Titel: Dokumentation ur ett genusperspektiv - en diskursanalys av portfolios i en förskola. Författare: Eva Holmlund och Lisa Stenström Arbetet Àr en kritisk diskursanalys om portfoliodokumentation i en förskola ur ett genusperspektiv. Syftet Àr att undersöka genusrelaterade mönster i dokumentationen, sÄvÀl likheter som olikheter studeras. VÄr textanalys bygger pÄ 12 barns portfoliotexter frÄn en Reggio Emilia-inspirerad förskola. En av Reggio Emilia-filosofins grundstenar Àr dokumentation. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt frÄn Àr: Skiljer sig sprÄket Ät i den skriftliga dokumentationen för pojkar respektive flickor och i sÄ fall hur? Vad dokumenteras hos pojkar respektive flickor? GÄr det att utlÀsa skillnader och likheter i vilka processer/lÀrosituationer som dokumenteras för pojkar respektive flickor? Till grund för vÄr analys ligger Faircloughs tredimensionella modell (Winther JÞrgensen & Phillips, 2000).

Syftet med examensarbetet var att undersöka och fÄ kunskap om förskollÀrarnas tankar kring pedagogisk dokumentation och reflektion i förskolan. VÄr första frÄgestÀllning utgick frÄn förskollÀrarnas Äsikter om vad pedagogisk dokumentation hade för betydelse i verksamheten. Den andra och tredje frÄgestÀllningen inriktade sig pÄ hur förskollÀrarna tolkade begreppet reflektion samt vad de ansÄg att den hade för betydelse i förskolan. Den sista frÄgestÀllningen fokuserades pÄ vilka erfarenheter förskollÀrarna hade av just reflektion i förskolan. Vi genomförde tio kvalitativa intervjuer i tre olika kommuner.

Syfte: Att unders?ka hur projektifiering p?verkar kulturella initiativ och deras f?rm?ga att skapa varaktig samh?llsf?r?ndring. Studien belyser de utmaningar och m?jligheter som uppst?r n?r kulturella akt?rer navigerar i en projektbaserad sf?r. Teori: Studien utg?r fr?n Standings (2011) teori om prekaritet samt institutionell teori.

Uppsatsen handlar om den sociala dokumentationen inom vÄrd- och omsorgsverksamheter som bedriver vÄrd utifrÄn socialtjÀnstlagen. Syftet med uppsatsen Àr att synliggöra omsorgspersonalens uppfattning om och syn pÄ social dokumentation. UtifrÄn syftet utgÄr uppsatsen frÄn följande frÄgestÀllningar:- Vad, varför och hur ska man, enligt omsorgspersonalen, dokumentera? - Vem har, enligt omsorgspersonalen, ansvar för att social dokumentation ska utföras? - Hur uppfattar omsorgspersonalen att dokumentationen pÄverkar kommunikationen pÄ arbetsplatsen, den muntliga respektive den skrivna kommunikationen? För att uppnÄ vÄrt syfte och besvara frÄgestÀllningarna valdes ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀr vi genomförde tre gruppintervjuer med omsorgspersonal och tre enskilda intervjuer med enhetschefer. Informanterna som deltog i vÄr studie var omsorgspersonal och enhetschefer som arbetar inom Àldreomsorgen.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse till vad det Àr som gör att pedagoger och specialpedagoger, inom förskolans verksamhet, upprÀttar sÀrskild dokumentation kring barn i behov av sÀrskilt stöd, nÀr det inte finns nÄgonting i uppdraget som gör gÀllande att sÄ ska göras. TvÄ frÄgestÀllningar har varit vÀgledande under arbetets gÄng; ?Vilka skÀl finns för sÀrskild dokumentation av barn i behov av sÀrskilt stöd?? och ?Hur motiverar pedagogerna sitt val av den form av dokument som de anvÀnder sig av nÀr de dokumenterar kring barn i behov av sÀrskilt stöd?? Denna kvalitativa undersökning bygger pÄ sju intervjuer med förskollÀrare och specialpedagoger, verksamma i förskolan. Arbetet har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har inneburit att med utgÄngspunkt frÄn informanternas berÀttelser, försöka förstÄ och tolka deras sÀtt att tÀnka, deras Äsikter och handlande nÀr det gÀller dokumentation kring barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet har speglats genom Moira von Wrights teorier om det punktuella och det relationella perspektivet, som i denna studie handlar om hur pedagogerna ser pÄ barnet. Resultatet visar att sex av de informanter som medverkat i studien dokumenterar mer eller tydligare, kring barn som ses som i behov av sÀrskilt stöd.

Att dokumentera och följa barns lĂ€rande och utveckling Ă€r en enormt viktig del i förskolans verksamhet, Ă€ven att utvĂ€rdera den pedagogiska verksamheten har fĂ„tt en betydande roll i förskolans lĂ€roplan. Detta sker bland annat genom pedagogisk dokumentation. Även naturvetenskapen har fĂ„tt en vĂ€sentligt plats i förskolans lĂ€roplan. DĂ€rigenom kommer vĂ„rt syfte i att fĂ„ förstĂ„else för valet av innehĂ„ll som pedagoger gör i barns lĂ€rprocesser inom Ă€mnesomrĂ„det naturvetenskap i den pedagogiska dokumentationen. Vi har tagit del av fyra  dokumentationer frĂ„n tvĂ„ förskolor med barn i Ă„ldrarna tre till fem Ă„r.

SkellefteÄ Kraft erbjuder sÄvÀl elektricitet som bredband till sina kunder. Medan elkonsumtionen Àr relativt konstant ökar antalet anslutna till SkellefteÄ Krafts bredband stadigt. Samtidigt som antalet anslutna kunder ökar stiger Àven kundernas förvÀntningar pÄ vad bredbandet kan erbjuda. Det som för nÄgra Är sedan ansÄgs vara en omöjlighet Àr idag verklighet och vi anvÀnder Internet i allt större utstrÀckning i vÄrt dagliga liv. För att kunna leva upp till kundernas förvÀntningar krÀvs att SkellefteÄ Kraft underhÄller sitt bredbandsnÀt och uppgraderar utrustningen kontinuerligt.

Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.

Mitt examensarbete har till syfte att undersöka lÀrares erfarenheter av hur elever dokumenterar och reflekterar över sin arbetsprocess och sitt fÀrdiga slöjdföremÄl pÄ textilslöjden i grundskolan. Den metod jag valt Àr den kvalitativa forskningsintervjun med öppna frÄgor för att fÄ veta hur intervju personerna upplever att elever reflekterar och dokumenterar över sitt arbete. De personer jag valt att intervjua Àr fyra textilslöjdslÀrare. Jag har kommit fram till resultatet att de fyra lÀrarna anser att dokumentation och reflektion Àr viktigt, de upplever att muntlig reflektion pÄgÄr under större delen av lektionen. Undersökningen visar att eleverna dokumenterar i loggbok eller genom skriftliga utvÀrderingar, dÀr de beskriver arbetsprocessen och visar vad de lÀrt sig.

Dokumentation av en formgivningsprocess till en bok om trafiknykterhetsbrott..

Avsikten med min undersökning var att fÄ mer kunskap om hur förskolepersonal arbetar med pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg i deras dagliga verksamhet. Det Àr ett arbetsverktyg som ska tillÀmpas av all förskolepersonal ute i verksamheten.För att ta reda pÄ vilka erfarenheter förskolepersonal har av pedagogisk dokumentation var en kvalitativ intervjumetod det bÀsta sÀttet eftersom informanterna genom en kvalitativ metod fÄr svara pÄ frÄgorna utifrÄn deras egna erfarenheter. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ hur de gör för att synliggöra varje barns behov.Jag har hÀnvisat till och anvÀnt relevanta tidigare undersökningar för att analysera resultaten frÄn min studie.Resultaten visar att pedagogisk dokumentation Àr ett arbetsverktyg som ska anvÀndas för att synliggöra verksamheten och barnens lÀrprocesser. LÀrprocesser sker nÀr barnen utmanas i deras lÀrande, dÀr nya idéer och kunskaper vÀxer fram. PÄ sÄ sÀtt finns det möjlighet att strukturera verksamheten utifrÄn barnens olika behov och intressen menar mina informanter.

I kursen Y0001B verksamhetsförlagd utbildning, VFU, skall vi skriva en rapport som beskriver och ger ett förslag till lösning pĂ„ ett problem hos bolaget Svevia, vĂ„r arbetsgivare under praktiken. Ämnet vi valt att jobba med Ă€r Svevias slutdokumentation som skall lĂ€mnas in till VĂ€gverket region före slutbesiktning av ett utfört jobb. Ämnet valdes bl.a. för att vi upplevde att dokumentationsproblem fanns efter de jobb som vi var med om att utföra under vĂ„r praktik, men avgörande var att Ă€ven rutinerad personal ansĂ„g att detta med dokumentation efter ett vĂ€gjobb var problematiskt och kunde underlĂ€ttas. SĂ„ för att underlĂ€tta och spara tid pĂ„ denna dokumentation skapade vi ett fĂ€rdigt underlag i form av 3 stycken Excel filer som beskriver och sammanfattar vad vĂ€gverket krĂ€ver i dokumentation efter ett vĂ€gjobb.

BAKGRUND: För att utveckla en skapande verkstadsverksamhet dÀr barnet stÄr i centrum, i egenskap av en kompetent individ, mÄste ledarskap och grupprocesser kritiskt granskas. Genom pedagogisk dokumentation synliggörs problemomrÄden att förÀndra och utveckla. Reggio Emilia-filosofin bidrar med den pedagogiska grunden och synen pÄ barnets rÀtt till sin egen kreativa process.SYFTE: Att ta reda pÄ hur en verkstadsverksamhet för barn, dÀr samma barngrupper sÀllan Äterkommer, kan utvecklas med hjÀlp av pedagogisk dokumentation.METOD: Studien baseras pÄ aktionslÀrande som metod, dÄ uppstart och utveckling av verksamheten Àr i fokus.RESULTAT: Resultatet visar att miljön i vilken barnen vistas antingen kan skapa förutsÀttningar eller hinder för dem. Genom ett kritiskt förhÄllningssÀtt gentemot miljön och genom att vÀlja att förÀndra den har vi Àven möjlighet att förÀndra barnens agerande i miljön. Genom att anvÀnda oss av deltagande observationer i konstverkstaden har vi fÄtt kunskap om vÄr egen verksamhet och vÄrt pedagogiska ledarskap..

Det finns en del forskning kring att flerspra?kiga elever inte na?r samma skolframga?ng som enspra?kiga elever. Syftena med studien var att studera om, och i sa? fall hur, sva- verksamheten skiljer sig a?t i teori och praktik pa? tva? ho?gstadieskolor, analysera skillnaderna i kursplanerna svenska och svenska som andraspra?k samt att studien ger en fingervisning om vilka mo?jligheter de flerspra?kiga eleverna pa? ovan na?mnda skolor har att na? samma skolframga?ng som elever som har svenska som modersma?l. Kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade fra?gor har anva?nts fo?r att ta reda pa? sva-verksamhetens utformning.

Sjuksköterskan har en viktig roll, vad gÀller den postoperativa smÀrtbehandlingen och ansvarar för att smÀrtbehandlingen överensstÀmmer med patientens önskemÄl och behov. Kirurgiska ingrepp kan leda till lÄngvarig postoperativ smÀrta som orsakar patienten förlÀngd vÄrdtid och begrÀnsar individen i vardagen. Syftet med litteratur-studien var att belysa faktorer av betydelse vid smÀrtbedömning och dokumentation i samband med postoperativ smÀrtbehandling. Analys av 14 vetenskapliga artiklar sammanstÀlldes. I resultatet framkom tvÄ kategorier: utbildning och erfarenhet, smÀrtskattning och dokumentation.