Syfte och frĂ„gestĂ€llningarStudiens syfte Ă€r att undersöka vilket synsĂ€tt lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa har pĂ„ inkludering samt pĂ„ momentet specialpedagogik inom ramen för lĂ€rarutbildningen.Hur förhĂ„ller sig lĂ€rare till begreppet inkludering i ett undervisningssammanhang inom idrott och hĂ€lsoĂ€mnet?Vilka uppfattningar har lĂ€rare kring den utbildning de har fĂ„tt inom specialpedagogik i lĂ€rarutbildningen? MetodFör att besvara studiens syfte och frĂ„gestĂ€llningar, har kvalitativa intervjuer anvĂ€nts som metod. Åtta intervjuer har genomförts med ljudupptagning, transkriberats, skrivits ut och genomlĂ€sts. Vidare har överstrykningspennor anvĂ€nts för att strukturera upp arbetet utefter studiens frĂ„gestĂ€llningar dĂ€r teoretiska perspektiv anvĂ€nts för analys. ResultatStudiens resultat visar att lĂ€rare inom idrott och hĂ€lsa vill förhĂ„lla sig positiva till inkluderad undervisning, samtidigt som de i praktiken har erfarenhet av att elever i behov av sĂ€rskilt stöd inte alltid gynnas av att vara i inkluderade miljöer. Idrott och hĂ€lsoĂ€mnet beskrivs som en utsatt miljö och sĂ€rskilt svĂ„rt att bedriva inkluderad undervisning inom.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka ifall det Àr möjligt att bedriva undervisning i friluftsliv enligt Skolverkets kursplaner pÄ ordinarie lektionstid i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ högstadieskolor i urban miljö. För att undersöka detta har ett lektionsupplÀgg planerats och genomförts i form av en interventionsstudie för att sedan utvÀrderas med hjÀlp av aktionsforskning och fokusgruppintervju. FrÄgestÀllningarna som undersökningen sökt svar pÄ Àr ifall det Àr möjligt att arbeta med friluftsliv pÄ ordinarie lektionstid, samt ifall skolans direkta nÀrmiljö Àr tillrÀcklig för att bedriva undervisning inom friluftsliv enligt kursplanernas krav, eller om det krÀvs att man lÀmnar den urbana miljön. Empirin som samlats in har analyserats och diskuterats utifrÄn tre lÀrandeteorier vilka ligger till grund för utomhuspedagogiken. Sociokulturellt perspektiv, konstruktivistiskt perspektiv samt variationsteori Àr de teorier som anvÀnts vid sÄvÀl planering av interventionsstudien som vid analysen av huruvida kursplanens delar om friluftsliv behandlats tillrÀckligt vÀl. Studien Àr av kvalitativ art och eftersom undersökningen endast Àr gjord med en klass i Ärskurs nio och enbart pÄ en skola sÄ Àr det inte möjligt att generalisera resultaten sÄ att de blir allmÀnt giltiga.

Denna kvalitativa studie behandlar problematiken kring att bedriva alfabetiseringsundervisning. Den alfabetiseringsundervisning som bedrivits och bedrivs i Sverige har under Ären kritiserats av Skolverket. Med anledning av denna kritik har jag valt att intervjua fyra lÀrare, som samtliga bedriver alfabetiseringsundervisning. Deras uppfattningar kring undervisningens innehÄll, kompetens samt organisationsramar redovisas i uppsatsens resultat. Studien syftar sÄledes till att försöka erhÄlla en kunskap om hur ovan nÀmnda faktorer pÄverkar alfabetiseringsundervisningen.

LÀroplanen (Skolverket, 2011) och Skollagen (SFS 2010:800) anger att undervisningen ska individanpassas. Skolinspektionen (2011) faststÀller att det finns brister i hur skolorna bedriver en sÄdan undervisning och Àven min erfarenhet var att detta inbegrep en del utmaningar. Med detta som bakgrund blev studiens syfte att beskriva, tolka och förstÄ innebörden i lÀrares upplevelser av att individanpassa den egna undervisningen samt eventuella relaterade utmaningar. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsteknik, dÀr fem verksamma lÀrare intervjuades. En hermeneutiskt-fenomenologisk ansats anvÀndes som utgÄngspunkt.Resultatet visade att individanpassa undervisningen inte Àr lÀtt att göra, dÄ det Àr mycket upp till lÀraren att sjÀlv tolka och bedriva undervisningen med de svÄrigheter det innebÀr.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur fyra intervjupersoner som Àr lÀrare pÄ tvÄ olika skolor i samma kommun anser att de bedriver undervisning samt hur elever upplever delaktighet i sitt lÀrande. Jag avser att jÀmföra deras upplevelser mot styrdokument lÀroplanen och den lokala skolplanen. Metoden baserar sig pÄ en fallstudie enligt Meriam (1994). Jag gjorde fyra halvstrukturerade intervjuer med lÀrare frÄn de bÄda gymnasieskolorna och tvÄ gruppintervjuer med elever frÄn respektive gymnasieskola.Resultatet av undersökningen visar att lÀrare pÄ respektive gymnasieskola arbetar olika. Min slutsats av undersökningen Àr att den kommunala gymnasieskolan fortfarande bedriver en form av förmedlingspedagogik, dÀremot ansÄg inte lÀrarna i den kommunala gymnasieskolan att de bedriver förmedlingspedagogik.

Under vÄr praktik pÄ ett flertal skolor har vi upplevt att matematikundervisningen inte har verkligheten som utgÄngspunkt. Vi har emellertid uppfattat det som att mÄnga av lÀrarna anser att deras undervisning Àr verklighetsbaserad. Genom litteraturstudier och en enkÀtundersökning har vi undersökt om lÀrare och elever upplever undervisningen som verklighetsbaserad och om eleverna ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken. Vi fann att lÀrare och elever inte har samma uppfattning, elever (Är 6) har svÄrt att se nÄgot samband mellan skolans matematikundervisning och den matematik de anvÀnder i sin vardag. Eleverna inser inte att deras matematikkunskaper kommer till anvÀndning utanför skolan, detta trots att lÀrarna anser sig bedriva en verklighetsbaserad undervisning..

Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och vÀrdegrundsarbete. FrÄgestÀllningen Àr huruvida vÀrdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande nÀr de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av tvÄ metodmaterial visade att sÄdana tendenser finns, bÄda materialen uppvisade exempel pÄ förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte Àr att minska problematiskt normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsÀger sitt syfte. Den diskuterar Àven svÄrigheten i att tillhandahÄlla specifika metoder nÀr det kommer till normkritik.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelser av ledarskapsbeteenden inom judo. För att besvara syftet intervjuades fyra judoaktiva i Äldrarna 16-19 Är (m=17.8, sd=1.5 ) och fem judotrÀnare som var mellan 39-66 Är gamla (m= 47.0, sd= 10.9). Det skapades tvÄ semistrukturerade intervjuguider baserat pÄ den multidimensionella ledarskapsmodellen och LSS. FrÄgorna som stÀlldes var utifrÄn tre olika situationer; vardaglig trÀning, trÀningslÀger respektive tÀvling. Resultatet som framkom var att ledarskapsbeteende föredrogs samt upplevdes olikt beroende pÄ individerna och situationen.

Detta examensarbete Ă€r format efter författarnas egen vilja att skriva om matematikundervisning som Ă„terfinns utanför klassrummet. Det Ă€r skrivet pĂ„ institutionen för matematikĂ€mnets och naturvetenskapsĂ€mnenas didaktik vid Stockholms universitet. Syftet med arbetet Ă€r att undersöka huruvida den extramurala matematik kan ges utrymme som komplement till traditionell skolbĂ€nksmatematik pĂ„ gymnasiet. Syftet Ă€r Ă€ven att konstruera uppgifter och övningar Ă„t matematiklĂ€rare som lĂ€mpar sig för att bedriva extramural matematik. Även denna del riktar sig mot gymnasiet.

Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och vÀrdegrundsarbete. FrÄgestÀllningen Àr huruvida vÀrdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande nÀr de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av tvÄ metodmaterial visade att sÄdana tendenser finns, bÄda materialen uppvisade exempel pÄ förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte Àr att minska problematiskt normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsÀger sitt syfte. Den diskuterar Àven svÄrigheten i att tillhandahÄlla specifika metoder nÀr det kommer till normkritik.

Detta examensarbete Ă€r format efter författarnas egen vilja att skriva om matematikundervisning som Ă„terfinns utanför klassrummet. Det Ă€r skrivet pĂ„ institutionen för matematikĂ€mnets och naturvetenskapsĂ€mnenas didaktik vid Stockholms universitet. Syftet med arbetet Ă€r att undersöka huruvida den extramurala matematik kan ges utrymme som komplement till traditionell skolbĂ€nksmatematik pĂ„ gymnasiet. Syftet Ă€r Ă€ven att konstruera uppgifter och övningar Ă„t matematiklĂ€rare som lĂ€mpar sig för att bedriva extramural matematik. Även denna del riktar sig mot gymnasiet.För att besvara frĂ„gestĂ€llningen "Vilka möjligheter finns det för den extramurala matematiken att fungera som ett komplement till den traditionella skolbĂ€nksmatematiken?" har vi arbetat pĂ„ flera sĂ€tt.

Syftet med denna studie har varit att fÄ insikt i hur arbetet med skönlitteratur kan lÀggas upp för att nÄ ett dialogiskt klassrum, under de senare skolÄren. VÄr intention har Àven varit att undersöka vilka arbetsmetoder som Àr vanligt förekommande hos de lÀrare som ingÄtt i undersökningen. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sex pedagoger, varav hÀlften verksamma pÄ grundskolan och hÀlften inom gymnasieskolan. Resultatet visar att arbetet med skönlitteratur Àr utbrett och att arbetsmetoderna till viss del kan beskrivas som dialogiska. LÀrarnas intention Àr att bedriva en undervisning, vilken syftar till dialog och samspel men det anvÀnds Àven metoder som frÀmjar envÀgskommunikation.

Vi har i denna undersökning genomfört fyra observationer med efterföljande lÀrarintervjuer i Ärskurserna 1-2 med syftet att söka problematisera lÀrarens uppdrag att genomföra en undervisning vilken tar sin utgÄngspunkt i elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter. Det vi söker Àr lÀrarnas tankar och intentioner om lÀruppdraget samt hur detta visar sig i undervisningen. I vÄrt analysarbete har vi utgÄtt frÄn vÄra centrala begrepp vilka Àr förkunskaper, lÀrarens uppdrag och lÀrarens val av arbetssÀtt.Undersökningens resultat visar att de enskilda lÀrarnas syn pÄverkar hur undervisningen utformas. Ytterligare komponenter som pÄverkar Àr undervisningens ramar. Samtliga lÀrare uttrycker att de har en undervisning som Àr mer eller mindre lÀromedelstyrd och att tvÄ av lÀrarna vÀljer att komplettera för att pÄ sÄ vis variera arbetssÀtten..

Arbetet behandlar kÀrnÀmnet svenska som andrasprÄk, dess styrdokument och tilldelade resurser vilka styr lÀrarnas möjligheter att bedriva adekvat undervisning. Genom litteraturstudier och en empirisk studie bland lÀrare i Àmnet ges en bredare insyn i Àmnet svenska som andrasprÄk, hur det fungerar i teorin och hur vÀl teori överenskommer med den praktiska verkligheten..

Friluftsliv kan utgöra allt ifrÄn att sitta intill solvÀggen en dag i maj till att Äka vattenskidor. LÀrare har ett samhÀllsuppdrag att i sin undervisning följa styrdokumenten och överföra dessa till realitet i undervisningen. Examensarbetet syftar till att undersöka hur idrott och hÀlsa lÀrare uppfattar friluftsliv i undervisningen. Studien belyser lÀrarnas attityder till omrÄdet friluftsliv samt beskriver hur deras undervisning Àr utformad. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod som utgöres av 5 intervjuer med verksamma lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans senare Är. Intervjumaterialet har analyserats och diskuterats utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar. Resultatet av studien visar att friluftsliv Àr en sjÀlvklar del av Àmnet idrott och hÀlsa enligt samtliga intervjuade lÀrare.