Sök:

Sökresultat:

1302 Uppsatser om Möjlighet att pćverka - Sida 32 av 87

Kommuner och sociala medier : en studie om kommuners anvÀndning av Facebook

Denna studie handlar om kommuners anva?ndning av sociala medier i allma?nhet och Facebook i synnerhet. Fenomenet sociala medier har vuxit sig allt starkare under de senaste a?ren och nu fo?r tiden anva?nds de inte bara av privatpersoner, utan ocksa? av fo?retag, organisationer och nu a?ven myndigheter, som bo?rjat se nyttan med dem. Arbetet bygger vidare pa? en studie som har genomfo?rts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har tagit fram riktlinjer fo?r hur kommuner skall fo?rha?lla sig till medborgare na?r det ga?ller anva?ndning av sociala medier.

EfterfrÄgad kompetens för en systemvetare: idag och imorgon

En systemvetare anses inneha en bred kompetens och kan verka inom vitt skilda IS/IT-relaterade omrÄden, inom sÄvÀl den privata som den offentliga sektorn. Vad önskar företag och organisationer att en systemvetare ska ha för kompetens idag och inom den nÀrmsta framtiden? Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av tidigare gjorda utredningar tillsammans med tvÄ typer av enkÀtstudier. Syftet med undersökningen Àr dels att ge en inblick i dagens systemvetarkompetens och dels att utforska hur företag och organisationer ser pÄ det framtida kompetensbehovet för en person med systemvetenskaplig utbildning. Uppsatsen syftar Àven till att ta reda pÄ om företag och organisationer, det vill sÀga det vi ibland benÀmner som arbetsmarknaden i denna studie, strategiskt planerar för den framtida kompetensen.

Vad Àr det för skillnad pÄ en pinne? : Ikonologisk analys av rondellkonstverket "Vridning" av Anders Lönn

Uppsatsen beskriver konstverket ?Vridning? av KalmarkonstnÀren Anders Lönn. PÄ den pre-ikonografiskanivÄn beskrivs verket i avseende pÄ vad som Àr möjligt att konkret uppfatta med ögat, bÄde gÀllande material och form pÄ den plats dÀr det stÄr. PÄ samma nivÄ beskrivs ocksÄ vad som finns i konstverkets omedelbara nÀrhet geografiskt, samt Kalmars lokalisering i förhÄllande till konstverket och regionen. Verket Àr placerat i den sÄ kallade Karlsrorondellen strax söder om Kalmar.

EN VARDAG D?R F?R?LDRAR BEH?VER LIGGA STEGET F?RE En kvalitativ intervjustudie om aktivitetsbalans hos f?r?ldrar till barn med cerebral pares

Bakgrund Barn under 18 ?r har enligt lag en v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets omsorg och trygghet. F?r?ldrar till barn med funktionsneds?ttning som Cerebral pares (CP), har ett ?kat omsorgsansvar vilket kan p?verka deras tid, ork och psykiska h?lsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har l?gre aktivitetsbalans och s?mre h?lsa j?mf?rt med mammor till friska barn Syfte Unders?ka hur f?r?ldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen.

Kreativa arbetsmiljö : Hur fysisk utformning frÀmjar kreativitet

Denna studie har som utga?ngspunkt att studera arbetsmiljo?er som kan pa?verka kreativitetsgraden. Fo?rfattarna, som la?ser Innovationsprogrammet pa? Ma?lardalens ho?gskola i Eskilstuna, har reagerat pa? lokalernas utformning pa? ho?gskolan. Vi fra?gade oss varfo?r de ser ut som de go?r och om det funnits na?gon tanke bakom utformningen.

Arkitektens roll i bostadsutvecklingsprojekt: En studie om att koppla samman gestaltning och arkitektonisk kvalitet med den totala optimeringen av fastighetsförÀdlingen.

Stockholms bostadsmarknad Àr i nulÀget avvaktande och försiktig. Bankerna Àr mycket selektiva i sina val gÀllande lÄntagare och sjÀlva lÄnets omfattning. Detta gÀller bÄde företag som driver projekt inom fastighetsutveckling och deras potentiella kunder, privatpersoner. Detta tillsammans med höga markpriser och produktionskostnader gör att byggherrarna fÄr allt svÄrare att driva lönsamma bostadsprojekt. Med den rÄdande situationen pÄ marknaden ligger utmaningen i att skapa rÀtt produkt som attraherar köpare och optimerar fastighetsvÀrdet.

Kognitiv beteendeterapi som behandling vid Àtstörningssjukdomarna Bulimia Nervosa och Binge Eating Disorder

Kognitiv Beteende Terapi (KBT) Àr förstahandsval vid rehabilitering av Bulimia Nervosa (BN) och har visat gott resultat vid rehabilitering av Binge Eating Disorder (BED). För dessa patienter Àr störd kroppsuppfattning en stor del av problematiken. Rörelse utgör traditionellt kÀrnan i Àmnet sjukgymnastik. Genom att vidga begreppet rörelse kan man hitta tvÄ perspektiv. Dels det traditionella sÀttet att se rörelse som ett resultat av kroppsliga processer, dels genom att se rörelse som ett beteende.

Hur ingruppskorrektion kan uppstÄ: i mötet med en in- eller utgruppsrepresentant

Tidigare forskning har koncentrerat sig pÄ hur man korrigerar sina Äsikter om utgrupper för att inte verka fördomsfull. Vi har istÀllet valt att se om det finns nÄgon skillnad mellan hur svenskar bedömer sin egen ingrupp i nÀrvaro av antingen en ingruppsmedlem (svensk) eller en utgruppsmedlem (utlÀndsk). I studien deltog 120 personer frÄn Lunds Universitet, Malmö Högskola och Malmö Stadsbibliotek som alla var svenskar med svenskfödda förÀldrar. De fick skatta svenskars egenskaper i nÀrvaro av antingen en "svensk" försöksledare eller en "utlÀndsk". En accountability-manipulation ingick Àven i studien dÄ hÀlften av deltagarna i de bÄda betingelserna fick svara muntligt respektive skriftligt.

Id?er om helhet i offentlig sektor - En studie av G?teborgs stads stadsutvecklingsf?rvaltningar

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att utifr?n ett institutionellt perspektiv f? en ut?kad f?rst?else kring id?erna om helhet i offentlig f?rvaltning. Teori: Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n ?vers?ttningsteori och teorin om lagring (layering). Metod: Studien utg?r fr?n en kvalitativ metod d?r fr?gest?llningen: ?Hur har id?erna kring helhet f?r?ndrats ?ver tid?? besvaras genom en dokumentstudie och den andra fr?gest?llningen: ?Hur beskrivs synen p? id?erna om helhet?? besvaras genom intervjuer av nio medarbetare i G?teborgs stad. Resultat: Studiens resultat visar p? att det uttrycks olika id?er som kan p?verka resultatet och f?ruts?ttningarna f?r ?vers?ttning av id?erna. Studien mer aspekter ?n enbart definitionen av helhet, utan ?ven andra aspekter som komplexitet, gr?nsdragning, styrning och definition d?r varje aspekt ?r med och p?verkar synen p? id?erna om helhet. ?ver tid s? visade det sig att grundid?erna om helhet var lika, men en skillnad som visade sig ?ver tid var id?erna kring styrning och organisering f?r att sprida id?erna om helhet.

Kooperativa principer: en fallstudie av ett kooperativt och
ett icke kooperativt företag

Studiens syfte var att undersöka om kooperativa principer existerar i icke kooperativa företag samt om de följs i det kooperativa företaget. Syftet preciseras i följande forskningsfrÄgor: Följer det icke kooperativa företaget kooperativa principer? Följer det kooperativa företaget de kooperativa principerna? Kooperativ Àr en företagsform, dÀr medlemmarnas intressen gynnas genom att föreningen driver en affÀrsmÀssig verksamhet dÀr medlemmarna deltar. Detta innebÀr att verksamheten har en skyldighet att tillfredstÀlla sina medlemmars finansiella önskemÄl samtidigt som verksamhetens egna finansiella önskemÄl. För att kalla sig kooperativ sÄ ska företag följa sju principer, de sju principerna Àr riktlinjer för hur ett kooperativ ska verka.

INF?R D?DEN ?R VI ALLA LIKA. ELLER? En kritisk diskursanalys av tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd i Sverige kopplat till oj?mlik v?rd.

Internationell forskning visar entydigt att den palliativa v?rden ?r oj?mlik baserat p? en rad sociala best?mningsfaktorer, som k?n, ?lder, etnicitet, socioekonomisk position, boendesituation med flera. Men i dagsl?get finns ingen forskning gjord i en svensk kontext. Dock finns tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd av vuxna som v?nder sig till v?rdpersonal, beslutsfattare och politiker.

LĂ€rares tankar om genus i undervisningen

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka och analysera blivande förskollÀrares förestÀllningar av och intentioner inför att möta och arbeta utifrÄn alla barns förutsÀttningar i verksamheten utifrÄn det relationella och det kategoriska perspektivet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa halvstrukturerade gruppintervjuer som metod. VÄr analys har skett utifrÄn en analysmodell vilken utgÄr ifrÄn det relationella och kategoriska perspektivet relaterat till lÀroplanen för förskolan samt den tidigare forskning vi anvÀnt oss av i vÄr studie. Resultatet utifrÄn vÄra gruppintervjuer visar pÄ att de blivande förskollÀrarna har en vÀl förankrad idé som utgÄr ifrÄn ett relationellt perspektiv om hur lÀrare i förskolan skall möta alla barn utifrÄn dess förutsÀttningar. DÀremot sker inte alltid detta i förskolans verksamhet vilket visar sig i de blivande förskollÀrarnas förestÀllningar om vad som sker i praktiken utifrÄn sina verksamhetsförlagda utbildningsperioder.Vi har utifrÄn vÄra intervjuer med de blivande förskollÀrarna samt vÄr analysmodell skapat oss en uppfattning om vilka perspektiv som kan förekomma i förskolans verksamhet. Studien har gett oss en djupare förstÄelse för och kunskap om hur vi ska agera och verka utifrÄn alla barns förutsÀttningar i vÄrt kommande yrke..

Kroppen som symbol för hÀlsa

I vÄrt samhÀlle kan den smala kvinnliga kroppen uppfattas spegla attraktivitet, status, lycka och hÀlsa. Massmedia har starka influenser pÄ denna kroppsdiskurs, dÄ det sprids budskap om att ju mer kroppen liknar det smala kroppsidealet desto högre Àr dess vÀrde. Den hÀr studien syftar till att kartlÀgga och jÀmföra fysiska aktivitetsvanor och uppfattningar om kroppen samt samhÀllets kroppsnormer hos flickor pÄ tvÄ kroppsfokuserande gymnasieinriktningar. Studien har utförts enligt en tvÀrsnittsdesign med en kvantitativ metod. Antalet medverkande var 101 flickor som studerade inom fysisk trÀning respektive skönhet och mode.

HÀlsoekonomiska utvÀrderingar i svenska lÀkemedelskommittéer - Attityder och anvÀndning

Lagen om lÀkemedelskommittéer infördes den 1 januari 1997 och innebÀr att det i varje landsting ska finnas minst en lÀkemedelskommitté. Syftet med kommittéernas verksamhet Àr att verka för en tillförlitlig och rationell lÀkemedelsanvÀndning, grundad pÄ vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta gör kommittéerna genom att rekommendera lÀkemedel till en sÄ kallad baslista. I denna uppsats görs en enkÀtstudie av kommittéernas attityder till och anvÀndning av hÀlsoekonomiska utvÀrderingar vid dessa rekommendationer. För att fÄ en uppfattning om detta har en representant frÄn varje kommitté i Sverige svarat pÄ frÄgor som berör beslutskriterier, informationskÀllor, utbildning samt attityder till och anvÀndning av utvÀrderingars resultat.

Never heard about PĂ€rnu? - En fallstudie om post-kommunistisk profilering

?Coming from Sweden and you haven?t heard of it?? Detta citat exemplifierar den sjÀlvbild som det post-kommunistiska profileringsarbetet tenderar att prÀglas av. Bristen pÄ insikt kÀnns pÄtaglig under ett möte med en högt uppsatt tjÀnsteman inom PÀrnu Development Department. Denna problematik skall dock inte förlöjligas utan mÄste sÀttas i relation till de omstÀndigheter som skapat den.De tidigare socialistiskt prÀglade staterna har varit tvungna att anpassa sig till markandsekonomin med förÀndrade efterfrÄgemönster och nya konkurrenssituationer. Dessa förhÄllanden kan verka sjÀlvklara för ett vÀsteuropeiskt land, men för ett post- kommunistiskt land dÀr marknadsföring och destinationsutveckling i princip inte existerat, var de hÀr förutsÀttningarna nÄgot nytt.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->