Sök:

Sökresultat:

953 Uppsatser om Mödrar - Sida 46 av 64

Att arbeta med hÄllbarhetsredovisningar - Ett verktyg med utmaningar

Introduktion:Intressenter vill i allt högre grad veta hur företag arbetar med att ta ett socialt och miljömÀssigt ansvar vilket har lett till ett ökat tryck pÄ företag att redovisa verksamhetens hÄllbarhetsarbete. Genom de internationella riktlinjerna för hÄllbarhetsredovisning frÄn GRI (Global Reporting Initiative) Àr avsikten att företag i olika branscher ska kunna jÀmföra sina hÄllbarhetsredovisningar. I hÄllbarhetsredovisningen som följer GRI:s riktlinjer ska de resultat som verksamheten har uppnÄtt, i förhÄllande till de Ätaganden, strategier och hÄllbarhetsstyrning som organisationen har, redovisas. Redovisningen krÀver dÀrmed mycket information. Detta gör Àven att redovisningen kan anvÀndas som ett verktyg för kommunikation och en guide för att utveckla företagets hÄllbarhetsarbete.

HR-anstÀlldas anvÀndning av socialt kapital i rekryteringsprocesser : En kvalitativ studie av fem HR-anstÀllda inom telekombranschen

SammanfattningSyfte med denna studie Àr att undersöka hur HR-personal anvÀnder och upplever sitt sociala kapital i rekryteringsprocesser. Dessutom undersöks vilka följder HR-personalen upplever att anvÀndandet av rekommendationer inom rekryteringsprocesser fÄr. Detta för att se om HR-personalen upplever nÄgra motstridigheter mellan positiva och negativa följder. Studiens fyra frÄgestÀllningar Àr: Hur vÀrderar den intervjuade HR-personalen rekommendationer de fÄr genom sina kontaktnÀt? Hur upplever den intervjuade HR-personalen att rekommendationer pÄverkar dem i selekteringsprocessen? Vilka fördelar och nackdelar upplever den intervjuade HR-personalen med att rekrytera personer som de fÄtt rekommenderade av nÄgon? Upplever den intervjuade HR-personalen att det finns motsÀttningar mellan att fÄ en differentierad personalstyrka och att fÄ personal som passar in i företagskulturen? För att besvara studiens frÄgestÀllningar har jag anvÀnt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med intervjuer som datainsamlingsmetod.

Ett bra komplement? om man kommer ihÄg den : UtvÀrdering av Àmnesportalen Referensbiblioteket.se

Denna utvÀrdering handlar om Referensbiblioteket.se, en Àmnesportal som skapades 2005 av Informations-och lÄnecentraler i samverkan, ILS. Webbplatsen riktar sig till personal pÄ folk- och gymnasiebibliotek,och tipsar dem (och andra intresserade) om kvalitetsgranskade internetkÀllor inom olika ÀmnesomrÄden.Studien har ett brukarperspektiv. I syfte att undersöka om Referensbiblioteket Àr en ÀndamÄlsenliginformationstjÀnst har jag studerat webbstatistik, gjort en webbenkÀtundersökning och samtalat medsju bibliotekarier, fördelat pÄ tre intervjuer. Jag ville ta reda pÄ vilka som i praktiken besöker Àmnesportalen,vad de tycker om den och hur de anvÀnder den. Bibliotekariernas Äsikter har legat till grund förbedömningen av portalen.UtvÀrderingen visar att Referensbibliotekets styrkor verkar finnas inom SAB-avdelningarna SprÄkvetenskap(F), Konst, musik, teater och film (I), Historia (K) samt Teknik, industri, kommunikationer(P).

Ett bra komplement ? om man kommer ihÄg den : UtvÀrdering av Àmnesportalen Referensbiblioteket.se

Denna utvÀrdering handlar om Referensbiblioteket.se, en Àmnesportal som skapades 2005 av Informations-och lÄnecentraler i samverkan, ILS. Webbplatsen riktar sig till personal pÄ folk- och gymnasiebibliotek,och tipsar dem (och andra intresserade) om kvalitetsgranskade internetkÀllor inom olika ÀmnesomrÄden.Studien har ett brukarperspektiv. I syfte att undersöka om Referensbiblioteket Àr en ÀndamÄlsenliginformationstjÀnst har jag studerat webbstatistik, gjort en webbenkÀtundersökning och samtalat medsju bibliotekarier, fördelat pÄ tre intervjuer. Jag ville ta reda pÄ vilka som i praktiken besöker Àmnesportalen,vad de tycker om den och hur de anvÀnder den. Bibliotekariernas Äsikter har legat till grund förbedömningen av portalen.UtvÀrderingen visar att Referensbibliotekets styrkor verkar finnas inom SAB-avdelningarna SprÄkvetenskap(F), Konst, musik, teater och film (I), Historia (K) samt Teknik, industri, kommunikationer(P).

Återköp av egna aktier : En jĂ€mförande studie av utskiftningsmetod bland svenska Mid Cap och Large Cap bolag mellan Ă„ren 2005-2007

I denna uppsats undersöks huruvida det finns en anledning att ifrÄgasÀtta fördelarna med den relativt nya, men alltmer populÀra metoden att genom aktieÄterköp överföra överskottslikvid frÄn företag till delÀgare. Uppsatsen utgÄr frÄn aktieÀgare med en lÀngre placeringshorisont. DÀrför vÀljer författarna att undersöka de eventuella fördelar metoden medför för dessa intressenter, genom att jÀmföra avkastningen hos företag som tillÀmpar aktieÄterköp, med företag som valt att endast hÄlla sig till den traditionella metoden, utdelning. Femton företag utvalda frÄn OMX lista som utför Äterköp av aktier har matchats med nÀrmaste konkurrent inom samma bransch som istÀllet ger utdelning. DÀrefter har den genomsnittliga avkastningen berÀknats under Ären 2005-2007.

HÀlsa uppifrÄn : Vilka ledarskapsbeteenden och egenskaper har positiv effekt pÄ personalens hÀlsa

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka beteenden och egenskaper hos en ledare (chef pÄ ett företag) som har en positiv inverkan pÄ de anstÀlldas hÀlsa och dÀrigenom belysa chefskapets roll som hÀlsofaktor.1. Vilka ledarbeteenden/egenskaper vÀrderar de anstÀllda högst och kan man se ett mönster bland dessa?2. Hur ser cheferna sjÀlva pÄ sitt ledarskap och dess pÄverkan pÄ personalens hÀlsa?3.

En studie pÄ flygvapenpiloter kring KASAM och meningsfullhet med yrket

Författaren till detta arbete har anledning att tro att piloter frÄn olika flygsystem inom Flygvapnet kÀnner olika stor grad av meningsfullhet med det arbete de utför. I detta arbete gör författaren en undersökning dÀr han utifrÄn ett beteendevetenskapligt perspektiv försöker pÄvisa sÄdana skillnader mellan stridspiloter och transportflygpiloter. Samt vilka effekter dessa skillnader i sÄ fall kan innebÀra för piloternas hÀlsa och motivation i sÄvÀl yrket som i livet i allmÀnhet. Författaren beskriver utifrÄn Aaron Antonovskys teori om kÀnsla av sammanhang (KASAM) hur det gÄr att förklara varför vissa mÀnniskor Àr bÀttre rustade Àn andra för att klara av problematiska situationer eller svÄra hÀndelser. Vidare beskriver författaren Àven vikten av att individer kÀnner en meningsfullhet i det arbete de utför och hur detta kan pÄverka deras vilja till att stanna kvar i det.

PRODUKTUTVECKLING AV KONFEKTION MED KORTA LEDTIDER MED LITEN RISK FÖR DEFEKTER

Arbetets bakgrund Àr en studie av hur produktutvecklings- och produktionsstegen ser ut i teorin för klÀdföretag som produktutvecklar genom ?snabbt marknadsbesvarande genom korta ledtider? och producerar genom det ?progressiva buntsystemet?. Jag presenterar de olika processerna och vilka svÄrigheter de bÀr med sig. I arbetets metoddel Àr samma processer studerade i praktiken hos intermediÀra företag och fabriker i Kina och tre nordiska ?fast-fashion?-företag.

Kan man sÀlja ansvarsfullt företagande?

ProblemstÀllning: Ett ansvarsfullt företagande Àr idag en viktig konkurrensfördel. Företagen mÄste kunna balansera ekonomiska intressen med miljöfrÀmjande ÄtgÀrder och pÄ ett trovÀrdigt sÀtt kunna visa att de arbetar för en hÄllbar utveckling. Det finns mÄnga alternativ gÀllande en investering i sociala och miljöfrÀmjande ÄtgÀrder men det saknas ofta riktlinjer för hur arbetet bör genomföras. Genom Kyotoprotokollets olika projekt har en marknad uppstÄtt dÀr organisationer erbjuder företag en möjlighet att investera i projekt för att reducera koldioxidutslÀpp. Vad en investering i denna marknad innebÀr Àr det fÄ undersökningar som visar.

Samverkan mellan förÀldrar, barn och pedagoger pÄ förÀldrakooperativ : en intervjustudie om samverkans betydelse för barn i behov av sÀrskilt stöd, sett ur ett förÀldraperspektiv

Det huvudsakliga syftet med den hÀr studien har varit att med hjÀlp av en kvalitativ ansats belysa samverkans betydelse för barn i behov av sÀrskilt stöd, pÄ förÀldrakooperativ.  Jag har undersökt hur samverkan ser ut pÄ de olika kooperativen, vilken betydelse samverkan har för alla barn, generellt och vilken betydelse samverkan har för barn i behov av sÀrskilt stöd. FörÀldrar med barn pÄ förÀldrakooperativ har fÄtt svara pÄ ett antal frÄgor med hög grad av struktur, i en brevintervju.  Studien visar att samverkan pÄ förÀldrakooperativen följer ett mönster som bestÄr av olika möten, en rad praktiska sysslor i barngruppen samt att man ökar vuxentÀtheten pÄ förskolan, antingen genom att gÄ in som vikarie för sjuk personal eller som extra resurs dÄ personalen har planeringsmöten. Respondenterna upplever bÄde positiva och negativa konsekvenser av samverkan pÄ förÀldrakooperativ. De positiva konsekvenserna kan sammanfattas med delaktighet och gemenskap.

LikvÀrdig musikundervisning? En enkÀtundersökning om likvÀrdigheten i förutsÀttningarna för grundskolans musikundervisning

Bakgrund: Under de Ă„r jag har arbetat som musiklĂ€rare har jag funderat mycket över hur vi musiklĂ€rare arbetar och med vilka förutsĂ€ttningar. Är vi utrustade med det som krĂ€vs för att vĂ„ra elever ska kunna utveckla de förmĂ„gor som lĂ€roplanen föreskriver?Under implementeringen av Lgr-11 har denna frĂ„ga stĂ€llts pĂ„ sin spets ? hur klarar vi av att undervisa enligt denna lĂ€roplan? Har vi tillrĂ€ckliga resurser? Är undervisningen likvĂ€rdig pĂ„ landets alla grundskolor? NĂ€r jag förra terminen gick Metodkursen stod det ganska snabbt klart för mig att det var just detta jag ville undersöka.Syfte: Syftet med min undersökning var att ta reda pĂ„ hur förutsĂ€ttningarna för grundskolans musikundervisning ser ut i förhĂ„llande till de förmĂ„gor som ska utvecklas enligt Lgr-11.FrĂ„gestĂ€llningarna var:? Vilka resurser krĂ€vs för att eleverna ska kunna utveckla sina förmĂ„gor i musik enligt Lgr-11?? Hur ser de materiella förutsĂ€ttningarna ut ? lokaler och utrustning?? Hur ser gruppstorleken ut?? TillhandahĂ„ller skolorna de resurser som krĂ€vs för att eleverna ska kunna utveckla sina förmĂ„gor i musik i enlighet med Lgr-11?? Vilka övriga faktorer kan pĂ„verka likvĂ€rdigheten?Metod: Jag valde att göra en kvantitativ undersökning i form av en webbenkĂ€t. Detta för att nĂ„ ut till sĂ„ mĂ„nga som möjligt och kunna fĂ„ en större bild av ?lĂ€get i landet?.

IFRS 3 - Effekter av den förÀndrade redovisningen av goodwill

För att harmonisera redovisning internationellt infördes 2005 nya redovisningsregler, IFRS, för börsnoterade koncernföretag i Sverige. En av dessa Àr IFRS 3 ? rörelseförvÀrv. Vi har valt att studera hur redovisningen förÀndrats och de effekter som uppstÄtt av denna standard. Vi riktar in oss pÄ goodwill och hur den förÀndrade redovisningen pÄverkat företagen.Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna har medfört.

Är vi mogna för gröna bananer? : En kvantitativ studie om medvetenhet om faktorerna miljö, hĂ€lsa ocharbetsförhĂ„llanden Ă€r av vikt för att konsumenter skall vĂ€lja ekologiska bananer.

Ekologisk konsumtion blir allt mer framstÄende i dagens konsumtionssamhÀlle, dÄ dess negativa pÄverkan pÄ miljö, hÀlsa och arbetsförhÄllanden Àr klart mindre Àn den konventionella konsumtionens avtryck. Livsmedelskonsumtionen stÄr för en fjÀrdedel av den klimatpÄverkan svenska hushÄll orsakar och Àven om medvetenheten kring detta ökat sÄ saknar mÄnga mÀnniskor idag fortfarande kunskap om hur stor negativ pÄverkan konsumtionen av livsmedel faktiskt har för vÄr planet. Bananer Àr en av de allra mest besprutade frukterna och Sverige Àr det land som konsumerar flest bananer per invÄnare av alla lÀnder dÀr bananer inte odlas. Bananer Àr Àven en av de varor dÀr skillnaden mellan ekologisk och konventionell odling Àr som störst.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att genom en kvantitativ undersökning ta reda pÄ om livsmedelsbutiker bör fokusera pÄ faktorerna miljö, hÀlsa och arbetsförhÄllanden i sin gröna marknadsföring för att öka försÀljningen av ekologiska bananer. Det empiriska materialet har samlats in med hjÀlp av webbenkÀter som skickats ut till en urvalsgrupp.

Lika barn leka bÀst? : AffÀrskulturella upplevelser frÄn Bosnien & Hercegovina

Denna uppsats har i syfte att undersöka och framföra svenska affÀrsmÀns upplevelser av den bosniska affÀrskulturen. Det vi ville ta reda pÄ var hur svenskar upplevde affÀrskulturen i landet men Àven undersöka hur svenskar som Àr födda i Bosnien och Hercegovina (B&H) upplevde affÀrskulturen. VÄr första huvudfrÄga Àr;Hur upplever svenska affÀrsmÀn den bosniska affÀrskulturen? VÄr andra huvudfrÄga Àr; Hur upplever svenska affÀrsmÀn som Àr födda i B&H den bosniska affÀrskulturen? Vidare har vi valt att undersöka om eventuella affÀrskulturella skillnader pÄverkar företagets transaktionskostnader. För att pÄ bÀsta sÀtt besvara dessa frÄgor har vi valt en abduktiv ansats och vidare haft en flerfallstudie som forskningsstrategi.

Revisionsplikten: nödvÀndigt ont eller stor nytta för det lilla företaget?

Syftet med föreliggande uppsats var att förstÄ den reviderade informationens anvÀndning och betydelse i och för mikroföretag. Detta dÄ det idag pÄgÄr en het debatt angÄende revisionspliktens vara eller icke vara. Svenskt NÀringsliv och Svenska Revisorsamfundet vill slopa revisionsplikten för alla mindre aktiebolag dÄ de tycker att krÄngliga regler hÀmmar företagandet och att Sverige Àr beroende av de smÄ företagen. FAR tror dÀremot att slopad revisionsplikt skulle innebÀra ökade risker för de mindre företagen genom att det skulle bli bÄde svÄrare och dyrare att lÄna pengar och att göra affÀrer. I England Àr revisionsplikten borttagen med motiveringen att kostnaden för revisionen översteg nyttan.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->