Sök:

Sökresultat:

516 Uppsatser om Mćtider - Sida 34 av 35

Änget ? ett utrotningshotat kulturlandskap? : en studie av tvĂ„ gotlĂ€ndska Ă€ngen med olika förvaltningsformer utifrĂ„n skötsel-, aktörs- och finansieringsperspektiv.

Änget Ă€r en miljö skapad av mĂ€nniskan under flera tusen Ă„r av hĂ€vd. Detta har gjort Ă€nget till en artrik plats dĂ€r mĂ„nga konkurrenssvaga vĂ€xter men Ă€ven rödlistade arter har hittat ett habitat att leva i. Ända sedan tiden runt Kristi födelse nĂ€r djuren började stallas in pĂ„ vintern pĂ„ grund av att klimatet blev kĂ€rvare har Ă€ngen slĂ„ttrats för att fĂ„ foder till djuren. NĂ€r sedan jordbruket rationaliserades med vallodlingar, konstgödsel och maskiner försvann Ă€ngets funktion och dĂ€rmed ocksĂ„ mĂ„nga av landets Ă€ngen. PĂ„ Gotland tog det lĂ€ngre tid Ă€n i övriga landet innan Ă€ngena odlades upp detta tack vare att myrarna dikades ut för uppodling men Ă€ven pĂ„ grund av gotlĂ€nningens lynne.

Aktiva arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder : Leder de till arbete?

MÀnniskor har i alla tider försöka skydda sig mot risker i olika former. Detta Àr nÄgot som Àven gÀller för personer som arbetar. Om en individ blir sjuk, skadad, arbetslös eller liknande vill denne om möjligt uppbÀra nÄgon form av ekonomisk ersÀttning för att klara en period utan den ordinarie lönen. ArbetslöshetsförsÀkringen Àr ett sÄdant ekonomiskt skydd som utnyttjas vid arbetslöshet.Till arbetsmarknadspolitik (AMP) rÀknas vanligen de ekonomisk-politiska insatser som riktas direkt till arbetslösa med syfte att hjÀlpa dessa att erhÄlla arbete, en utbildningsplats eller ekonomisk ersÀttning under tiden som arbetslös. PopulÀrt brukar ÄtgÀrder som syftar till att hjÀlpa mÀnniskor ur arbetslöshet till ett arbete eller en utbildning klassificeras som aktiv AMP, medan ekonomisk ersÀttning till de arbetslösa brukar kallas för passiv AMP.

Hur vidarebefordras kunskap dÄ ett dotterbolag byter Àgare?

Vi sÀger att du Àger ett företag som i sin tur har ett dotterbolag. Företaget tillverkar cykelhjÀlmar. LÄt sÀga att det arbetar 10 personer i dotterbolaget, bolaget köptes en gÄng upp för att det besatt kunskap om hur man tillverkar sÀkra cykelhjÀlmar. DÄ dÄliga tider varar tvingas ditt företag sÀlja dotterbolaget. Dotterbolaget som det senaste gÄtt dÄligt vÀrderas i synnerhet efter den kunskap de besitter, det vill sÀga den personliga kompetens som det 10 arbetande besitter och det system och tekniker som anvÀnds för att framstÀlla dessa supersÀkra hjÀlmar.

Osynliga grÀnser i det urbana rummet : En fallstudie över de tvÄ barriosen Poble Sec och El Raval i Barcelona

Uppsatsen behandlar ett urbant grÀnsomrÄde i Barcelona. Studien syftar till att visa att det Àven i det urbana rummet finns grÀnser. GrÀnser som inte Àr tydligt utstakade, men skapade i tidsrummet och formade av olika processer som lett fram till dagens situation. De utvalda omrÄdena för studien Àr barriosen Poble Sec och El Raval i stadens distrikt Sants Montjuïc respektive Ciutat Vella. De bÄda barriosen/kvarteren angrÀnsar till varandra, men skiljs ÀndÄ Ät av den stora avenyn Paral?lel.

Badhus i UmeÀlven: designförslag och fördjupning av förstudie

Redan 1989 startades ett projekt i UmeÄ som kallades Staden mellan broarna, med syfte att utveckla kajomrÄdet mellan kyrkbron och Broparken i centrala UmeÄ till en attraktiv mötesplats för umebor och besökare. Projektet lades pÄ is men fick en nystart Är 2003 dÄ det lokala fastighetsföretaget Balticgruppen arrangerade en uppmÀrksammad men fruktlös arkitekttÀvling. VÄren 2008 gjordes en ny förstudie av White arkitekter, Ät UmeÄ kommun, dÀr omrÄdet indelats i fyra delar efter olika koncept som vÀsterifrÄn kallas Ung & Aktiv, Liv & Lust, RÄdhusparken samt Lugn & Ro. I omrÄdet RÄdhusparken, vilket Àr en förlÀngning av den nuvarande parken med samma namn ner till kajen, har de skissat ett kallbad ut i UmeÀlven. För att nÀrmare undersöka de tekniska möjligheterna samt de historiska och kulturella förutsÀttningarna för att bygga nÄgon typ av bad i UmeÀlven upprÀttades ett examensarbete pÄ 15 hp för en student vid utbildningen Civilingenjör Arkitektur vid LuleÄ Tekniska Universitet.

Odla staden : hÄllbar urbanisering för hÄllbar utveckling i Syd - med stadsjordbruket som planeringsstrategi

Över hela vĂ€rlden pĂ„gĂ„r en kraftig urbanisering och idag lever mer Ă€n hĂ€lften av alla mĂ€nniskor i stĂ€der. MĂ„nga utvecklingslĂ€nder hinner inte med att generera hĂ„llbara och alternativa försörjningsmetoder till den allt större urbana befolkningen. Allt fler lever i en tillvaro som prĂ€glas av fattigdom. Kraftfulla planeringsstrategier krĂ€vs för att förbĂ€ttra dessa mĂ€nniskors levnadsförhĂ„llanden och dĂ€rmed ocksĂ„ verka för en hĂ„llbar utveckling. Uppsatsen presenterar det urbana jordbruket som en i dessa avseenden möjlig strategi. Urbant jordbruk finns i alla stĂ€der och har gjort det i alla tider.

Bilden av en förebild : En undersökning om hur förebilder anvÀnds i H&Ms reklam för att skapa genus

Undervisningen i skolan syftar att se till alla mÀnniskors lika vÀrde samt jÀmstÀlldhet mellan könen. Men hur ser det ut i bilder och representationer som finns inom reklam och media? Vilket tyst budskap figurerar bakom de förebilder i media som möter ungdomar i deras vardag? Undersökningen analyserar tvÄ inspirationsfilmer som fanns tillgÀngliga pÄ H&Ms hemsida under mars mÄnad 2014. Filmerna anvÀnder sig av förebilder, pÄ dam respektive herravdelningen. Med hjÀlp av bildutsnitt, val av kontext skapas skillnad i budskapet filmerna emellan.

ÖLIV OCH FASTLANDSTRANSPORTER - En studie i skĂ€rgĂ„rdsbors relation till bilen och dess alternativ

Transporter Àr en vital del av dagens samhÀlle. FörvÀntningarna pÄ hög rörlighet Àr stor och vÄrekonomi och vÄra sociala nÀtverk Àr uppbyggda dÀrefter. Det medför dock Àven mÄnga problem.Dominansen av snabba, motoriserade fordon (frÀmst bilar) skapar tydliga barriÀrer i samhÀllet ochstaden. Allt snabbare transporter möjliggör att samhÀllet breder ut sig över allt större ytor och iförlÀngningen har vi inte tjÀnat sÀrskilt mycket pÄ de snabbare transporterna. Planerare kan arbetaför att göra ett bilfritt liv enkelt.

Staden mellan vÀgar och spÄr : att skapa möjligheter för blandstad pÄ Marieholm

Sammanfattning Analys Marieholm ligger i ett storskaligt landskap i Göta Àlvs dalgÄng endast 3km nordöst frÄn Göteborgs centrum. Denna lokalisering sÄgs som ocentral nÀr omrÄdet exploaterades i början av 1900-talet. Sedan dess har Göteborg vuxit och Marieholms lÀge anses nu mer centralt. Den industriella anvÀndningen har format omrÄdet vilket fÄr en rad konsekvenser. Kommunikationerna domineras av bil och tÄgtrafik med motorvÀgen mot Karlstad som det dominerande inslaget.

Potentialen för alternativ anvÀndning av processgaser vid
SSAB i LuleÄ

Syftet med detta arbete Ă€r att studera möjligheterna att nyttja de biprodukter som bildas vid integrerad stĂ„ltillverkning hos SSAB TunnplĂ„t i LuleĂ„. Biprodukterna i detta fall Ă€r de energirika processgaser som skapas frĂ„n koksningsprocessen, masugnsprocessen samt LD-processen. Detta arbete har koncentrerats pĂ„ att titta pĂ„ de förutsĂ€ttningar som finns för att separera ut metanet som finns i koksgasen för vidare anvĂ€ndning internt inom SSAB-koncernen. PĂ„pekas bör att en stor del av processgaserna som bildas vid koksverk, masugn och LD redan Ă„teranvĂ€nds internt pĂ„ SSAB TunnplĂ„t AB som brĂ€nsle i flertalet processer. Överskottet av dessa gaser blandas och anvĂ€nds sedan bland annat av det nĂ€rliggande vĂ€rmekraftverket, LuleĂ„ Kraft AB (LUKAB) och Nordkalk.

Staden mellan vÀgar och spÄr - att skapa möjligheter för blandstad pÄ Marieholm

Sammanfattning Analys Marieholm ligger i ett storskaligt landskap i Göta Àlvs dalgÄng endast 3km nordöst frÄn Göteborgs centrum. Denna lokalisering sÄgs som ocentral nÀr omrÄdet exploaterades i början av 1900-talet. Sedan dess har Göteborg vuxit och Marieholms lÀge anses nu mer centralt. Den industriella anvÀndningen har format omrÄdet vilket fÄr en rad konsekvenser. Kommunikationerna domineras av bil och tÄgtrafik med motorvÀgen mot Karlstad som det dominerande inslaget.

Kan Arlandas koldioxidtak klaras genom effektivare utnyttjande av jÀrnvÀg

Initiativet till detta examensarbete kom frÄn Arne Karyds kurs Transportekonomi och miljö dÀr vi blev intresserade av att titta nÀrmare pÄ Stockholm ? Arlanda flygplats och dess miljökrav.Examensarbetets inriktning och mÄl Àr att undersöka hur jÀrnvÀgen kan bidra till att Arlanda ska klara av sina miljökrav i framtiden. Just nu pekar prognoserna pÄ att verksamheten pÄ Arlanda kommer att kunna hÄlla sig under det koldioxidtak som sattes av miljödomstolen 1991 i omkring fem Är till (runt Är 2010) utan att behöva begrÀnsa flygverksamheten.Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur mycket lÀngre LFV eller Arlanda kan hÄlla sig under detta tak genom effektivare anvÀndning av tÄgtrafik pÄ Arlandabanan och andra förbÀttringsÄtgÀrder inom kollektivtrafiken, men utan att begrÀnsa flygtrafiken. Idag utnyttjas Arlandabanan inte optimalt dÄ staten lovade bort trafikeringsrÀttigheten pÄ strÀckan till de entreprenörer som hjÀlpte till att finansiera och bygga banan. Projektet var Sveriges första infrastrukturbygge dÀr privata intressenter och staten hjÀlptes Ät med finansieringen.

Normmodellen som analysverktyg för offentlig förvaltning

Den hÀr uppsatsen vill belysa Normmodellen som ett analysredskap för institutionell utveckling inom offentlig förvaltning. PÄ vilket sÀtt behöver den offentliga förvaltningen organisera sig för att möta kraven frÄn en globaliserad vÀrld, som kommer att stÀlla krav pÄ den offentliga förvaltningens demokratiska organisationsform. En hierarkisk styrd kommunal organisation kommer att fÄ det svÄrt att möta inflytandet frÄn omvÀrlden. FörÀndringarna sker snabbt och nya regler frÄn EU eller andra system kommer att pÄverka utvecklingen. Kapitalet har genom alla tider rört sig fritt över grÀnserna och nu kommer regler och system, som stÀller krav pÄ den offentliga förvaltningen.

Siglög lÀt resa stenarna efter Sigvid : Om namnledsvariation i upplÀndska runstensinskrifter

Uppsalaromantikern Vilhelm Fredrik Palmblads (1788-1852) roman Familjen FalkenswÀrd (1844-45) var delvis en omarbetning av en romanföljetong (den s.k. Kalenderromanen) som Palmblad publicerade pÄ 1810-talet i Poetisk kalender. I jÀmförelse med Kalenderromanen kan man i Familjen FalkenswÀrd se en utveckling mot ökad verklighetskontakt.Denna uppsats behandlar temat ideal och verklighet i Familjen FalkenswÀrd. Med ?verklig-het? Äsyftas ingen yttre verklighet utanför romanen, eventuell realism lÀmnas alltsÄ utanför undersökningen.

Restaurering av vattendrag :

SAMMANFATTNING Rinnande vatten har över en lÄng tid spelat en vÀsentlig roll för landskapets geomorfologiska processer och utgör viktiga livsmiljöer för djur och vÀxtsamhÀllen. Vattendrag har bidragit till mÀnniskans utveckling och vÀlstÄnd. Sedan urminnes tider har vattendrags miljöer nyttjats som boplats, för vinning av energi, transport och fiske. Likt allt liv pÄ vÄr planet Àr mÀnniskan beroende av vatten. Betydelsen av vattendragen, som del av den hydrologiska cykeln, kan dÀrför inte betonas nog. Genom mÀnsklig aktivitet har dock rinnande vattens egenskaper och landskapsbilden som helhet i mÄnga omrÄden förÀndrats drastiskt.

<- FöregÄende sida 34 NÀsta sida ->