Syfte: Syftet med studien var att undersöka matematiklÀrares uppfattningar om vilka styrkor och svÄrigheter elever inom autismspektrumtillstÄnd (AST) uppvisar betrÀffande problemlös-ning i matematik i Äk 6-9 och hur lÀrarna anser att undervisning kan bedrivas för att eleverna ska nÄ mÄlen inom omrÄdet i Äk 9.Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr kommunikativa processer Àr cen-trala i mÀnskligt lÀrande och utveckling (SÀljö, 2000). I det sociokulturella perspektivet Àr lÀrande en aspekt av all mÀnsklig verksamhet; i varje samtal, handling eller hÀndelse finns en möjlighet att erhÄlla nÄgonting som man kan anvÀnda sig av i framtiden. LÀrande blir i den meningen sÄledes vad individ och kollektiv tar med sig frÄn sociala situationer, genom inter-aktion mellan mÀnniskor och vad man brukar i framtiden. Initialt verkar kunskap i samspel mÀnniskor emellan och blir dÀrefter en del av den enskilde individen och hans eller hennes tÀnkande alternativt handling (ibid.).Metod: Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsansats, dÀr halvstrukturerade intervjuer har anvÀnts som datainsamlingsmetod. Intentionen med den metod som valts Àr att kunna beskri-va lÀrares egna uppfattningar om förutsÀttningar för lÀrande betrÀffande problemlösning i ma-tematik för elever med diagnos inom AST.

Arbetet behandlar Howard Gardners teorier om de sju intelligenserna, tillÀmpningar av dessa i matematikundervisning, kopplingar till lÀroplanen samt en undersökning om dessa anvÀnds i praktiken. De pedagoger som beskriver praktisk tillÀmpning av Gardners teorier menar att det till stor del handlar om ett nytt förhÄllningssÀtt till undervisning. En förutsÀttning att anpassa undervisningen till dessa teorier Àr att den fysiska miljön möjliggör gruppindelning. LÀroplanen ger stöd för arbetssÀtt som kan kopplas till Gardners teorier. Det gÄr att lÀsa att undervisningen ska anpassas till elevernas förutsÀttningar och behov.

Valet vi gjorde gÀllande undersökningsomrÄde grundar sig i att vi bÄda kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö dÀr flersprÄkighet förekommer. VÄrt syfte med studien var att undersöka hur man i grundskolan arbetar bÄde sprÄk- och kunskapsutvecklande i olika Àmnen för elever med SVA. Vi ville ocksÄ undersöka vikten av meningsfulla lÀrandesituationer samt betydelsen relationen har mellan lÀraren och eleven. För att uppnÄ detta syfte mötte vi klasslÀrare, SVA lÀrare och rektorer och tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring Àmnet. Resultatet som framkommit Àr tydligt, det saknas tid, pengar och kunskaper inom Àmnet SVA.

Studiens syfte Àr att undersöka hur de fyra lÀsstrategierna i reciprok undervisning kan stödja elevers lÀsförstÄelse vid lÀsning av faktatexter. Detta görs genom att implementera lÀsstrategierna i en intervention med elever i Ärskurs 2. Studien Àr utformad som en fallstudie med drag av aktionsforskning. Kvalitativa data har insamlats genom elevintervjuer och videofilmade observationer av lektioner med reciprok undervisning. Genom att lyfta fram elevernas röster ges studien ett elevperspektiv.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Ätta lÀrare som arbetar inom sÀrskolans lÀgre ochhögre Äldrar anvÀnder sig av för undervisningsstrategier i sin undervisning. För att genomföra dennaundersökning sÄ anvÀndes kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare som arbetar i sÀrskolan med elevermed utvecklingsstörning och elever med tillÀggsdiagnoser. Vi anvÀnde oss Àven av observationermed en observationsmall med hög grad av struktur i klassrumsmiljö. Studiens resultat haranalyserats utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr vi fÄtt fram intervju och observations resultatoch slagit ihop dem till en helhet utifrÄn fem undervisningsidéer. Vi har delat in dem i olikakategorier sÄ somHelhet och del, ÄskÄdlighet, naturen som förebild, handens arbete och dialog föratt fÄ det enhetligt och för att göra det lÀttlÀst för lÀsaren.Slutsatser som dragits Àr att lÀrarna har mÄnga gemensamma undervisningsstrategier i sinundervisning som skapar förutsÀttningar för lÀrandet.

I föreliggande studie undersöks hur ett undervisningsupplÀgg baserat pÄ flipped classroom pÄverkar resultatet i en matematikklass pÄ det naturvetenskapliga programmet, samt hur eleverna förhÄller sig till ett sÄdant undervisningsupplÀgg.Klassen undervisades av samma lÀrare, men med olika undervisningsupplÀgg, i tre olika matematikkurser: Traditionell undervisning med klassrumsbaserade genomgÄngar i Ma 1c; inverterad undervisning i Ma 2c dÀr eleverna före lektionstillfÀllet tog del av en videogenomgÄng, för att frigöra tid för uppgiftslösning i klassrummet; inverterad undervisning i Ma 3c med tillÀgget att man i klassrummet anvÀnde sig av undervisnings­verktyget peer instruction.En enkÀt gjordes angÄende elevernas attityder till de olika undervisningsupplÀggen. Vidare gjordes en jÀmförelse av klassens resultat pÄ de nationella proven med resultaten i riket, samt med resultaten för en elevgrupp som undervisats traditionellt.EnkÀtsvaren visar att eleverna var mycket nöjda med flipped classroom, och att majoriteten ansÄg att de lÀrde sig mer med flipped-classroom-baserad undervisning Àn med traditionell undervisning. Detta gÀller elever pÄ alla betygs­nivÄer; elever med sÄvÀl som utan tillgÄng till matematik­hjÀlp hemma; pojkar sÄvÀl flickor. Elevernas instÀllning till peer instruction var mera splittrad.JÀmförelsen av resultat pÄ de nationella proven visar en tydlig nedgÄng i elevernas prestation mellan Ma 1c och Ma 3c. Den största delen av nedgÄngen skedde mellan Ma 1c och Ma 2c, dvs.

Vi Àr tvÄ högskolestudenter som studerar med inriktning mot grundskolans Ärskurs 4-6. Vi Àr intresserade av ny teknik och dess pÄverkan pÄ elever och lÀrare inom Àmnet matematik.Syftet med detta arbete Àr att undersöka om anvÀndning av IKT har effekt pÄ matematikundervisningen och hur det pÄverkar elevernas lÀrande i Àmnet. I denna uppsats genomförs en studie av relevant litteratur. Den-na studie inriktar sig mot Ärskurs 4-9 i Àmnet matematik och IKT-anvÀndning i detta Àmne.Resultatet visar att eleverna blir mer aktiva i sin inlÀrning med hjÀlp av IKT-verktyg. Eleverna visar pÄ bete-endeförÀndringar i form av att de blir bÀttre förberedda för inlÀrning och att de blir mer engagerade i sin utbildningsprocess.

Handel med vÀrdepapper förekommer bÄde i finansiella- och icke-finansiella företag. Det Àr frÀmst finansiella företag sÄsom kreditinstitut och vÀrdepappersbolag som handlar med vÀrdepapper. Dessa företag presumeras bedriva vÀrdepappersrörelse dÄ de yrkesmÀssigt bedriver kapitalförvaltning utÄtriktat. Handel med vÀrdepapper förekommer ocksÄ i icke-finansiella företag, exempelvis handels- och produktionsbolag. Dessa företag handlar med vÀrdepapper i syfte att förvalta och hantera kapital för egen rÀkning.

Alla Àr olika och lÀr ocksÄ pÄ olika sÀtt. Undersökningen handlar om hur lÀrare idag anvÀnder sig av konstnÀrliga arbetssÀtt. Med hjÀlp av aktuell forskning och litteratur samt kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare har vi undersökt hur lÀrare kan anvÀnda konstnÀrliga arbetssÀtt i sin ordinarie undervisning. Undersökningen visar att de intervjuade lÀrarna betonar vikten av varierad undervisning i skolan och att de anvÀnder sig av konstnÀrliga arbetssÀtt i olika utstrÀckning och i olika former..

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger anvÀnder i sin undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter samt vad det Àr som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, dÀr vi har intervjuat sju pedagoger. VÄrt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen Àr datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som Àr mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter Àr Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens sjÀlvbild. VÄra intervjuer har Àven visat att det Àr pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallÀrarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som anvÀnds i undervisningen..

HÄllbar utveckling Àr ett begrepp som idag kan hittas i flertalet styrdokument för skolan i Sverige. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur hÄllbar utveckling tillÀmpas i undervisningen samt lÀrares attityder till att tillÀmpa hÄllbar utveckling i sin undervisning. LÀroplanen Àr fri att tolka nÀr det gÀller hÄllbar utveckling vilket ger lÀrarna frihet att tillÀmpa hÄllbar utveckling i undervisningen efter egen tolkning. Vi vill i denna studie undersöka lÀrares attityder till hÄllbar utveckling i sin undervisning. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fem lÀrare i grundskolans senare Är och forskningsomrÄdet för studien Àr Malmö.

Kunskaper i retorik ses som en viktig resurs i dagens samhÀlle och i och med att de nya Àmnesplanerna togs i bruk hösten 2011 fördes begreppet ?den retoriska arbetsprocessen? in i kurserna i svenska pÄ gymnasiet. Eleverna ska numera kunna anvÀnda denna process som stöd vid skriftlig och muntlig framstÀllning. Det Àr mot denna bakgrund som syftet med denna uppsats Àr att utreda vad som menas med ?den retoriska arbetsprocessen? och hur denna process utnyttjas i skolans undervisning.

Syftet med studien var att undersöka skönlitteraturen som företeelse i undervisningen ur elev- och pedagogperspektiv. VÄr ansats var att undersöka hur elever upplever att arbeta med skönlitteratur i undervisningen, hur elever upplever skönlitteratur som lÀromedel i undervisningen, hur en pedagog ser pÄ skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen samt pÄ vilket sÀtt pedagogen anvÀnder sig av skönlitteratur i undervisningen. Tidigare teorier och forskning som berör skönlitteratur i undervisning ligger till grund för studien. Studien genomfördes med en empirisk forskningsansats dÀr tre olika datainsamlingsmetoder tillÀmpades: observationer, intervjuer samt enkÀter som sammanstÀllts och analyserats via triangulering. Observationerna berörde en pedagog och 22 elever i Är 3 i en skola i Norrbotten.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka lÀrares och rektors uppfattningar om att lÄta elever delta i planering av undervisning. Samt att diskutera vad det kan bero pÄ att mÄlet med att göra elever delaktiga i planering av undervisning inte uppfylls i enlighet med skolans styrdokument. Min förhoppning Àr att mitt arbete ska kunna fungera som underlag för vidare diskussioner inom skolan i syfte att göra eleverna mer delaktiga.   Metoden jag anvÀnt mig av Àr en kvalitativ metod dÀr jag genomfört intervjuer med fyra lÀrare och en rektor pÄ en och samma skola.    I mitt examensarbete kommer jag fram till att det beror frÀmst pÄ fyra orsaker, brist pÄ diskussion om begreppen delaktighet och inflytande, brist pÄ diskussion gÀllande begreppen demokrati och makt, att skolans kunskaps- och demokratiuppdrag hanteras fristÄende frÄn varandra och att det beror pÄ lÀrares och rektors egna instÀllningar, uppfattningar och kompetens..

Studiens övergripande syfte var att utifrÄn ett lÀrarperspektiv undersöka vilka förutsÀttningar det finns för att undervisa nyanlÀnda elever i ordinarie klass. LÀrares erfarenheter kan ge en uppfattning i hur utbildningen av nyanlÀnda elever kan vara organiserad i den svenska skolan, och vilka förutsÀttningar det finns för att bedriva undervisningen med hÀnsyn till dessa elevers förkunskaper och bakgrund. FrÄgestÀllningarna undersökte om lÀrarna anser att resurser för att undervisa nyanlÀnda Àr tillrÀckliga, hur lÀrare upplever nyanlÀnda elevers förutsÀttningar för en framgÄngsrik skolgÄng och om lÀrarna anser att de har tillrÀcklig kompetens för att undervisa nyanlÀnda elever i ordinarie klass. Studien har genomförts pÄ en skola i en mellanstor svensk kommun, med lÀrare som undervisar i Ärskurs 4-9. En kvantitativ enkÀt, med en kvalitativ ansats dÀr nÄgra frÄgor gav utrymme för egenformulerade svar och semistrukturerade intervjuer anvÀndes som metod.