Syftet med denna studie är att få förståelse av elevers olika uppfattningar om och erfarenheter av läsförståelse och läsförståelsestrategier. Eftersom studiens fokus ligger på hur elever uppfattar och har erfarenheter av läsförståelse och läsförståelsestrategier ansåg vi den kvalitativa ansatsen lämplig att använda. Vår förförståelse och de teorier vi lutar oss mot har växelverkat med den empiri som vi ämnat fånga och därmed har den kvalitativa ansatsen varit abduktiv. I vår studie har vi också tagit inspiration av etnografin. I arbetet med studien observerade vi tre klasser och gjorde 31 intervjuer.

Syftet med studien är att undersöka i vilken grad socialt tryck inverkar på elever vid gymnasieskolan och vilka eventuella konsekvenser detta kan leda till. Frågeställningarna i studien är således; Kan elever på gymnasieskolan påverkas av socialt tryck i den mån att de konformerar/ändrar åsikt till gruppens felaktiga svar och vilka konsekvenser innebär detta för skolvärlden? Samt vilken typ av elever är det som är mer eller mindre benägna att konformera? Data inhämtades genom en experimentsituation i ett klassiskt konformitetsexperiment där en riktig elevs åsikter mättes i en enkel bedömningssituation under påverkan av tre falska försökspersoner. Resultatet visade att 82,5% av eleverna under socialt tryck konformerar till gruppens åsikter. Resultatet visade inga signifikanta samband mellan personlighetsvariabler och konformitet.

 Syftet med denna uppsats var att ge exempel på varför lärare för de äldre ungdomarna (årskurs 6-9) samt gymnasiestudenter undervisar tematiskt. Vi ville dessutom veta vad de ansåg vara för- respektive nackdelarna med metoden och vad vi kunde dra för slutsatser av denna. Vi intervjuade åtta lärare, tre gymnasielärare och resten 6-9 lärare fördelade på tre skolor. Den mest centrala anledningen till att undervisa tematiskt var enligt lärarna att ge eleverna en helhetsbild och visa på den röda tråd som går mellan de olika ämnena. Detta hjälpte även till att bredda och fördjupa elevernas kunskaper.

Vårt syfte med denna studie är att utifrån skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans år tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers skrivande. Genom vårt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lärarutbildningen i Umeå och en skola i norra Sverige har vi tillgång till ett undersökningsfält för att genomföra vår empiriska del. Vår studie har en etnografisk ansats. Vi använder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer.

Bakgrund: Globalisering ger förutsättningar för tillväxt av internationella fusioner och förvärv. Vad gäller att de svenska företagens framkant inom IT-branschen drar till sig amerikanernas intresse för förvärvning av det svenska för att komma åt egenskapen som det svenska företaget innehar.Problemformulering: Vilka kommunikations- och styrningsfaktorer är viktiga vid internationella fusioner och förvärv?Syftet: Att skapa förståelse för internationella fusioner och förvärv genom att analysera och utvärdera kommunikation och styrningsprocessen, samt kulturens gestalt före och efter ett amerikanskt förvärv av ett svenskt företag.Metod: Undersökningen är en fallstudie med kvalitativ ansats och består av intervjuer med ledningen som har varit inblandade före och efter det internationella fusion och förvärvet.Slutsats: Det är viktigt att ta hänsyn till följande styrningsfaktorer: företagets storlek och hemmamarknad, organisationsstruktur och kärngrupp/ledaren samt kommunikationsfaktorerna: extern kommunikation, intern kommunikation och kommunikationens riktning, då dessa har en avgörande roll i integrationsprocessen av en internationell fusion och förvärv.  .

Denna rapport är ett examensarbete som utförts vid Institutionen för datavetenskap vid Högskolan i Skövde.Examensarbetet behandlar transportlogistik och samordning av företag i allmänhet, samt ett transportsamordningsprojekt i Falköping.Denna rapport syftar till att utgöra en form av rekommendation för en sådan transportsamverkan.Rapporten inleds med en bakgrundsbeskrivning där jag redovisar varför och hur transportsamordningsprojektet i Falköping startade samt vilka fördelar en fungerande transportsamverkan kan ge.I introduktionen gör jag en historisk tillbakablick över transportlogistikens utveckling samt beskriver de fyra transportkomponenterna; väg, terminal, godsbärare och drivmedel. Här behandlar jag även organisationsteoretiska faktorer som kan inverka vid en samordning av företag.Rapporten innehåller också en detaljerad problembeskrivning där jag avgränsar problemet samt ger två perspektiv ur vilka problemen kan granskas. Dessutom anger jag ett antal problemställningar som jag anser vara intressanta och motiverar varför jag ser dem som intressanta.Vidare redovisar jag mitt tillvägagångssätt vid genomförandet av en intervjuundersökning, analyserar den insamlade informationen samt drar slutsatser med utgångspunkt från denna analys samt reflekterar över hur det projekt jag studerat varit organiserat och hur det har utvecklats.I rapportens sista kapitel försöker jag, med utgångspunkt från de erfarenheter jag skaffat mig under arbetets gång, att ge ett antal rekommendationer gällande transportsamordning och projekt liknande det i Falköping..

Syftet med arbetet var att undersöka hur olika reaktionsbetingelser skulle påverka syrgasdelignifieringen av en sur sulfitmassa. De betingelser som undersöktes var utbyte, slut-pH, viskositet och kappatal. Massan som användes kom från Nordic Paper Seffle och alkalit som användes var magnesiumoxid. Syrgasdelignifiering av massan gjordes  i autoklaver i ett PEG bad där tid, temperatur och alkalisatser varierades.Resultaten visar att alla utbyten låg mellan 90-97% och att även de mest aggressiva betingelserna bara gav en viskositets reduktion på 260 enheter, motsvarande 19% av den totala viskositeten.Slut-pH för syrgasavluten hamnade mellan 6,5-9,4 beroende på alkalimängd och temperatur under delignifieringen. Slut-pH minskade när mängden alkali hölls konstant men temperaturen varierades mellan 110-140°C.Kappatalet för massan kunde effektivt reduceras från ett startvärde på 23,4 till ett slutvärde på under 5 med en temperatur på 140°C, alkalisats på 10 kg/ODT och en tid på två timmar utan större förluster av vare sig viskositet eller utbyte.En ovanligt resultat som upptäcktes under arbetet var att delignifieringen tappade i effektivitet med ökad alkalimängd och detta samband gällde vid alla betingelser.En teori om detta kan vara att jonstyrkan i lösningen gör att fibrerna i massan drar ihop sig och att syrgasen får svårare att reagera med ligninet..

Denna fallstudie utreder hur ett företag expanderar via ett innovativt projekt. Genom observationer, intervjuer och återberättelser har studien en etnografisk ansats för att skapa en bild av hur ett sådant projekt kan gå till och hur dess olika processer ser ut. Syftet med studien är att utifrån begreppen: innovation, projekt, projektledning och kunskapsöverföring analysera hur företaget Josephssons genomfört lanseringen av Josephssons Webshop och på vilket sätt det pågående innovativa projektet e?handel genomförs. Författarna har genom en litterär fördjupning av de olika begreppen skaffat sig en teoretisk referensram som sedan använts för att analysera det empiriska materialet.

Syftet är att undersöka hur pedagogernas faktiska arbetssituation ser ut under den pedagogiskamåltiden i förskolan då Falu Kommun ser den pedagogiska måltiden som en kostnadsfrågamedan Borlänge Kommun ser pedagogerna som viktiga förebilder för barnen under måltiden.Vilken är pedagogernas arbetssituation i samband med den pedagogiska måltiden? Vilka direktivföljer pedagogerna i arbetssituationen under måltiden?Resultatet visar, genom observationer och intervjuer, att den faktiska måltidssituationen är enkomplex arbetssituation för pedagogerna då den både innebär pedagogiska moment somspråkutveckling, socialisering och hur man för sig vid matbordet samt praktiska moment somberör vård och omsorg. Dessutom ska pedagogerna äta själva och se till att de får i sig mat på ettsådant sätt att de orkar arbeta resten av dagen. Direktiven som följs är vaga. Den pedagogiskadelen hämtar pedagogerna från förskolans styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö98, mende praktiska förväntas ske av sig själv.Genom analys av resultatet drar vi slutsatsen att den pedagogiska måltiden förvisso är en förmånom man enbart ser till att pedagogerna får mat att äta utan att behöva betala för den men det ärinte någon mat eller någon måltidsituation som på något sett gynnar dem personligen.

Vårt syfte med det här examensarbetet var att se hur lärare arbetar när de har tillgång till ett naturreservat som ligger i närheten till skolan. Vi ansåg det nödvändigt att i en litteraturstudie redogöra för vad utomhuspedagogik är och även göra en beskrivande del av naturreservatet, Kärna Mosse.Utomhuspedagogiken är inget nytt begrepp utan har en gedigen historia bakom sig med namn som Jean-Jaques Rousseau, Ellen Key och John Dewey. Lusten att lära, en helhetsupplevelse, tematisk integration och direktkontakten mellan människor och naturen är viktiga begrepp som beskriver utomhuspedagogiken. Vi har fokuserat på fördelarna som denna form av inlärning för med sig. Det har även varit en uppgift att studera vad styrdokumenten drar upp för riktlinjer.

Arbetslösheten bland unga vuxna är idag hög i Sverige. Detta samhällsproblem förebyggs bland annat genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Denna sociologiska studie bygger på kvalitativ metod och baseras på tio intervjuer. Studien undersöker inställningar kring det arbetsmarknadspolitiska projektet ?100 satsningen? hos anställande chefer samt deltagare i projektet.

Syftet är att undersöka hur en KME-pedagog kan integrera de estetiska språken med ett teoretiskt skolämne som i detta fall är svenska. Vår problemställning lyder: Hur kan man arbeta KME-pedagogiskt med LTG-metoden vid läs- och skrivinlärning på ett socialt inkluderande sätt? Vi har utgått från en kvalitativ undersökningsmetod då vi har närmat oss vår problemställning. Vårt undersökningsresultat baseras på empirisk datainsamling med skriftliga intervjuer via e-mail som sedan analyserats. Vi har analyserat vår empiri med den kvalitativa datasammanfattningsmetoden väsentypsmetoden.

Skollag och läroplaner gör gällande att elever ska behandlas lika och ha lika möjligheter oavsett kön. Undersökningar visar att kvinnliga elever presterar bättre än manliga i alla ämnen utom idrott och hälsa. Samtidigt upplever tjejer i högre grad än killar stress i skolan. Kön tycks alltså ha en viss betydelse för hur elever upplever skolan. Uppsatsen syftar till att, med utgångspunkt i genusteori, undersöka eventuella genusstrukturer vid en gymnasieskola, hur dessa i så fall ser ut och vilka konsekvenser de då får.

Skollag och läroplaner gör gällande att elever ska behandlas lika och ha lika möjligheter oavsett kön. Undersökningar visar att kvinnliga elever presterar bättre än manliga i alla ämnen utom idrott och hälsa. Samtidigt upplever tjejer i högre grad än killar stress i skolan. Kön tycks alltså ha en viss betydelse för hur elever upplever skolan. Uppsatsen syftar till att, med utgångspunkt i genusteori, undersöka eventuella genusstrukturer vid en gymnasieskola, hur dessa i så fall ser ut och vilka konsekvenser de då får.

Denna fallstudie sätter fokus på hur pedagoger i skolans värld och kulturensvärld upplever samarbetet dem emellan. Den empiriska undersökningenbestår av intervjuer genomförda med pedagoger från de båda grupperna. Vadgäller skolan har vi riktat in oss på pedagoger som arbetar med de äldstabarnen i förskolan, och upp till mellanstadiet. Museipedagogerna arbetar iverksamheter med inriktning mot lokalhistoria och konst.Vid intervjuerna framkom att samarbetet ser väldigt olika ut och att det ofta ärupp till pedagogerna själva i vilken grad de samarbetar och drar nytta avvarandra.Museipedagogiken har gått från att till största delen handla om förmedlandeav kunskap till att alltmer fokusera individernas deltagande. Ett deltagandedär upplevelsen och det aktiva handlandet sätts i fokus.