Sök:

Sökresultat:

516 Uppsatser om Mćtider - Sida 19 av 35

En kritisk diskurspsykologisk studie av svenska kvinnliga rappares konstruktioner av kön och sexualitet i sina lÄttexter

Hiphopen har i alla dess tider varit en mansdominerad musikgenre och bransch men detta har under de senaste Ären kommit att förÀndras, inte minst inom den svenska kontexten. Svensk hiphop karakteriseras idag av en utprÀglad feminism, dÄ till exempel det kvinnliga kollektivet Femtastic har vÀxt fram. Att kvinnor idag har en minst lika stor roll som mÀn inom den svenska hiphopen och att denna har en stark relation till feminism, visar pÄ att den sexism vÀnd emot kvinnor som har prÀglat mÄnga raptexter skrivna av mÀn hÀr har kommit att förlora sin popularitet. Vi har genom att anvÀnda Edleys kritiska diskurspsykologi undersökt hur svenska kvinnliga rappare uttrycker sig och positionerar sig sjÀlva och andra i sina lÄttexter utifrÄn aspekterna kön och sexualitet, aspekter som manliga rappare ofta har anvÀnt vid beskrivning av kvinnor. Vi har med hjÀlp av tolkningsrepertoarer, subjektspositioner, ideologiska dilemman och Judith Butlers begrepp subversivitet kunnat urskilja olika mönster i konstruktioner av kön och sexualitet och funnit att artisterna i frÄga mÄnga gÄnger agerar pÄ ett sÀtt som bryter eller frÄngÄr köns- och sexualitetsbundna normer.

En anstrÀngande aktivitet : En studie om individers upplevelser av att nÀtdejta

I alla tider har mÀnniskor inlett relationer med varandra men sÀttet att göra det pÄ har kommit att förÀndras. Idag har nÀtdejting vuxit fram som ett internetbaserat forum speciellt designat för att man dÀr skall kunna hitta och kontakta partners. Denna studie undersöker anvÀndarnas upplevelser av nÀtdejtingsprocessen. Den syftar till att beskriva och förstÄ anvÀndarnas upplevelser av att interagera med individer via nÀtbaserade forum i syfte att utveckla nÄgon form av relation. Det metodologiska angreppsÀtt som valts för att besvara detta Àr Barney Glasers variant av grundad teori, detta för att förutsÀttningslöst kunna undersöka omrÄdet och lÄta en relevant problemstÀllning vÀxa fram ut data.

Materialhantering pÄ byggarbetsplatser : Vilka aktiviteter anser olika arbetsgrupper vara de största problemen betrÀffande materialhantering?

Hur byggmaterial hanteras pa? en byggarbetsplats a?r idag viktigt da? materialkostnaden och hanteringen av den sta?r fo?r ca 50 % av byggkostnaderna i ett byggprojekt. Materiallogistiken a?r inte alltid la?tt att hantera da? det till ett projekt kommer byggmaterial till ma?nga olika yrkesgrupper fra?n ma?nga olika leveranto?rer. Detta examensarbete har skrivits vid Skanska Va?rmlands byggarbetsplats pa? Centralsjukhuset i Karlstad da?r de bygger ut och om sjukhuset till ett bera?knat va?rde av 1,35 miljarder kronor.

OmvÄrdnadsÄtgÀrder som minskar sömnstörningar hos IVA-patienter ? en systematisk litteraturstudie

AbstraktSyfte: Att beskriva hur sömnstörningar hos patienter som vÄrdas pÄ en intensivvÄrdsavdelning (IVA-patienter) uppstÄr och vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan förbÀttra IVA-patienternas sömn.Bakgrund: Tidigare forskning visar att IVA-patienter frekvent drabbas av sömnbrist vilket kan leda till fysiska samt psykiska konsekvenser i form av cirkulatorisk pÄverkan, försÀmrad sÄrlÀkning eller förvirring med ÄngesttillstÄnd. Dessa i sig kan leda till förlÀngd vÄrdtid. Det Àr sjuksköterskans uppgift att upptÀcka sömnproblem hos IVA-patienter samt att inleda adekvata omvÄrdnadsÄtgÀrder.Metod: Denna studie Àr en systematisk litteraturstudie. Databassökning i sex databaser genomfördes och nyckelord identifierades. BegrÀnsningar gjordes till Ären 2003?2013 dÄ en sökning begrÀnsad pÄ fem Är gav för lite utfall.

Tomten kommer inte till oss för vi Àr araber

Abstract Hedén Lena & Larsson Ida (2009) ?Tomten kommer inte till oss för vi Àr araber? Sex muslimska familjer förmedlar sina tankar om kristna och arabiska högtider. Examensarbetet handlar om hur sex arabisktalande familjer uppfattar sitt firande vid svenska högtider och hur skolan bemöter deras muslimska högtider. De frÄgor som arbetet utgÄtt ifrÄn var: Hur upplever muslimska förÀldrar och barn sina religiösa traditioner i förhÄllande till svenska religiösa traditioner? Hur upplever sex muslimska familjer att deras egen kultur tas till vara skolan/förskolan? Vad finns det för likheter/olikheter i de muslimska familjernas sÀtt att fira? De tvÄ metoder som anvÀndes var skriftliga intervjufrÄgor till förÀldrarna och kvalitativa intervjuer med barnen. All information och kommunikation mellan författarna och familjerna var pÄ svenska och arabiska för att tydligt fÄ del av familjernas erfarenheter och uppfattningar.

Simning, kultur och religion : En studie om tjejer som inte kan/vill delta pÄ simlektioner p.g.a. kulturella/religiösa skÀl

SyfteSyftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare inom idrott och hÀlsa gÄr till vÀga för att kunna undervisa flickor som inte kan/vill delta pÄ simlektioner, p.g.a. religiösa/kulturella skÀl.FrÄgestÀllningar:Hur hanterar idrottslÀrare problematiken som uppstÄr med elever som inte kan/vill delta pÄ simundervisningen?Hur ser elever som inte kan/vill delta pÄ simundervisningen pÄ denna problematik?MetodDen metod som tillÀmpats i denna undersökning har varit den kvalitativa intervjun, denna metod valdes p.g.a. att den ger utrymme för diskussion samt reflektion. Vid tillÀmpandet av den kvalitativa intervjun sÄ Àr frÄgorna som stÀlls vÀgledande för diskussionen och inte hÀmmande för utveckling av tankar och tycken.

PolisiÀrt arbete mot icke klassade droger

I alla tider har mÀnniskor berusat sig pÄ droger av olika anledningar. I religiösa ritualer, för att komma undan vardagens stress och en stund slippa undan livets mÄnga bördor, eller bara som ren rekreation. Vikingarna drack mjöd och Ät flugsvamp. I fjÀrran östern bedövade man sig genom att röka opium och i Sydamerika tuggade man koka blad.I dag ser droganvÀndningen i vÀrlden annorlunda ut och drogerna Àr en vÀrlds-omspÀnnande miljard industri. Drogerna har blivit potentare och dÀrmed farligare Àn historiskt sett.

Matsvinn pÄ sjukhus

Matsvinn förekommer i hela livsmedelssystemet och har en negativ pÄverkan pÄ bÄde miljö och samhÀllsekonomi. Miljökostnaden för varje kilo matsvinn blir högre ju mer förÀdlad varan Àr. Denna studie har utförts pÄ uppdrag av Regionservice MÄltid inom VÀstra Götalandsregionen. Syftet Àr att identifiera vÄrdspersonalens uppfattningar om bakomliggande orsaker till orörda matbrickor pÄ tvÄ sjukhus i avsikt att belysa möjliga förbÀttringsÄtgÀrder. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka rutiner har medarbetarna pÄ respektive avdelning kring bestÀllning av matbrickor? Hur sker bestÀllning och avbestÀllning av matbrickor pÄ respektive sjukhus? Vad Àr grundorsaken till orörda matbrickor? Vad kan avdelningarna respektive köket göra för att minska antalet orörda brickor? I studien anvÀnds en kvalitativ metod dÀr empiriska underlag bygger pÄ intervjuer och kortare observationer.

Konceptutveckling av trÀningshjÀlpmedel för elitsimmare

Den hÀr rapporten beskriver ett delprojekt som behandlar konceptuell utveckling av ett trÀningshjÀlpmedel för elitsimmare.Arbetet Àr utfört som ett examensprojekt för utbildningen Teknisk design vid LuleÄ tekniska universitet hösten 2010, vÄren 2011. Delprojektet Àr en del av ett större projekt, kallat Trainerkoll, som bestÄr av tre stycken delprojekt; konceptframtagning, teknik och elektronik samt marknadsanalys. Den del av projektet vi arbetat med Àr det förstnÀmnda; konceptutveckling. Detta projekt genomförs först och avses ligga till grund för de övriga tvÄ delprojekten. ?Trainerkoll? startades av projektÀgaren och innovatören Ola Wallberg, med mÄlsÀttning att utveckla en ny produkt, vilken sÄ smÄningom Àr tÀnkt att ligga till grund för ett nytt företag.MÄlgruppen strÀcker sig frÄn tidigt satsande elitsimmare till Àldre aktiva i den sÄ kallade mastersserien.

Trivselfaktorer hos personliga assistenter: En kvantitativ studie om trivselfaktorer i yrket som personlig assistent

Att arbeta som personlig assistent innebÀr att vara delaktig i den funktionshindrades dvs, brukarens dagliga livsföring, under de tider pÄ dygnet denne behöver det. Det finns bÄde positiva och negativa upplevelser av yrket som personlig assistent. De positiva Àr att yrket ger bÄde mening och ansvar. Yrket upplevs Àven som tillfredsstÀllande genom att vara till nytta och glÀdje för en annan mÀnniska. De negativa upplevelserna av yrket som personlig assistent innebÀr bland annat att arbetet innebÀr mycket ensamarbete, Àr lÄgt avlönat, fysiskt tungt och slitsamt samt att förÀldrar och anhöriga till brukaren kan uppfattas som krÀvande.Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka trivselfaktorer som finns bland personliga assistenter samt Àven undersöka hur dessa assistenters olika perspektiv pÄ yrket pÄverkar trivseln.

En berÀttelse Àr som vinden: om att erbjuda miljöer för en reflekterande litteraturlÀsning pÄ tre olika program i gymnasieskolan

I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlÀnkande funktion, bÄde över tid och i rummet. SkönlitteraturlÀsning ska fÄ eleverna att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer. Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om tvÄ slags lÀsning: efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig lÀsning och estetisk vilket innebÀr en upplevelselÀsning som i transaktion mellan text och lÀsare kan förÀndra lÀsaren i demokratisk riktning. Den efferenta lÀsningen Àr relativt lÀtt att Ästadkomma och Àr dÀrför vanlig i skolan, men hur kan man frÀmja en estetisk lÀsning av skönlitteratur i gymnasieskolan? För att ta reda pÄ detta, samt hur lÀrarens attityd till eleverna och lÀsningen pÄverkar hur skollÀsningen och reflektionen gestaltar sig, har jag följt tre klassers boksamtal.

En berÀttelse Àr som vinden: om att erbjuda miljöer för en reflekterande litteraturlÀsning pÄ tre olika program i gymnasieskolan

I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlÀnkande funktion, bÄde över tid och i rummet. SkönlitteraturlÀsning ska fÄ eleverna att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer. Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om tvÄ slags lÀsning: efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig lÀsning och estetisk vilket innebÀr en upplevelselÀsning som i transaktion mellan text och lÀsare kan förÀndra lÀsaren i demokratisk riktning. Den efferenta lÀsningen Àr relativt lÀtt att Ästadkomma och Àr dÀrför vanlig i skolan, men hur kan man frÀmja en estetisk lÀsning av skönlitteratur i gymnasieskolan? För att ta reda pÄ detta, samt hur lÀrarens attityd till eleverna och lÀsningen pÄverkar hur skollÀsningen och reflektionen gestaltar sig, har jag följt tre klassers boksamtal. Dessutom har jag fÄtt ta del av tvÄ av klassernas lÀsloggar. Den danske litteraturvetaren Johan Fjord Jensen menar att i det postmoderna, fritidsinriktade samhÀllet krÀvs en ny allmÀnhumanistisk kompetens.

Kvinnors upplevelse av barnmorskans journalföring pÄ förlossningsrummet ? en enkÀtstudie

Bakgrund: I alla tider har kvinnor fÄtt stöd i samband med förlossningen. Barnmorskan har haft en stor roll i detta stöd. PÄ senare Är har barnmorskans yrkesroll förÀndrats bÄde genom att tekniken har utvecklats och att barnmorskan Àr Älagd att föra journal. Dagens barnmorskor har pÄ grund av detta inte lika mycket tid till att enbart Àgna sig Ät den födande kvinnan Syfte: Syftet var att undersöka den födande kvinnans upplevelse av att barnmorskan utför elektronisk journalföring i förlossningsrummet, samt hur det upplevs pÄverka barnmorskans stödjande funktion. Metod: En enkÀtundersökning med slutna och öppna frÄgor genomfördes pÄ ett sjukhus i Göteborg, Sverige.

Ekonomiska nyheter och dess effekt pÄ aktiemarknaden : En studie i hur nyheter av ekonomisk karaktÀr pÄverkar aktiesparare och i sin tur aktiemarknaden

Syfte: Vilken effekt som publiceringar frÄn media med dÄliga ekonomiska tider har pÄ aktiespararna pÄ stockholmsbörsen samt undersöka om dessa nyheter pÄverkar aktiepriset pÄ ett negativt eller positiv samt hur aktiesparare reagerar pÄ ekonomiska indikationer samt om aktiespararens utbildningsnivÄ har nÄgon effekt pÄ om aktiespararen anvÀnder sig av media som beslutsunderlag i sin aktiehandel.Metod: Det Àr tvÄ undersökningar varav den ena Àr en kvantitativ enkÀtundersökning utan kvalitativa element. Den andra Àr ett stickprov pÄ aktiekurser i samband med specifika artiklars publiceringsdatum.Slutsats: UtifrÄn de resultat som presenterats sÄ gÄr det att utlÀsa att aktiesparare sÀllan anvÀnder sig av media som beslutsunderlag nÀr de handlar med aktier samt sÄ finns inget negativt samband med de valda artiklarna och aktiekursen. Det fanns dock ett sammanband i det att aktiesparare med högra utbildning Àr mindre benÀgna att anvÀnda sig av media och dess indikationer som beslutsunderlag i deras handel med aktier.Fortsatt forskning: Det finns flera intressanta undersökningsfrÄgor kvar, bland annat sÄ skulle undersökningen behövas göras pÄ mer Àn ett omrÄde av media samt pÄ flera olika omrÄden av aktiemarknaden Àn dagligvaruhandeln. En annan intressant frÄga Àr att enligt enkÀtundersökningen sÄ Àr mÄnga aktiesparare högt utbildade inom Àmnet men Àr fortfarande osÀkra pÄ deras effekt pÄ aktiemarknaden nÀr de handlar.Uppsatsens bidrag: Ett försök till att undersöka om media skapar sina egna sjÀlvuppfyllande profetior i samband med att de publicerar nyheter med en negativ vinkling pÄ det kommande ekonomiska klimatet. Enligt undersökningen sÄ har inga tidningsartiklar nÄgon mÀrkbar effekt pÄ aktiekursen..

Det livslÄnga lÀrandet - att lÀra för livet : narrativ frÄn vuxenstudiernas vÀrld

Syftet med denna uppsats Àr att om möjligt bidra till en större kunskap och ett större intresse för det som kan utgöra en av grundbultarna i uttrycket ?livslÄngt lÀrande?, nÀmligen studier i vuxen Älder vid Komvux. Vidare Àr syftet att försöka framhÀva betydelsen av att hela livet fÄ möjlighet att bÄde som person och som vetande mÀnniska vÀxa och genom att fÄ chansen till detta ocksÄ vara en del av ett stÀndigt förÀndrande kunskaps- och informationssamhÀlle. LitteraturmÀssigt behandlas detta utifrÄn vad tidigare forskning lyft fram som karaktÀristiskt för vuxenstuderande. Det tidigare forskning framhÀver, stÀlls i undersökningen mot det som framkommit i denna studie.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->