Astract: Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur lÀrare identifierade och tillgodosÄg de behov elever med matematiksvÄrigheter har. Som metod valde vi kvalitativa intervjuer med frÄgor som hade strukturell utformning. Vi gjorde ett slumpmÀssigt urval av skolor i nÀrliggande kommuner och begrÀnsade oss att göra Ätta intervjuer med lÀrare i Ärskurs 1-6. Resultatet blev att lÀrare bemötte elever med matematiksvÄrigheter pÄ olika sÀtt. Skillnaderna fanns i vilken omfattning de arbetade med konkret material, gav dem mer tid i form av grupptimmar och arbetstakt för att hinna befÀsta kunskapen samt tillgÄng till speciallÀrare.

I följande text presenteras sammanfattningen av syftet och sammanfattningen av studien. Syftet med denna studie var att göra en komparativ studie av etik i dokumentation nÀr det gÀllde den offentliga sektorn och den ideella sektorn; en undersökning som lyftes fram av vilken etisk betydelse dokumentation har nÀr det gÀller rÀttssÀkerhet och integritet för den enskilde. Huvudresultaten resulterade i kategorierna respekten för mÀnniskor, rÀttssÀkerhetens betydelse, vÀrdighet och integritet samt kvalitetsnormer för socialt arbete. Dessa kategorier visade sig vara vÀsentligt för etik i socialt arbete nÀr det gÀllde dokumentation. Resultatet visade att det inte fanns nÄgon enkel definition av respekt, men en gemensam nÀmnare var bemötande, som i vÀldigt stor utstrÀckning handlar om hjÀrtat av den sociala verkligheten; vardagens möten och utbyten av ord och handlingar mÀnniskor emellan. Det fanns likheter mellan kommunen och Nya kvinnojouren pÄ hur man sÄg pÄ fenomenet respekt. Detta innebar förpliktelser gentemot andra mÀnniskor, att se deras behov och svÄrigheter samt ta ansvar för dem NÀr man bemöter nÄgon med respekt inom socialt arbete krÀvs det mental nÀrvaro och lyhördhet. Socialt arbete betyder att man ska bemöta mÀnniskor med respekt, vÀnlighet, tillit och jÀmlikhet. Informanterna berÀttade sin syn pÄ hur dokumentation kan pÄverka mÀnniskor bÄde positivt och negativt.

Portfolio Àr ett sÀtt att dokumentera och en portfolio kan utgöras av en samling av barnets alster som visar pÄ barnets framsteg. Vi vill med vÄr undersökning ta reda pÄ hur man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. Vi vill Àven ta reda pÄ varför man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi tagit upp kort om förskolans historia, lÀrande, pedagogisk dokumentation och reflektion. DÀrefter har vi en del som behandlar portfolio i korthet: samverkan, utformning och innehÄll.

För organisationer som hanterar kÀnslig information Àr god informationssÀkerhet en nödvÀndighet för att upprÀtthÄlla trovÀrdigheten och kunna bedriva verksamheten effektivt. Vi har dÀrför valt att i denna uppsats undersöka hur statliga myndigheter som hanterar skyddsvÀrd information arbetar för att uppnÄ god informationssÀkerhet. För att undersöka detta har vi gjort en fallstudie pÄ tvÄ statliga svenska myndigheter dÀr vi genom intervjuer och dokumentation har kartlagt hur myndigheterna skyddar sin information utifrÄn fysisk, logisk och administrativ sÀkerhet. Resultatet av undersökningen visar att myndigheterna skyddar sin kÀnsliga information genom att anvÀnda sig av sÄvÀl administrativa och logiska som fysiska skyddsÄtgÀrder. Undersökningen har ocksÄ visat att myndigheterna till en tillfredsstÀllande hög grad kan skydda den kÀnsliga information de hanterar.

I detta arbete har vanligt förekommande krav pÄ IP-telefonilösningar identifierats via litteraturstudier. DÀrefter har en testmiljö skapats dÀr ett urval av mjukvaror har utvÀrderats med avseende pÄ funktionalitet och dokumentation.Kraven som stÀllts relaterar till sÀkerhet och kvalitet samt den funktionalitet som krÀvs för att motsvara den hos det vanliga telefonnÀtet. Mjukvarorna som presenteras Àr 3CX, Asterisk, sipXecs och Switchvox. Urvalet av mjukvaror Àr baserade pÄ antingen öppen kÀllkod eller proprietÀra motsvarigheter. Faktorer som möjlighet till support och anvÀndarvÀnlighet har ocksÄ belysts.

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Syftet med min studie Àr att undersöka vad som sker i ett kooperativt lÀrande. Jag har initierat ett utvecklingsprojekt tillsammans med barn och pedagoger i en F-1klass. (förskoleklass och förstaklass integrerat). Under en femveckorsperiod har klassen arbetat med ett Àmnesöverskridande projekt som inkluderar Àmnena matematik, dans/musik, svenska, drama och bild. Pedagogerna har dokumenterat det som hÀnt med hjÀlp av film, foto och anteckningar. Tillsammans har vi haft fokus pÄ frÄgan; Vad hÀnder i ett kooperativt lÀrande? Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer/samtal utifrÄn tre pedagogers och sju barns uppfattningar om kooperativt lÀrande. Resultatet visar att det Àr betydelsefullt att arbetet organiseras smÄskaligt.

TrycksÄr medför lidande för patienten, förlÀngd vÄrdtid och ökade ekonomiska kostnader för samhÀllet. Ett första led i prevention och behandling av trycksÄr Àr riskidentifiering och bedömning av nyinskrivna patienter, patienter vars tillstÄnd har förÀndrats under vÄrdtiden samt patienter som skrivs ut frÄn sjukhuset. Syftet med denna studie har varit att undersöka följsamheten avseende anvÀndande av modifierad Nortonskala för riskbedömning av trycksÄr pÄ UMAS. Statistik frÄn tre kliniker pÄ UMAS har sammanstÀllts och granskats. Resultatet visar att patienter i hög grad inte riskbedöms vid in- och utskrivning.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur sex pedagoger som arbetar pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor ser pÄ utveckling och lÀrande hos barnet. Detta Àr av intresse att undersöka eftersom Reggio Emilia-inspirerade förskolor Àr influerade till olika grad och pÄ mÄnga olika sÀtt av filosofin. DÀrför Àr det av vikt att allmÀnhet och pedagoger kan ta del av en undersökning dÀr detta belyses. Studien, som baseras pÄ kvalitativa intervjuer av pedagoger, visar att informanterna har en samstÀmmig syn pÄ barnets utveckling och lÀrande. Deras svar stÀmmer ocksÄ vÀl överens med den litteratur som behandlas i bakgrunden. Pedagogerna menar att dokumentation, estetiska uttrycksformer samt miljön Àr viktiga aspekter som har betydelse för barnets lÀrande, vilket överensstÀmmer med filosofin inom Reggio Emilia..

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

Det övergripande syftet med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka om det laborativa arbetet inom matematiken beaktas vid bedömning av elevernas kunskaper. Vi har ocksÄ undersökt om lÀ-rarna dokumenterar detta arbete för att fÄ en tydligare bild av elevers kunskaper och i sÄ fall hur denna dokumentation sker. Undersökningen utfördes pÄ en skola dÀr de arbetar aktivt med labo-rativt arbete i matematiken. PÄ skolan intervjuade vi tre lÀrare vilka undervisar i Är 1-3, samt observerade deras lektioner i matematik-verkstaden. Under intervjuerna svarade lÀrarna att de tog hÀnsyn till det laborativa arbetet vid sina bedömningar av eleverna.

Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur man som pedagog kan arbeta med digital portfolio i förskola samt hur digital portfolio kan fungera som ett underlag till reflektion över pedagogens verksamhet samt som ett verktyg till att förÀndra den. I min undersökning har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i förskolan som arbetar med digital portfolio. Min studie visar att pedagogerna anser att digital portfolio Àr ett arbetssÀtt som synliggör barns lÀrande för pedagogerna, barnen sjÀlva samt för förÀldrarna. Studien visar Àven att digital portfolio anvÀnds till att förstÄ och förÀndra den egna verksamheten men att pedagogerna inte pÄ ett medvetet sÀtt anvÀnder digital portfolio till det syftet. I min diskussion för jag ett resonemang om resultatet samt om möjligheterna med digital portfolio..

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Rapporten sammanfattar projektarbetet inom kursen Sja?lvsta?ndigt arbete, ht 2012 pa? Kungliga Musikho?gskolan i Stockholm. Projektet har ga?tt ut pa? att sa?tta upp ett befintligt musikdramatiskt verk inom genren musikal helt inom ramarna fo?r de resurser som finns att tillga? inom kursen och pa? KMH. Rapporten bo?rjar med en kort beskrivande inledning samt bakgrund till valet av a?mne.

Avsikten med denna studie Àr att utforska förskolebarns genus- och subjektskapande i mötet med skogen. VÄrt teoretiska perspektiv Àr feministisk poststrukturalism. Vi har valt att dokumentera barns lek i skogen med hjÀlp av pedagogisk dokumentation. Dessa situationer har vi dekonstruerat och gjort olika lÀsningar pÄ med hjÀlp av dekonstruktiva samtal och diskursanalys. Studien visar att flickor och pojkar positioneras och positionerar sig utifrÄn normerande genusdiskurser och dominerande förestÀllningar om skogen som pedagogisk miljö.