Hur vidarebefordras kunskap då ett dotterbolag byter ägare?
Vi säger att du äger ett företag som i sin tur har ett dotterbolag. Företaget tillverkar cykelhjälmar. Låt säga att det arbetar 10 personer i dotterbolaget, bolaget köptes en gång upp för att det besatt kunskap om hur man tillverkar säkra cykelhjälmar. Då dåliga tider varar tvingas ditt företag sälja dotterbolaget. Dotterbolaget som det senaste gått dåligt värderas i synnerhet efter den kunskap de besitter, det vill säga den personliga kompetens som det 10 arbetande besitter och det system och tekniker som används för att framställa dessa supersäkra hjälmar. Det kan röra sig om kunskap hur man behandlar olika material för att få slagtåliga men samtidigt stötdämpade ytor eller dylikt. När affären är uppgjord juridiskt sett det vill säga när vilken kunskap som får stanna, delas eller förmedlas är bestämt, återstår det rent praktiska. Hur ska denna kunskap som företaget besitter spridas till sin nya ägare, hur hanteras den där och vilken problematik medför detta.Detta är vad hela analysen utgick ifrån metaforiskt talat. Inte gällanden cykelhjälmar, utan bilar närmare bestämt Volvobilar. Projektet behandlar således fallet när Ford sålde Volvo personvagnar till Geely. Bakgrunden till problematiken beskrivs i början av rapporten, här skildras även syftet, målet och projektets omfattning. Här formuleras de frågor som önskades kunna besvaras under projektets utlopp.Metoden, eller tillvägagångssättet av genomförandet av denna kandidatexamensuppsats bestod av en litteraturstudie och en empirisk studie. Litteraturstudien syftade till att reda ut begreppet kunskap och kunskapshantering. Den empiriska studiens ändamål var att utifrån litteraturstudiens resultat undersöka och analysera samt återge Volvos kunnande och syn på kunskapsöverföringen vid dessa omständigheter. Volvo Cars Cooparations(VCC) som numera är ett dotterbolag till kinesiska Geely har genomgått ett ägandebyte från amerikanska moderbolaget Ford. Litteraturstudiens informationskälla bestod i huvudsak av den fria encyklopedin Wikipedia, akademiska skrifter och tidningsartiklar från Internet. Detta berodde främst på att utbudet facklig litteratur var begränsad då projektet utfördes på distans. En analys av den media som publicerats i samband med skilsmässan genomfördes för att sedan kunna jämföras med den ?verkliga? bilden och uppfattningen som ligger inom företaget. Den empiriska studien bestod således av intervjuer med anställda på VCC. Intervju data insamlades, analyserades och dokumenterades och i vissa fall återkontaktades den aktuella personen för ytterligare frågor som skedde via e-mail.Slutligen genomfördes reflektion och diskussion av problemformuleringen samt projektet i helhet. Här besvaras de frågor som ställdes i början av projektet. Förslag till förbättringar och slutsatser inom ämnet finner man i de sista sidorna.Resultatet av undersökningen åskådliggjorde att problematiken ligger i mellanläget då informationen överförs mellan företaget. Där ingen ansvarar eller leder kunskapen. Den hamnar således i ingenmansland och riskerar att fastna där. Ett annat hinder för kunskapen var hierarkin, det vill säga det chefsled som kunskapen måste passera i rätt ordning på grund av konfidentielliteten. ?Informationsbehov och hierarkier hör inte alltid samman? säger Ulf Serge på VCC. Det uppstår förseningar och bortfall av information på vägen på grund av att inga genvägar vågas tas. För Volvos del har även det faktum att de inte fått bestämma huruvida kunskapen och vilken kunskap ska spridas ställt till det. Att köparen var ett kinesiskt företag skapade även kulturella hinder och oro för att Volvos kunskap skulle kopieras och bilmärket klassas som ett lågprisvarumärke.