Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare och elever pÄ musik- eller kulturskola kommunicerar med varandra i enskild undervisning med fiol som instrument. Med hjÀlp av videoobservation som metod har tre lÀrare och deras elever observerats. Studiens teoretiska utgÄngspunkter utgörs av ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv. I resultatet framkommer att lÀrarna anvÀnder sig av ett flertal olika kommunikationssÀtt i sin undervisning. KommunikationssÀtten Àr instruerande, frÄgestÀllande, förevisande, metaforiskt och humoristiskt kommunikationssÀtt.

HIV/AIDS Àr en av de största epidemierna i modern tid. Sedan sjukdomen upptÀcktes för 27 Är sedan har den orsakat 25 miljoner mÀnniskors död. Personer med kunskap om HIV-smittvÀgar, preventiva ÄtgÀrder samt utvecklad sjÀlvförmÄga har ofta högre medvetenhet om risker. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans insatser för att förÀndra individers medvetenhet om smittspridning av HIV/AIDS. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.

I bakgrunden presenteras olika definitioner pÄ vÄra val av begreppen kost, mat och hÀlsa. Andra omrÄden som tas upp Àr hur folkhÀlsan förhÄller sig i Sverige och vad Àmnesintegrerad undervisning kan leda till i utvecklingssyfte för elever. Den nuvarande kursplanen, Lpo 94, och den nya kursplanen, Lgr 11, presenteras för hem- och konsumentkunskap samt idrott och hÀlsa och hur de behandlar kost, mat och hÀlsa. Syftet Àr dels att undersöka hur lÀrare i hem- och konsumentkunskap samt idrott och hÀlsa diskuterar om sin egen och andras undervisning om kost och hÀlsa men ocksÄ undersöka om det finns nÄgot samarbete mellan dessa tvÄ Àmnen. Den metod som anvÀnds för att besvara syftet Àr kvalitativa intervjuer med Ätta verksamma lÀrare, fyra i vartdera Àmne.

Det hÀr Àr en undersökning om hur man undervisar och planerar undervisningen för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi pÄ tvÄ skolor pÄ en mindre ort i SkÄne. Genom nio kvalitativa intervjuer kom vi fram till att elever gÀrna gÄr till speciallÀraren för att fÄ enskild undervisning. Skolorna försöker utefter de resurser de fogar över göra sitt bÀsta för att tillgodo se elevernas behov av extra hjÀlp. Arbetslagen ute pÄ skolorna samarbetar och anvÀnder sina olika erfarenheter för att pÄ bÀsta sÀtt undervisa de elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi..

Syftet med detta arbete Àr att försöka förbÀttra klassrumsklimatet och ge tjejerna i en klass större utrymme samt bÀttre möjlighet att visa vad de kan genom könsuppdelad undervisning. För att kunna genomföra detta har en klass delats i en tjej-respektive killgrupp. Jag har genomfört detta arbete i en gymnasieklass, tredje Äret pÄ ett yrkesförberedande program. Vidare har jag genomfört intervjuer med dels elever och dels med elevernas ordinarie lÀrare. DÀrtill har jag efter observation besvarat nÄgra frÄgor.

Denna studie inriktar sig pĂ„ att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt lĂ€romedlen i filosofi pĂ„ gymnasiet skapar möjligheter för utbildning för hĂ„llbar utveckling. Totalt har 16 stycken filosofilĂ€roböcker granskats. FrĂ„n detta följer tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar som behandlas i studiens analys och diskussion:Är lĂ€romedlens behandling av hĂ„llbar utvecklings dimensioner heltĂ€ckande? Vilka delar av hĂ„llbar utveckling behandlas av filosofilĂ€romedlen och vilka delar utelĂ€mnas?PĂ„verkar styrdokumentens instĂ€llning till utbildning för hĂ„llbar utveckling innehĂ„llet i lĂ€roböckerna i enlighet med ett lĂ€roplansteoretiskt perspektiv? Fokus ligger pĂ„ Ă€mnes- och undervisningsinnehĂ„llet, snarare Ă€n pĂ„ undervisningsmetoder i utbildning för hĂ„llbar utveckling. Vidare innehĂ„ller studien ett tidsperspektiv som strĂ€cker sig frĂ„n 70-talet fram till Ă„r 2012, vilket möjliggör en undersökning av hur styrdokumentens och lĂ€romedlens instĂ€llning till utbildning för hĂ„llbar utveckling förĂ€ndras under den hĂ€r tidsperioden.Studiens resultat visar att det i filosofilĂ€roböcker pĂ„ gymnasienivĂ„ gĂ„r att hitta relativt mycket innehĂ„ll som kan kopplas till nĂ„gon av hĂ„llbar utvecklings tre dimensioner.

Förskolans lÀroplan lyfter fram att ett tematiskt arbetssÀtt Àr en gynnsam undervisningsform för förskolebarns lÀrande. I denna studie undersöks förskolebarn och deras perspektiv pÄ lÀrande genom just denna undervisningsform. Syftet Àr att undersöka lÀrande genom tematisk undervisning hos en grupp 5 och 6-Äringar i förskolan. Undersökningen Àr kvalitativ till följd av att avsikten Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för lÀrande genom tematisk undervisning i förskolan. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr variationsteori utifrÄn ett utvecklingspedagogiskt perspektiv.

BAKGRUND: I vÄr bakgrund redogör vi för forskares Äsikter kring ettsprÄkutvecklande arbete vilket vi senare relaterar till de intervjuadepedagogerna i vÄr resultatanalys. VÄr teoretiska utgÄngspunkt ÀrCummins modell samt Vygotskijs sociokulturella förhÄllningssÀtt somligger till grund för vÄr resultatdiskussion.SYFTE: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare pÄ olika sÀtt beskriversin undervisning i svenska som andrasprÄk.METOD: Vi anvÀnder oss utav kvalitativa intervjuer för att besvara studienssyfte. Undersökningen Àr baserad pÄ Ätta verksamma pedagogersbeskrivningar.RESULTAT: Vi fann genom vÄr forskning att de intervjuade pedagogernaundervisar pÄ ett sprÄkutvecklande sÀtt med hjÀlp av ett varieratmaterial. De gemensamma utgÄngspunkterna vid all undervisning hospedagogerna genomsyras av samtal och samarbete. Resultatet visardock att undervisningen för mÄnga pedagoger pÄverkas av tidsbristdÀr alla elever inte fÄr den hjÀlp de Àr berÀttigade till..

Detta arbete handlar om hur man kan integrera estetiska Àmnen i undervisningen och vi har valt att lÀgga huvudfokus pÄ musik. Vi vill se hur man kan anvÀnda sig av denna integrering för att stimulera barns lÀrande och se vilka reaktioner man fÄr av att undervisa pÄ detta sÀtt. Genom ett sÄdant arbetssÀtt vill vi skapa en bredare syn och fler inkörsportar till kunskap samt att vi vill kunna nÄ ut till fler elever och genom det finna ett mer gynnsamt arbetssÀtt för olika elever. Vi har bÄda lÀst vid lÀraprogrammet med en inriktning mot skapande skola. Syftet med skapande skola r att ge elever en möjlighet till att finna kunskap pÄ ett annat sÀtt Àn bara genom teoretisk undervisning.VÄr undersökning gjordes i en Är ett dÀr vi pÄ olika sÀtt integrerade musiken i Àmnen som till exempel matematik oh svenska.

En ny tvÄngsvÄrdslag trÀdde i kraft 2008 som gjorde det möjligt för psykiatrin att stÀlla sÀrskilda villkor till patienter som vÄrdats i psykiatrisk slutenvÄrd för att fÄ bli utskrivna. Detta öppnade upp möjligheten för att patienter kan fÄ villkor stÀllda till att ta emot kommunal hÀlso-och sjukvÄrd samt kommunala insatser. TvÄngsvÄrd fÄr enligt lag enbart bedrivas inom sluten psykiatrisk vÄrd och kommunen fÄr i hemmet enbart bedriva frivilliga insatser. Syftet med denna undersökning Àr att belysa hur psykiatrisjuksköterskorna i den kommunala hÀlso-och sjukvÄrden upplever att vÄrda utifrÄn en frivillighet, som Àr beslutad utifrÄn en tvÄngsvÄrdslag. Undersökningen Àr genomförd utifrÄn en kvalitativ metod, med intervjuer av psykiatrisjuksköterskor i kommunal hÀlso- och sjukvÄrd.

Syftet med följande studie Àr att fÄ en bild av hur svensklÀrare pÄ gymnasiet ser pÄ skönlitteraturens betydelse i undervisningen och att försöka visa pÄ de bakomliggande traditioner som formar lÀrarnas undervisning. Genom en kvalitativ metod granskas bilden av skönlitteraturens vÀrde utifrÄn ett material som bestÄr av halvstrukturerade djupintervjuer med tvÄ lÀrare. Resultatet uppvisar fyra olika skÀl till varför man ska anvÀnda skönlitteratur i svenskundervisningen: kunskap om kulturarvet, sprÄkutveckling och eleverna som samhÀllsmedborgare, identitetskapande och personlig utveckling, meningsfullhet och personliga upplevelser. Den litteratursyn som lÀrarna i studien har och som impliceras i deras undervisning kan placeras in i Àmneskonstruktionen svenska som ett erfarenhetspedagogiskt demokratiÀmne..

Ett arbete om Äldersintegrering samt om hur lÀrare upplever matematikundervisningen i detta arbetssÀtt. HÀr utreds eventuella fördelar och nackdelar. Hur fungerar matematiken i den Äldersintegrerade klassen? Arbetet Àr baserat pÄ litteratur samt intervjuer med lÀrare som arbetat Äldershomogent och som nu arbetar Äldersintegrerat. Anledningen var att se om det fanns nÄgra skillnader, vilka dessa var samt om de var negativa eller positiva.

Uppsatsen handlar om hur likvÀrdig undervisning i idrott och hÀlsa som eleverna i tvÄ femteklasser kan ha fÄtt under sina första skolÄr och deras förutsÀttningar att nÄ uppnÄendelmÄlen. 58 elever deltog i undersökningen som bestod av enkÀt- och observationsstudier. Undersökningen behandlar elevernas instÀllning till, fÀrdigheter i och kunskaper om Àmnet idrott och hÀlsa. Eleverna pÄ skola A undervisas av sin klasslÀrare medan eleverna pÄ skola B har en lÀrare med kompetens i Àmnet idrott och hÀlsa. Syftet Àr att jÀmföra om eleverna fÄr möjlighet till en likvÀrdig utbildning inom Àmnet.

Det hÀr dokumentet Àr en litteraturstudie över nÄgra av de vanligaste missuppfattningarna inom arbetsomrÄdet taluppfattning och tals anvÀndning inom matematiken. Fokus pÄ missuppfattningarna ligger inom omrÄdet för decimaltal. Studien behandlar ocksÄ hur lÀrare kan arbeta för att minska antalet missuppfattningar i sitt arbete med decimaltal. I studien har litteratur frÄn tidskrifterna NÀmnaren och Nordisk Matematik Didaktik frÄn Nationellt Centrum för Matematikutbildning lÀst. Artiklar frÄn databasen ERIC har anvÀnts som komplement för att ge en bredare syn pÄ missuppfattningar och lÀrares arbete.

Syftet med studien Àr att undersöka hur en god undervisningsmiljö ser ut. För att uppfylla mitt syfte kommer jag att undersöka högstadieelevers syn pÄ Àmnet Idrott och HÀlsa.Studien fokuserar pÄ vilken sorts undervisning som elever anser Àr meningsfull samt vad den undervisningen innehÄller. Undersökningen syftar Àven till att undersöka om elevers syn stÀmmer överens med lÀroplanens mÄl. Studiens frÄgestÀllningar Àr:- Vad Àr elevers syn pÄ bra undervisning?- Vad innefattar en bra undervisning?- Finns det samband mellan hur elever ser pÄ vad en bra undervisning Àr och lÀroplanens mÄl?Inför studien har jag fördjupat mig i Aaron Antonovskys teorier kring KASAM samt litteratur gÀllande studiens Àmne.