Sök:

Sökresultat:

516 Uppsatser om Mćtider - Sida 35 av 35

Tiden sjelf har blifvit gammal : Ideal och verklighet i Vilhelm Fredrik Palmblads roman Familjen FalkenswÀrd (1844-45)

Uppsalaromantikern Vilhelm Fredrik Palmblads (1788-1852) roman Familjen FalkenswÀrd (1844-45) var delvis en omarbetning av en romanföljetong (den s.k. Kalenderromanen) som Palmblad publicerade pÄ 1810-talet i Poetisk kalender. I jÀmförelse med Kalenderromanen kan man i Familjen FalkenswÀrd se en utveckling mot ökad verklighetskontakt.Denna uppsats behandlar temat ideal och verklighet i Familjen FalkenswÀrd. Med ?verklig-het? Äsyftas ingen yttre verklighet utanför romanen, eventuell realism lÀmnas alltsÄ utanför undersökningen.

TillgÀnglighet inom hÀlso- och sjukvÄrden : Planering och effektivisering av ortopedmottagningen vid Höglandssjukhuset

Ortopedkliniken vid Höglandssjukhuset behandlar samtliga extremitets-, rygg- och skallskadefall inom Höglandets sjukvÄrdsomrÄde. Verksamheten Àr uppdelad i fyra huvudsakliga enheter; akutmottagning, mottagning, vÄrdavdelning och operation dÀr lÀkarna fördelar sin tid mellan de fyra. Under de senaste Ären har kliniken haft problem med försÀmrad tillgÀnglighet. Detta innebÀr i sin tur vÀxande vÄrdköer, till sÄvÀl mottagning som operation, samt oförmÄga att upprÀtthÄlla vÄrdgarantins mÄl pÄ specialistvÄrd inom 90 dagar. Syftet med denna rapport Àr med anledning av ovanstÄende att ge rekommendationer kring hur ortopedkliniken vid Höglandssjukhuset kan effektivisera utnyttjandet av resurser för att öka tillgÀngligheten för sina patienter.

Plats för en kvinna : frisinnade folkpartistiska kvinnors partipolitiska organisering och arbete i GÀvle 1930 till 1946

I denna studie undersöks den partipolitiskt aktiva kvinnans arbete och situation i den lokala frisinnade/folkpartistiska partiorganisationen i GĂ€vle mellan 1930-1946. Delsyften Ă€r att beskriva relationerna dem emellan samt undersöka vilken betydelse som tillskrevs de aktiva kvinnorna.Teoretiska utgĂ„ngspunkter för studien utgör genusteorin som ser manligt och kvinnligt som nĂ„got socialt skapat och Yvonne Hirdmans genussystem som poĂ€ngterar att det finns ett isĂ€rhĂ„llande mellan manligt och kvinnligt dĂ€r det manliga Ă€r norm. SĂ„vĂ€l sysslor som egenskaper delas upp i manliga och kvinnliga delar, dĂ€r de kvinnliga har lĂ€gre status. Överenskommelser om hur man skall vara som man och kvinna och vad man skall göra varierar i olika tider och samhĂ€llen, Hirdman kallar detta för genuskontrakt. Det sker en förhandling mellan mĂ€n och kvinnor om genuskontraktets innehĂ„ll, vilka omrĂ„den respektive kön skall ha som sina och hur lĂ„ngt man kan strĂ€cka det till sitt eget köns fördel.Tidigare forskning anger 1930-talet som en tid dĂ„ kvinnor i Sverige generellt hade svĂ„rt att göra sig hörda och fĂ„ inflytande i sina partiföreningar.

Bo onoff, en studie av boendeintegrering i externhandelsomrÄden

Sammanfattning Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. BÄde direkt och indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men kommunikationsmöjligheter och placering har ocksÄ haft betydelse. Sverige har alltid legat lÄngt framme vad det gÀller strukturomvandlingar för handeln. I början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar och till stadens torg. I flesta fall var det gÄngavstÄnd till butikerna och vÀldigt fÄ hade tillgÄng till bil.

Bo onoff, en studie av boendeintegrering i externhandelsomrÄden

Sammanfattning Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. BÄde direkt och indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men kommunikationsmöjligheter och placering har ocksÄ haft betydelse. Sverige har alltid legat lÄngt framme vad det gÀller strukturomvandlingar för handeln. I början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar och till stadens torg. I flesta fall var det gÄngavstÄnd till butikerna och vÀldigt fÄ hade tillgÄng till bil.

Klimat i djurtransportbil med slaktgrisar sommartid : jÀmförelse mellan naturlig och mekanisk ventilation

SAMMANFATTNING Uppskattningsvis transporteras 171 miljoner grisar inom EU varje Ă„r, varav ca 3,5 miljoner i Sverige. Grisarna kommer, under hela förloppet frĂ„n förflyttningen frĂ„n box i stallet till bedövningen i slakteriet, att utsĂ€ttas för stressande moment. Orsakerna Ă€r bland annat omgrupperingar, nya miljöer, vibrationer i bilen samt, speciellt under sommaren, vĂ€rmestress. Temperaturen i djurtransportbilen Ă€r en nyckelfaktor som dessutom kan förstĂ€rka effekten av andra stressorer. Lastning i höga temperaturer ökar risken för vĂ€rmestress. VĂ€rmestress innebĂ€r att djuren fĂ„r allt svĂ„rare att avge sin vĂ€rme. Även den relativa luftfuktigheten har betydelse, framförallt vid temperaturer över 30°C. Det Ă€r ventilationen i transportbilen som ska transportera bort vĂ€rme och fukt frĂ„n bilen.

<- FöregÄende sida