Sökresultat:
954 Uppsatser om Mödrar - Sida 61 av 64
Mint & vintage : bevarande : hur, vad och varför?
StĂ€derna vĂ€xer och stadens omrĂ„den Ă€ndrar funktion. Bland annat blir de tidigare perifera omrĂ„dena mer centÂrala och dĂ€rigenom Ă€ven verksamheterna som varit placeÂrade dĂ€r, t.ex industriomrĂ„den. DĂ„ dessa Ă€ndĂ„ utgör en Ă„rsring i stadens historia kan det dĂ€rför vara intressant för kommande generationer att kunna utlĂ€sa stadens framvĂ€xt och historia. FrĂ„gan Ă€r vad som ska bevaras, hur och varför?Det finns en ny syn pĂ„ vad som rĂ€knas till kulturvĂ€rden.
Kejsarens nya klÀder : En studie om betydelsen av underskriftsmeningen i bolagskoden
PÄ grund av olika redovisningsskandaler och liknande har under de senaste Ären nÀringslivet drabbats av ett förtroendeproblem. Detta har lett fram till en utökad diskussion betrÀffande begreppet bolagsstyrning (corporate governance) och mÄnga lÀnder har infört koder för reglering av detta omrÄde. USA har valt att tillgripa strÀngare lagstiftning, medan Europa har valt att satsa pÄ sjÀlvreglering i form av bolagskoder. Efter ett samarbete med regeringen och nÀringslivet presenterades i december 2004 Svensk kod för bolagsstyrning. Koden Àr ingen lag utan bygger pÄ sjÀlvreglering enligt principen ?följ eller förklara?.
Railcleaner: Produkt för underhÄll av jÀrnvÀgsvÀxlar vid snö och isbildning.
I Sverige under vintersÀsongen har jÀrnvÀgarna ett stort problem, till störst del Àr dessa fel relaterade till att snö och is hindrar jÀrnvÀgsvÀxlarna frÄn att fungera som vanligt. Det krÀvs dÄ att man manuellt fÄr fara dit och hacka och borsta lös isen och snön sÄ att vÀxeln kan ÄtergÄ i drift igen. Förseningarna Àr ett problem för passagerarna, entreprenörerna och företaget och hela samhÀllet. Det kostar en stor summa pengar för samhÀllet varje Är, bÄde direkta och indirekta kostnader till pÄföljd av bristande förtroende för jÀrnvÀgarna.Syftet med projektet Àr att genom en noggrann bakgrundsstudie och lÀmpliga metoder fÄ nog med förstÄelse och kÀnnedom för att kunna lösa detta problem. Idag finns en hel del lösningar som Àven undersöks genom en nulÀgesanalys för att bÄde se hur andra tÀnkt för att försöka lösa problemet, men ocksÄ för att se till sÄ att min idé inte inkrÀktar pÄ nÄgot patent.Efter den teoretiska biten Àr genomförd sÄ togs vÀldigt mÄnga konceptförslag fram genom kreativa metoder.
Vad Àr det för skillnad pÄ en pinne? : Ikonologisk analys av rondellkonstverket "Vridning" av Anders Lönn
Uppsatsen beskriver konstverket ?Vridning? av KalmarkonstnÀren Anders Lönn. PÄ den pre-ikonografiskanivÄn beskrivs verket i avseende pÄ vad som Àr möjligt att konkret uppfatta med ögat, bÄde gÀllande material och form pÄ den plats dÀr det stÄr. PÄ samma nivÄ beskrivs ocksÄ vad som finns i konstverkets omedelbara nÀrhet geografiskt, samt Kalmars lokalisering i förhÄllande till konstverket och regionen. Verket Àr placerat i den sÄ kallade Karlsrorondellen strax söder om Kalmar.
Patienters upplevelser av omhÀndertagandet pÄ akutrum i samband med trauma : en intervjustudie
SAMMANFATTNINGI Sverige Àr trauma den vanligaste dödsorsaken bland personer under 45 Är. Fler Àn 4500 mÀnniskor avlider i Sverige varje Är pÄ grund av yttre skador. PÄ samhÀllsnivÄ genomförs förebyggande ÄtgÀrder för att minska morbiditet och mortalitet orsakad av trauma. Under 2005 uppgick kostaderna till 21 miljarder kronor, i denna siffra ingÄr enbart vÀgtrafikolyckor. I Stockholms lÀns landsting finns ett traumacenter, situerat pÄ Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.
HÄllbarheten och CSR : hur förstÄelsen av hÄllbar utveckling pÄverkas av ansvarsfullt företagande
Frivilligt företagsansvar för samhÀlls- och miljöfrÄgor, Àr en trend som vuxit sig stark de senaste tio Ären. SamstÀmmigheten, om att dagens sÀtt att leva Àr lÄngsiktigt ohÄllbart, vÀxer och det har blivit nÀst intill en sjÀlvklarhet att företag, ska ta större ansvar Àn enbart vinstmaximering. Vad hÄllbar utveckling praktiskt innebÀr Àr inte lika sjÀlvklart som att utvecklingen idag Àr ohÄllbar. Förenklat kan perspektiven delas upp i dikotomin svag hÄllbarhet, stark hÄllbarhet. Skillnaden mellan synsÀtten Àr konsekvenserna av att erkÀnna problemen.
Diskurs i det Virtuella Rummet: De diskursiva spelen i det virtuella rummet i relation till attacken i KÀrrtorp och överfallet pÄ MöllevÄngstorget i Malmö samt sociala & politiska effekter
Sverige har senaste Äret drabbats av tvÄ hÀndelser som delvis omformat den politiska diskursen kring politiskt motiverat vÄld. Olika aktörer har anvÀnt sig av olika metoder för att ta kontroll över meningstillskrivningen kopplad till dessa hÀndelser. Det som Àr intressant och som gÄr igenom alla dessa metoder Àr sprÄkets roll och funktion att göra sÄdana fÀlt meningsfulla, det vill sÀga representera det sociala, politiska, kulturella och ekonomiska. Genom en diskursteoretisk metod har den nuvarande studien försökt besvara frÄgor om hur social och politisk identitet formuleras i en diskursiv ram i det virtuella rummet. Viktiga analytiska frÄgor har bland annat varit hur det virtuella rummet konstitueras genom diskursiva praktiker och vilka diskursiva strategier som anvÀnds för att producera kollektiv identitet.
Medlemmen som Àgare : Effekterna av insatsemissioner i Svenska LantmÀnnen
Definitionen av ett kooperativt företag Àr att företaget Àgs, nyttjas och kontrolleras av samma mÀnniskor. Det betyder att medlemmarna i ett kooperativ har flera olika roller att utöva, sÄvÀl den som leverantör eller köpare av ett kooperativs produkter, som Àgare av kooperativet och som förmÄnstagare av kooperativets nytta. I de lantbrukskooperativa företagen i Sverige stÄr medlemmarnas insatskapital ofta för en liten del av företagets totala egenkapital. Enligt agentteori kan man förvÀnta sig att medlemmarna i ett kooperativ inte kommer att utöva sin kontroll pÄ ledningen om den summa som stÄr pÄ spel Àr liten. Denna risk finns alltsÄ om insatskapitalet Àr litet.
En hÄllbar skogsbransch? : En jÀmförande fallstudie om CSR i den svenska skogsbranschen
Allt eftersom förvÀntningarna frÄn samhÀllet ökat under de senaste Ärtiondena har det blivit allt viktigare för företag att bedriva sin verksamhet pÄ ett ansvarsfullt sÀtt. Brundtlandskommissionen myntade 1987 uttrycket ?hÄllbar utveckling? vilket ansÄgs vara det viktigaste mÄlet för samhÀllets utveckling. FN:s handlingsprogram Agenda 21 innehÄller riktlinjer över hur denna hÄllbara utveckling bör genomföras och bland annat nÀmns att det inte enbart Àr den miljömÀssiga aspekten som bör hanteras, utan att Àven den sociala- och ekonomiska hÄllbarheten Àr av stor betydelse. Ett begrepp som tydligt kan kopplas till diskussionerna om hÄllbar utveckling Àr CSR som syftar pÄ det frivilliga ekonomiska, sociala och miljömÀssiga ansvaret som ett företag tar.
SMS-lÄn : den skambelagda lÄneformen
Ett SMS-lÄn Àr ett lÄn som kan tecknas genom att skicka ett SMS till ett kreditföretag, alternativt genom att fylla i ett formulÀr pÄ företagets webbplats. LÄnen ska betalas tillbaka snabbt och har höga avgifter. LÄnen karakteriseras av den korta löptiden och de lÄga lÄnebeloppen. DÀrför kallas SMS-lÄn ofta för snabblÄn, snabbkrediter, microlÄn och korttidskrediter.Det finns ingen statistik över hur mÄnga SMS-lÄn som Ärligen beviljas men Kronofogdemyndigheten för löpande statistik om antalet inkomna ansökningar om betalningsförelÀgganden till följd av obetalda SMS-lÄn. NÀr myndigheten gjorde sin första sammanstÀllning för Är 2006 var totala antalet ansökningar 1 407 stycken.
à tgÀrdsprogram som verktyg för lÀrande
Sammanfattning/Abstract
Helene Erös och Jennie Karlsson (2013). Action programs as tool for learning.
Specialpedagogprogrammet 90hp
Skolutveckling och ledarskap
LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola
ProblemomrÄde: Skolverket (2012) presenterade nyligen de senaste resultaten frÄn PIRLS och TIMMS. De visade att Sveriges elever i Ärskurs 4 hade försÀmrats inom lÀsning och i matematik hade de lÀgre resultat Àn andra EU/OECD lÀnder. Detta Àr alarmerande och mÄste tas pÄ allvar. SÀmre resultat leder pÄ sikt till att fler och fler ÄtgÀrdsprogram behöver utfÀrdas.
Leverantörssamverkan : ett förbÀttringsarbete pÄ Destination Gotlands hamnterminal i Visby
Denna rapport Àr författad av studenterna Jimmy Hardingz och Johan Törngren, pÄ programmet Ekonomi och ledarskap för hÄllbar utveckling vid Högskolan pÄ Gotland. Rapporten Àr produkten av det examensarbete som genomförts som ett förbÀttringsarbete vid Destination Gotland AB, ett företag som bedriver fÀrjetrafik till och frÄn Gotland. Examensarbetet har föregÄtts av en förstudie dÀr författarna undersökte vilka förbÀttringsmöjligheter som finns i företaget. FrÄn förstudien framkom att det finns förbÀttringspotential i hur samverkan sker med företagets största leverantör, Gotlands stuveri AB, som levererar tjÀnsterna lossning och lastning av fartygen. Syftet med detta förbÀttringsarbete har varit att överlÀmna ett underlag till företaget om hur de kan förbÀttra sin samverkan med leverantörer.
Feminismen och kvinnorörelsen i samhÀllskunskapsundervisningen : En undersökning av lÀrares instÀllning till och hantering av Àmnet utifrÄn didaktiska frÄgestÀllningar
Jag har, genom att intervjua lÀrare i So och SamhÀllskunskap, undersökt hur och i vilken mÄn feminismen och kvinnorörelsen brukar tas upp i undervisning om politiska ideologier. DÄ en viss frihet lÀmnas den enskilda lÀraren i aktuella kursplaner att avgöra vad som ska tas upp i SamhÀllskunskapen Àr det motiverat att undersöka hur fördelningen av olika ÀmnesomrÄden ser ut i praktiken. Att utrymmet för feminismen och kvinnorörelsen Àr sÀrskilt relevant att undersöka motiveras dessutom av till exempel Ann-Sofie Ohlanders granskning frÄn 2010 av lÀromedel i SamhÀllskunskap, som visar pÄ ett betydligt mindre utrymme för dessa Àn för andra politiska ideologier och folkrörelser, dÄ aktuella lÀroböcker Àr en tÀnkbart betydelsefull faktor för de didaktiska val som lÀrare gör. UtifrÄn den komplexa bild av feminismen och dess förhÄllande till begreppet jÀmstÀlldhet som framkommer vid lÀsning av hur ideologin tidigare har definierats, Àr det Àven rimligt att anta att lÀrarens egen syn pÄ feminismen utifrÄn frÄgor som hur den kan definieras och jÀmföras med andra ideologier kan vara av betydelse. Detta motiverar att undersökningen görs utifrÄn lÀrarnas egna beskrivningar av tillvÀgagÄngssÀtt och personlig instÀllning till Àmnet.
Afrikansk svinpest hos vildsvin : ett hot mot svensk grisproduktion?
Afrikansk svinpest Àr en av de allvarligaste grissjukdomarna och Àr pÄ frammarsch i östra Europa. Under 2000-talet har det oerhört tÄliga afrikanska svinpestviruset med hög morbiditet och mortalitet spridits frÄn Afrika till Kaukasusregionen och angrÀnsande europeiska lÀnder dÀr den utgör en stor risk för den globala grisindustrin. Sjukdomen Àr ingen zoonos men eftersom det saknas vaccin och behandling har den en stark pÄverkan pÄ mÀnniskor rent socialt och ekonomiskt nÀr deras grisar drabbas. Sjukdomsutbrott leder till minskad internationell handel, kostsamma kontrollstrategier för att stoppa utbrott och stora förluster för smÄskaliga bönder. Syftet med denna litteraturstudie Àr att utvÀrdera huruvida europeiska vildsvin kan bli ett hot mot grisproduktionen i Sverige.
Bloggen ett strategiskt verktyg? : En studie av tre offentliga ledares kommunikation via webben
Denna uppsats fokuserar pÄ att fÄnga upp en relativt ny och vÀxande företeelse inom elektronisk kommunikation, bloggen. Med min undersökning vill jag belysa bloggens möjligheter som ett kommunikationsmedel för ledare inom offentlig verksamhet samt öka förstÄelsen för vad en blogg Àr.Ett utmÀrkande drag för bloggen, som Àr en uppdaterad webbplats vars startsida karaktÀriseras av ett antal daterade texter i omvÀnd kronologisk ordning, Àr att den beskrivs som en dagbok med en personlig, subjektiv och vardaglig text utan krav pÄ kÀllkritik av innehÄllet. Bloggen beskrivs gÀrna som en form av ?grÀsrotsjournalistik? men den anvÀnds ocksÄ som strategisk kommunikation till exempel av offentliga aktörer som politiker och företagsledare eller som ett komplement inom traditionella media.Jag har valt att göra en kvalitativ textorienterad analys av tre ledares bloggar: Rektor KÄre Bremer vid Stockholms universitet, vice-ordförande Margot Wallström vid EU-kommissionen och generaldirektör Andreas Carlgren vid Integrationsverket. Jag ville veta vad de bloggar om, hur de anvÀnder sig av attributet och hur pass privat eller offentligt deras kommunikation Àr.I min undersökning kom jag fram till att de tre ledarskribenterna anvÀnder bloggen/elektronisk kommunikation som ett strategiskt redskap att kommunicera men de gör det pÄ lite olika sÀtt.Margot Wallström anvÀnder sig av sin privata sfÀr som metod för sin strategiska kommunikation samtidigt som hon verkar i det offentliga rummet.