Sökresultat:
1302 Uppsatser om Möjlighet att pćverka - Sida 30 av 87
Att MÄla KÀnslor Med Musikens FÀrger : En studie om hur man kan skapa musik fo?r olika typer av ka?nslor
Arbetet handlar om hur musik kan pa?verka ma?nniskans ka?nslor och fantasier och hur man kan skapa musik fo?r att va?cka en specifik ka?nsla hos lyssnaren.Syftet med arbetet a?r att fo?rso?ka fo?rsta? varfo?r man blir pa?verkad pa? ett visst sa?tt av olika sorters musik och framfo?r allt om det ga?r att fo?rmedla specifika ka?nslor till den generella lyssnaren.Arbetet besta?r dels av sja?lva uppsatsen, men a?ven skapandet av sju olika musikstycken som 128 fo?rso?kspersoner har fa?tt lyssna pa?. Styckena a?r fra?n olika genrer: drama, komedi, ka?rlek, skra?ck, action, fantasy samt slutligen a?ventyr. Personerna har fa?tt lyssna pa? musiken fo?r att sedan fo?rso?ka hitta ra?tt genre.
Dro?mmar : att na? fram till publiken med ka?nsla och budskap
Tack vare mitt intresse fo?r livemusik och den magi som kan skapas i kontakten mellan artister och publik har jag i det har examensarbetet genomfo?rt tva? musikproduktioner, i konsertform, som handlar om dro?mmar. Mitt syfte med dessa musikproduktioner har prima?rt varit att underso?ka hur man som artist, genom musik och interfolierade mellanpartier - alltsa? den verbala kommunikationen mellan la?tar under en konsert som kommunikationsmedel, na?r ut till sin publik. De tva? musikproduktioner som jag genomfo?rt och som utgo?r mitt examensarbetes praktiska del har sin utga?ngspunkt i ett manus som jag skrev och en given la?tlista.
EMPATITR?TTHET En litteratur?versikt om sjuksk?terskors upplevelser
Bakgrund: Det ?r sjuksk?terskans ansvar att i sin yrkesut?vning bedriva medk?nnande,
empatisk, personcentrerad, god och s?ker v?rd. Empatitr?tthet ?r ett fenomen som kan drabba
personer i v?rdgivande yrken som m?ter lidande. Empatitr?tthet inneb?r i sin grund djup
fysisk, psykisk, social och/eller andlig utmattning och dess manifesteringar ?r
m?ngfacetterade.
Kan förslaget om SPE-Bolag vara en lösning pÄ problematiken kring etableringsfriheten inom EU?
Inom gemenskapen pÄgÄr idag ett harmoniseringsarbete betrÀffande bÄde de nationella bolagsstiftningarna, men Àven vad gÀller utvecklingen av överstatliga bolagsformer, dÀr ibland det liggande förslaget om SPE-bolag. I det gemenskapsrÀttsliga fördraget regleras genom art. 49 samt 54 EUF den grundlÀggande etableringsfriheten. Denna har under ett flertal Är varit uppe för diskussion dÄ det Àr oklart hur lÄngtgÄende denna frihet skyddas av fördraget.Inom gemenskapen bygger medlemsstaterna idag sina bolagsstiftningar antingen pÄ inkorporations- eller sÀtesprincipen. Det Àr skillnaden vid dessa principers tillÀmpning som har givet upphov till problematiken pÄ omrÄdet.
Det h?llbara modets immaterialr?ttsliga gr?nser - En avv?gning av konflikterna mellan immaterialr?ttsligt skydd och h?llbara designinitiativ inom modeindustrin
I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.
JAG ĂLSKAR DIG, JAG HATAR DIG, JAG SAKNAR DIG : Om barnperspektivet i svenska kvinnofĂ€ngelser
Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.
Klimatsmarta bostadsomrÄden, utopi eller verklighet?
VÄrt bostadsbyggande bidrar negativt till klimatförÀndringar och i Sverige blir det alltmer populÀrt att bygga nya bostadsomrÄden som har vision att vara miljövÀnliga, klimatsmarta eller ekologiska. Miljötekniken utvecklas hela tiden men det gÀller att applicera den pÄ vÄra hus och att de boende tar till sig vikten av att tÀnka miljövÀnligt. Denna uppsats syftar till att undersöka om klimatsmarta omrÄden verkligen fungerar som det var tÀnkt eller om det mest Àr en utopi. Uppsatsen behandlar svenska bygglagar och de miljömÄl som har anknytning till landets bostadsbyggande, vad det innebÀr att omrÄdena Àr klimatsmarta och miljövÀnliga och hur detta fungerar i praktiken. Tre aktuella klimatsmarta bostadsprojekt i Sverige presenteras kort och en djupare studie har genomförts mellan tvÄ bostadsomrÄden, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Augustenborg i Malmö som Àr klimatsmarta, miljövÀnliga och ekologiska, för att se hur de fungerar i praktiken och om de satta mÄlen uppnÄs.
Att st?rka det friska och skjuta upp funktionsneds?ttningar ? H?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande insatsers p?verkan p? den sk?ra ?ldre personens h?lsorelaterade livskvalitet
Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens
l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande
?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och
behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande
befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden
blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.
?Det finns alltid allting att l?ra sig? En kvalitativ intervjustudie om tidigare elevers erfarenhet av l?rande p? apl och betydelsen av apl f?r anst?llning efter anpassad gymnasieutbildning
Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad
gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en
marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en
komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden
prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men
elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom
forskningen.
Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad
gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras
uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i
f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats
har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r
m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och
specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa
intervjuer som sedan analyserades tematiskt.
Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade
f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.
Tidskriftsomslag - hur anpassas de till mÄlgruppen? : Sju tidskrifter med olika mÄlgrupper
Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur tidskriftsredaktioner utformar sina omslag efter mÄlgrupp. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med chefredaktörer, art directors och redaktörer vid sju olika tidskriftsredaktioner. Dessa resultat har kompletterats med en analys av 19 olika tidskriftsomslag. Analysen Àr genomförd som en slags överblick dÀr de olika omslagen granskats utifrÄn teorier om de olika element som förekommer pÄ ett tidskriftsomslag. Dessa har sedan sammanstÀllts i tabeller dÀr eventuella likheter och skillnader framtrÀder tydligare.Resultaten frÄn denna undersökning visar att tidningar som mÄste sÀlja bra i butik alla utformar sina omslag pÄ liknande sÀtt.
Den flerfaldige planeraren : en studie i hur planerarens roll kan diversifieras med utgÄngspunkt i allmÀnhetens deltagande i planeringsprocessen
Ămnet deltagande och dialog i planeringsprocessen diskuteras flitigt pĂ„ dagens planeringsinstitutioner. Att allmĂ€nheten besitter unik kunskap om ett omrĂ„de som de lever i, eller pĂ„ annat sĂ€tt brukar dagligen, rĂ„der det knappast nĂ„gra tvivel om. AllmĂ€nheten har kunskaper om ett omrĂ„des kvalitĂ©ter, brister och potential. Individer formar ett omrĂ„des sociala vĂ€rden genom sĂ€ttet pĂ„ vilket de anvĂ€nder och identifierar en plats. Denna sortens kunskap Ă€r vĂ€ldigt viktig, och svĂ„r för en kommun att införskaffa genom vanliga omrĂ„desanalyser.
FrÄgan Àr hur kommunen kan fÄ ta del av denna kunskap.
Mitt liv online vs. offline : En kvalitativ studie om sja?lvpresentation pa? Instagram
Pa? sociala na?tverkssidor tilla?ts anva?ndarna att presentera sig sja?lva. Sociala medier ger anva?ndarna mo?jlighet att styra och kontrollera sin presentation pa? ett annat vis a?n hur presentationen kan styras i ansikte-mot-ansikte situationer. De sociala medierna tenderar dock att rikta sig till en bredare publik i ja?mfo?relse med den interpersonella situationen.
Arbetsrelaterad stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor och hur de upplever omvÄrdnadsarbetet : En litteraturstudie
Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.
TvÄ förskolors förutsÀttningar vad gÀller arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd
Hansson, Marie & Petersson, Emma (2010) TvÄ förskolors förutsÀttningar vad gÀller arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Malmö: LÀrarutbildningen
Detta examensarbete handlar om tvÄ förskolors förutsÀttningar nÀr det kommer till att arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrarnas kunskaper om barn i behov av sÀrskilt stöd och hur samarbetet ser ut mellan olika mÀnniskor som ska verka för barns bÀsta. FrÄgestÀllningarna som undersökningen grundar sig pÄ Àr: Vilken kunskap har förskollÀrarna nÀr det gÀller att arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd? Hur ser samarbetet ut mellan dels pedagogerna och andra yrkeskategorier och dels mellan pedagogerna och ledningen ur pedagogernas perspektiv? Tidigare forskning tar upp begrepp sÄ som kunskap, samarbetet och nÀrheten till chefen.
Samlingens funktion i förskolan. En studie om förskollÀrares erfarenheter om samlingens förekomst
VÄrt syfte med denna studie har varit att undersöka samlingens funktion och i vilket syfte samlingen förekommer i förskolan. Vi utförde sex intervjuer med tre förskollÀrare som arbetar pÄ samma förskola. Som komplement till intervjuerna observerade vi deras samlingar för att sedan analysera deras erfarenheter av samlingens form och innehÄll. Vi valde att tolka vÄrt insamlade material utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, som framhÀver en syn pÄ barn, kunskap och lÀrande som Àr lÀmpligt för studiens Àmne.
VÄr tolkning av vÄr insamlade empiri visade resultat pÄ att förskollÀrarnas utbildning, yrkeserfarenheter, intressen och förskollÀrarnas syn pÄ barn, kunskap och lÀrande formar deras konstruktioner av samlingen. En av de medverkande förskollÀrares arbetssÀtt skiljer sig frÄn de tvÄ resterande respondenterna dÄ förskollÀraren arbetar utifrÄn, vÄr tolkning, ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och vÀljer att verka som en medkonstruktör av barns kunskap och identitetsutveckling.