Syftet med uppsatsen är att följa upp tre svenska bolags syn på hur det praktiska arbetet samt ansvarsfördelningen avseende intern kontroll har förändrats och utvecklats de senaste åren.Det görs en jämförelse över tid av arbetet i vartdera bolaget för att sedan jämföra om arbetet i de olika bolagen skiljer sig åt. Det ska vidare diskuteras vad de eventuella skillnaderna kan bero på.Intern kontroll är den del av bolagsstyrning som syftar till att säkerställa att uppsatta mål inom företagen uppnås samt motverka att fel begås i det dagliga arbetet. Intern kontroll har fått stor uppmärksamhet i media under de senaste åren på grund av att en rad bolagsskandaler har förekommit, både utomlands och i Sverige. I Sverige har bolagsstyrningsfrågorna stått högt på dagordningen under en längre tid. I september 2002 beslutade regeringen att tillsätta en kommission för att analysera behovet av åtgärder som säkerställer förtroendet för svenskt näringsliv.

I uppsatsen läggs ett intersektionellt perspektiv på konsthistorien. Det sker genom en belysning av det sydsvenska bonadsmåleriets undanskymda plats i allmänhet och de kvinnliga bonadsmålarnas osynliga roll i synnerhet.Uppsatsen består av fyra kapitel. I det första studerar jag den svenska konsthistorieskrivningen i tre historiografiska undersökningar: först en narrativ, sedan en kvantitativ och sist en komparativ diskussion av några historiografiska verk. Min huvudsakliga slutsats är att klassanalys lyser med sin frånvaro, ordet klass och framför allt arbetarklass nämns förhållandevis sällan. Genusstrukturer analyseras i varierande grad och på olika sätt medan etnicitet mest omnämns som en kanoniserad uteslutning.I det andra kapitlet introduceras först den sydsvenska bonadstraditionen.

Såpoperan skapar ofta en diskussion mellan människor och framför allt kvinnor. Den hjälper oss även att skapa nya kontakter men kan såpoperorna även prägla vårt förhållande mellan våra vänskapsförhållanden? Då media till viss del påverkar vår befolkning och vårt samhälle kanske en populär TV-serie skulle kunna påverka dess tittares syn på vänskap. Syftet med detta examensarbete är att titta närmre på hur Sex an the City framställer kvinnlig vänskap. Jag har jobbat utifrån fyra frågeställningar: ? Hur framställs den kvinnliga vänskapen genom de fyra kvinnliga huvudkaraktärerna? ? Hur gestaltas deras identiteter? ? Hur gestaltas deras relationer till varandra? ? Hur förenas dem? Dessa frågor har jag valt att besvara genom en kritisk diskursanalys baserad på Norman Fairclough tankar.

SammanfattningVad är en transformation, och vad den kan vara? Hur kan en strategi för hur man kan förhålla sig till transformationsprojekt se ut?Jag har definierat det som att en transformation handlar om att ta en befintlig byggnad och införa ett nytt program som skapar en ny verklighet.Det kan finnas flera anledningar till att göra en transformation istället för att bygga nytt. Den viktigaste anledningen som jag har valt att arbeta med handlar om att fånga upp de värden som finns i en byggnad och få med sig dem och bygga vidare på dem istället för att skapa helt andra värden. Värden är saker som yta, volym, rumshöjd, ljusförhållanden, material och detaljer. Det är saker som de gjutna betongtrapporna och de speciella fönsterpartierna i byggnaden.

Detta examensarbete har utförts hos Norrskog Wood Products AB (NWP AB) som omfattar fyra sågverk och tre hyvlerier i mellannorrland. NWP AB bildades 2004 när Skogsägare-föreningen Norrskog köpte Camforegruppen i Jämtland och fusionerade den med sitt tidigare helägda sågverk SAEF AB (Östavallsågen). Vid årsskiftet 05/06 förvärvades det tredje hyvleriet som ligger i Forsa utanför Hudiksvall. I dagsläget när företaget fortfarande är relativt ungt sker det mesta av transportplanering och fraktbokningen vid varje enhet och man gör som man tidigare har gjort. Syftet med examens-arbetet är att för en bestämd period, 2005-01-01 till 2005-05-31, kartlägga transporter och kostnader från industri till kund för hela NWP AB.

Att individer i organisationer lär är en förutsättning för att organisationen ska kunna möta samhällets ständiga förändringar och nya krav.  Att medarbetare lär av varandra och att deras förmågor samordnas och tas tillvara är en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid få tillfällen står lärandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har därför valt att på en gymnasieskola följa en inledande termin i ett långsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lärande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lärare om deras erfarenheter av och syn på kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frågeställningar vilken typ av lärande som sker och vad som främjar respektive hindrar att lärande sker. Jag har utgått från teorier som ser lärande som något som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Ett brinnande intresse för naturen i kombination med min pågående utbildning på trädgårdsingenjörsprogrammet med inriktning design gör att naturinspirerade trädgårdar är något jag både tycker är vackert och något jag ville lära mig mer om. Det här examensarbetet handlar om att skapa ängskänsla på ett litet utrymme, med vilda och hortikulturella växter. I arbetet beskrivs olika anläggningstekniker, skötsel för de olika anlagda ängstyperna, samt gestaltningsförslag för olika slags ängar. Min huvudfrågeställning har varit Vilka växter passar i en konstgjord äng i en liten trädgård, vilka ger stark karaktär och varför passar de växterna bra? Jag har valt att inte fokusera så mycket på historia utan ger bara en snabb bakgrund till hur ängar uppstod och varför de är intressanta i trädgårdssammanhang, detta behandlas mer i min litteraturstudie.

Ett brinnande intresse för naturen i kombination med min pågående utbildning på trädgårdsingenjörsprogrammet med inriktning design gör att naturinspirerade trädgårdar är något jag både tycker är vackert och något jag ville lära mig mer om. Det här examensarbetet handlar om att skapa ängskänsla på ett litet utrymme, med vilda och hortikulturella växter. I arbetet beskrivs olika anläggningstekniker, skötsel för de olika anlagda ängstyperna, samt gestaltningsförslag för olika slags ängar. Min huvudfrågeställning har varit Vilka växter passar i en konstgjord äng i en liten trädgård, vilka ger stark karaktär och varför passar de växterna bra? Jag har valt att inte fokusera så mycket på historia utan ger bara en snabb bakgrund till hur ängar uppstod och varför de är intressanta i trädgårdssammanhang, detta behandlas mer i min litteraturstudie.

Bakgrund och Problem: Då konkurrensen bland organisationer idag är tuffare strävar de ständigt efter utveckling- och förändringsarbete. För att kunna ligga steget före sina konkurrenter samt för att kunna nå uppsatta mål inom organisationen, krävs det styrmedel såsom belöningssystem. Belöningssystem motiverar de anställda till att utvecklas samt att prestera utöver sina dagliga arbetsuppgifter. Det finns olika former av belöningssystem och de delas upp i monetära och icke-monetära. Exempel på monetära belöningssystem är bonus och icke-monetära belöningssystem är utbildning och feedback.

Att individer i organisationer lär är en förutsättning för att organisationen ska kunna möta samhällets ständiga förändringar och nya krav.  Att medarbetare lär av varandra och att deras förmågor samordnas och tas tillvara är en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid få tillfällen står lärandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har därför valt att på en gymnasieskola följa en inledande termin i ett långsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lärande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lärare om deras erfarenheter av och syn på kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frågeställningar vilken typ av lärande som sker och vad som främjar respektive hindrar att lärande sker. Jag har utgått från teorier som ser lärande som något som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Det har förekommit en debatt i bland annat media de senaste åren om tillsatser och dess nytta eller risk inom livsmedelsindustrin. Det finns även undersökningar på att konsumenterna inte längre önskar tillsatser i livsmedlen. Därför har det på många företag inom livsmedelsbranschen påbörjats ett arbete för att se över de tillsatser som används och väga för och nackdelar mot varandra.Detta examensarbete är en del av ett sådant projekt som utförs på Lantmännen Food R&D tillsammans med Lantmännen Kronfågel. Kronfågel använder ett stabiliseringsämne i en av sina produkter, Salladskyckling, och detta examensarbete undersöker om denna kan tas bort eller bytas ut mot ett naturligt alternativ. Stabiliseringsämnet som används är difosfat (E 450) och trifosfat (E451) och har som uppgift att binda vatten i köttet.

Attityden gentemot lövträd och lövskog i norra Sverige började förändras i mitten av 1900-talet. Tidigare var lövträden en resurs inom det agrara samhället, men genom det industriella skogsbrukets utveckling började man alltmer betrakta lövträden som ett problem. Lövträden gav sämre lönsamhet på grund av att de inte efterfrågades inom industrin och lövträden ansågs även hota barrträden och deras föryngring genom sin förmåga att föröka sig vegetativt genom stubbskott och rotskott. Det fick till följd att det inom skogsbruket talades om ett ?lövproblem?.

Att individer i organisationer lär är en förutsättning för att organisationen ska kunna möta samhällets ständiga förändringar och nya krav.  Att medarbetare lär av varandra och att deras förmågor samordnas och tas tillvara är en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid få tillfällen står lärandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har därför valt att på en gymnasieskola följa en inledande termin i ett långsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lärande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lärare om deras erfarenheter av och syn på kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frågeställningar vilken typ av lärande som sker och vad som främjar respektive hindrar att lärande sker. Jag har utgått från teorier som ser lärande som något som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Malmös omvandling från industristad till kunskapsstad har inte undgått många. Det är dock inte enbart fysiska strukturer och stadslandskapet som förändrats, utan länge har kommunens kommunikatörer arbetat med att tvätta bort imagen av Malmö som industristad. Malmö har i folkmun kommit att kallas för Sveriges Berlin, vilket härstammar från stadens rika och mångsidiga kulturella liv. Eftersom detta kulturliv oftast ses som positivt cirkulerar flera strategier för att stärka det. Men staden, liksom andra städer i världen, har flera områden som väntar på stadsförnyelse och i denna väntan står tomma och oanvända.

Smurfit Kappa Kraftliner Piteå är en av Europas största kraftlinerproducenter med en fabrik centralt belägen i Piteå stad. Sedan 1978 finns vid fabriken också ett system för att ta tillvara spillvärme från olika processer för fjärrvärmeändamål. I dagsläget förser Smurfit Kappa årligen Piteå stads fjärrvärmenät med nästan hela dess behov (ca 90 %). Pite Energi AB, som ansvarar för fjärrvärmen i Piteå, bygger nu systematiskt ut nätet varför det finns behov av utökade leveranser från Smurfit Kappa. Detta examensarbete har genomförts för att undersöka möjligheterna att utöka de spillvärmebaserade fjärrvärmeleveranserna från Smurfit Kappa Kraftliner Piteå till Piteå stads fjärrvärmenät.