Studiens syfte Àr att undersöka sex förskollÀrares upplevelser och erfarenheter kring arbetet med individualisering i stora barngrupper. FrÄgestÀllningarna Àr följande:Hur organiserar förskollÀrarna verksamheten för att individualisera arbetet i stora barngrupper?Vilka hinder och möjligheter ser förskollÀrarna med individualisering i stora barngrupper?Studien vilar pÄ en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med förskollÀrare som arbetar i stora barngrupper, med barn i Äldrarna tre till fem. LivsvÀrldsfenomenologin anvÀnds som inspiration i studien.De faktorer som enligt respondenterna frÀmjar möjligheten för att arbeta med individualisering Àr flera. Planering, struktur, organisation och regelbundna diskussioner inom arbetslaget Àr en faktor.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur lÀrare i de tidiga skolÄren förhÄller sig till individualisering i matematikundervisning. UtifrÄn detta syfte formulerades frÄgestÀllningar angÄende hur lÀrarna uppfattar vad individualiserad undervisningen innebÀr och hur man uppnÄr individualisering inom Àmnet matematik samt vilka faktorer som pÄverkar individualiseringen. VÄr studie baseras pÄ intervjuer av lÀrare i de tidiga skolÄren. Materialet analyserades utifrÄn antagna teoretiska utgÄngspunkter, ramfaktorteorin och det sociokulturella perspektivet. Resultatet indikerar pÄ att individualisering Àr ett mÄngskiftande begrepp som kan definieras pÄ olika sÀtt, och har generaliserats till att gÀlla mötet med elevers olika kunskapsnivÄ och inlÀrningssÀtt i undervisningen.

Syftet med denna studie Àr att studera nÄgra utvalda lÀrares syn pÄ individualise­ring i matematikundervisningen för Ärskurs 4-6. Denna studie belyser och analyserar hur lÀrarna i studien ser pÄ individualisering och vilka möjligheter och begrÀnsningar de upplever, vad lÀrare grundar sin individuali­sering pÄ och hur de sedan planerar och anpassar den i sin matematikunder­visning. Med hjÀlp av en urvalsenkÀt, dÀr lÀrare svarade kortfattat pÄ ett fÄtal frÄgor angÄende deras individualisering i matematikundervisning, valdes lÀrare ut till sex olika kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna genomfördes för att fÄ en djupare förstÄelse för lÀrares syn, förhÄllningssÀtt, mÄlsÀttningar och planeringar med individualisering. De intervjuade lÀrarna har alla en god medvetenhet om individualisering och genomför den framförallt genom olika arbetsmoment och arbetsmaterial i sin undervisning.

Individualisering Àr ett begrepp som blivit allt vanligare i dagens skolor. I lÀroplanerna kan man tydligt lÀsa att undervisningen skall anpassas till varje elevs behov och förutsÀttningar vilket inte Àr lÀtt dÄ variationen av behov och förutsÀttningar kan vara mycket stor i en klass. Intressant blir dÀrför att granska hur lÀrarnas instÀllning Àr till individualisering och om man kan se nÄgot samband mellan instÀllning till individualisering och det praktiska arbetet med denna typ av undervisning i klassrummet. Vidare granskas Àven huruvida det finns ett samband mellan instÀllning till individualisering och det Àmne man undervisar i. Studien grundar sig pÄ en enkÀtundersökning dÀr 45 stycken 7-9 lÀrare deltar.

Syftet med denna studie var att fÄ svar pÄ hur lÀrare i mellanstadiet arbetar med individualisering. Vi ville Àven ta reda pÄ vilka för- och nackdelar lÀrare ser med individualisering i Àmnena svenska och samhÀllskunskap. Som datainsamlingsmetod anvÀnde vi oss av enkÀter. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi bÄde kvalitativa och kvantitativa frÄgor i enkÀten. EnkÀterna besvarades av klasslÀrare i Är 4-6 frÄn 8 olika grundskolor.

Denna studie handlar om individualisering i en-till-en-baserad undervisning. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt en-till-en-baserad undervisning kan bidra till en ökad individualisering. I undersökningen redovisas de pedagogiska modeller och tankar som ligger till 2 grund för det en-till-en-baserade undervisningssÀttet i syfte att hitta faktorer som kan förklara hur denna undervisning kan höja graden av individualisering. Undersökningen baserades pÄ enkÀter till lÀrare och pÄ observationer av lektioner pÄ tre olika skolor som arbetar med en-till-en-baserad undervisning. LÀrarnas handlingar under observationerna tolkades utifrÄn ett pragmatiskt perspektiv dÀr handlingarnas förstods utifrÄn vilken ideologisk utgÄngspunkt lÀraren hade i sin undervisning, huruvida lÀraren hade fokus pÄ lektionen och det planerade, ett punktuellt perspektiv, eller om fokus lÄg pÄ mötet med eleverna och deras förstÄelse och upplevelse av det som lektionen handlade om, ett relationellt perspektiv.

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrares skriftliga respons Àr formativ i svenskÀmnet och hur den formuleras i nÄgra klasser pÄ en högstadieskola. Undersökningen har genomförts med utgÄngspunkt i en innehÄllsanalys av Ätta responstexter frÄn fem olika lÀrare. Analysen delades in i fyra kategorier: kommunikativt orienterade, texttypsorienterade, skolnormsorienterade och sprÄknormsorienterade kommentarer. Resultatet visar att lÀrarna ger respons pÄ sÄdant som hör till kommunikativt orienterade, texttypsorienterade och sprÄknormsorienterade kommentarer. UtifrÄn detta kan man dra slutsatserna att lÀrarna i sin skriftliga respons har fokus pÄ flera olika aspekter i sin skriftliga respons och denna anpassas efter elevtext och uppgift.

Individualisering Àr nÄgot som det tydligt stÄr i skolans lÀroplan att vi alla pedagoger mÄste arbeta med. I denna kvalitativa studie har jag genom intervjuer med bÄde specialpedagog, speciallÀrare och klasslÀrare undersökt deras syn pÄ individualisering i grundskolan och hur de anvÀnder sig av individualisering i sin undervisning. Jag har Àven kopplat detta till för- och nackdelar med integrering av elever och hur detta kan pÄverka undervisningen i skolan.De respondenter jag anvÀnt mig av var alla överens om att individualisering Àr nÄgot som Àr vÀldigt viktigt, oavsett om du arbetar i sÀrskolan eller vanliga skolan. Detta pÄ grund av flera olika anledningar. Bland annat sÄ kan undervisning som inte individualiseras döda elevers intresse för att lÀra eftersom de kan bli tilldelade för svÄra uppgifter, vilket skapar kÀnslan av ett misslyckade.

Den svenska arbetsmarknaden Àr under förÀndring och blir mer individualiserad och flexibel. Lagen om anstÀllningsskydd blir mer ifrÄgasatt och det finns diskussioner om att förÀndra denna lag. Uppsatsen behandlar vilka strategier HandelsanstÀlldas förbund Avd 3 har för att möta individualisering och flexibilitet.Syftet med föreliggande uppsats Àr att med utgÄngspunkt i aktuella teorier om individualisering och flexibilitet, det vill sÀga förÀndringsprocesser, i arbetslivet undersöka dels hur en fackförening (Handels) upplever nÀmnda förÀndringsprocesser samt dels om och hur fackföreningens agerande pÄverkas av förÀndringsprocesserna.De teorier som ligger till grund för denna uppsats behandlar individualisering, flexibilitet samt arbetsrÀtt.Vi har gjort 4 stycken semistrukturerade intervjuer med fackligt aktiva medlemmar inom HandelsanstÀlldas förbund Avd 3 i Halmstad.Resultatet Àr uppdelat i fyra olika teman: Facklig verksamhet, individualisering, flexibilitet samt arbetsrÀtt. Strategier som Handels anvÀnder sig av för att möta individualisering, gÄr ut pÄ att trÀffa ungdomar tidigt.Om ungdomar Àr mer individualiserade i dagens samhÀlle Àn gÄrdagens samhÀlle innebÀr det att Handels pÄ sikt kan fÄ problem. Med problemet menas att de ungdomar som vÀljer bort ett medlemskap utifrÄn ett individuellt val, kan leda till att Handels förlorar medlemsantal och dÀrmed deras förhandlingsstyrka pÄ arbetsmarknaden..

Syftet med studien var att synliggöra begreppet individualisering och att vi sjÀlva skulle planera och genomföra en individualisering som skiljer sig frÄn den traditionella kvantitativa hastighetsindividualiseringen. Vi valde att genomföra en individualisering som bygger pÄ vissa valmöjligheter samt variation i arbetssÀtt och innehÄll. Inom vÄrt planerade arbetssÀtt arbetar samtliga elever inom samma omrÄde och vÄrt arbetssÀtt skulle kunna ingÄ under en kvalitativ individualisering. VÄr individualisering har genomförts i en sjÀtteklass inom omrÄdet lÀngd. UtifrÄn genomförandet har vi sedan undersökt vilka val eleverna har gjort och vad som styr deras val.

Syftet med denna studie var att beskriva skolans uppdrag gÀllande individualisering och arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP) samt att ta reda pÄ lÀrares och elevers uppfattningar om detta och hur det anvÀnds i den praktiska skolverksamheten. Med hjÀlp av enkÀter och intervjuer fick vi en bild av hur lÀrare och elever upplever detta. Resultatet visade att lÀrare individualiserar sin undervisning pÄ olika sÀtt, och att eleverna var nöjda med den hjÀlp och den uppmÀrksamhet de fick. LÀrarna anvÀnde IUP som ett hjÀlpmedel vid utvecklingssamtalen, men mer sÀllan i den praktiska skolverksamheten. Eleverna hade endast liten medvetenhet om IUP..

Syftet med vÄr undersökning var att synliggöra nÄgra stycken verksamma lÀrares tankar kring individualisering i praktiken utifrÄn frÄgorna vad? hur? och varför? För att fÄ fram de resultat som ligger till grund för vÄr studie har vi ur bekvÀmlighetsurval intervjuat tio lÀrare pÄ olika skolor för en kvalitativ studie. Flera av lÀrarna menar att det Àr deras uppdrag utifrÄn lÀroplanen att individanpassa och flera av lÀrarna menade att de Àven gör det för elevernas skull. De resultat vi fick fram utifrÄn de intervjuer vi gjorde var att lÀrarna anpassar efter de behov och olika kunskapsnivÄer som finns. Vi fick Àven se hur svÄrt flera lÀrare tycker det Àr med att individanpassa, dÄ tiden inte rÀcker till. I vÄr studie kunde vi i vÄra resultat se att lÀrarnas syn pÄ individualisering och arbetet med individanpassningen stÀmmer tÀmligen vÀl överens med det vi fann i vÄr forskningsbakgrund.  .

Syftet med denna studie Àr att belysa och analysera hur pedagoger i Är tre resonerar kring begreppet individualisering, hur de anser att individualiseringen kommer till uttryck i sin undervisning och hur de motiverar sina val av arbetssÀtt. Vi har valt att undersöka detta med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr urvalet bestÄr av sex lÀrare i Är tre. Teoretiskt knyter studien an till sociokulturella och konstruktivistiska lÀrandeteorier. Resultatet i vÄr studie visar att tolkningsvariationen av begreppet individualisering Àr stor bland lÀrarna. Respondenternas förestÀllningar om individualisering innefattar bland annat ett arbetssÀtt dÀr undervisningsformen varieras, dÀr enskild handledning har en viktig roll samt att eleverna arbetar i egen takt.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur fyra verksamma gymnasielÀrare tolkar begreppet individualisering, samt hur de undervisar utifrÄn lÀroplanens krav att de ska ha en individualiserad undervisning. Metoden för undersökningen Àr den kvalitativa intervjun och den har valts för att möjliggöra att en helhetsbild av respondenternas enskilda sÀtt att undervisa pÄ kan Ästadkommas. Resultatet visar att intervjupersonerna har en god förstÄelse för begreppet individualisering och att denna förstÄelse medfört att respondenterna upplever det som en omöjlighet att lyckas med att fullstÀndigt individualisera sin undervisning. Det har framkommit ett mönster i hur dessa gymnasielÀrare undervisar, de pÄbörjar de flesta lektioner med en genomgÄng av det stoff som de avser att eleverna ska arbeta med under lektionen. Lektionen avslutas dÀrefter med att eleverna fÄr arbeta med undervisningsmaterialet pÄ egen hand med lÀraren som hjÀlp om det skulle behövas.