detta inledde EU år 2009 ettfördragsbrottsförfarande mot Sverige. Utredningen som Sverige själva gjorde under 2009 komfram till att Sverige fortfarande inte var förenliga med direktivet i vissa delar, framförallt detfaktum att Sverige undantar alla allmännyttiga ideella föreningar från mervärdesskatt. Efterutredningen lämnade Sverige in ett förslag till EU-kommissionen angående ändringar iSveriges momslagstiftning. Idetta förslag stod det bland annat att Sverige, istället för attundanta alla ideella föreningar, endast skulle undanta de föreningar med en omsättning under1 000 000 kr om året från momsplikt.I februari 2011 fick Sverige avslag på detta förslag och debatten i Sverige kom igång påallvar.

Bakgrund: 1 januari 2013 kommer Direktivet (2009/138/EG) för Solvens II att implementeras. Detta kommer ske samtidigt inom Europeiska Unionen (EU) och kommer leda till en harmonisering av försäkringslagstiftning i medlemsstaterna. Tidigare svensk lagstiftning, Försäkringsrörelselagen (2010:2043), kommer med andra ord att anpassas till det nya regelverket. Regeländring kan komma att påverka svenska försäkringsbolags bedrivna kapitalförvaltning.Syfte: Syftet med studien är att undersöka om svenska försäkringsbolag utifrån rådande lagstiftning kan bedriva en, enligt finansiell teori, rationell kapitalförvaltning och om möjligheten till att bedriva en rationell kapitalförvaltning kommer att förändras i och med implementeringen av Solvens II.Genomförande: En genomgång av dagens regelverk, Försäkringsrörelselagen, samt Direktivet (2009/138/EG) för Solvens II kommer att presenteras. Utöver detta har fem stycken intervjuer med svenska försäkringsbolag genomförts.Slutsats: Dagens lagstiftning ger inte möjligheter till att bedriva en rationell kapitalförvaltning fullt ut.