Sökresultat:
516 Uppsatser om Mćtider - Sida 18 av 35
DEN PSYKISKA HĂLSAN OCH RISKFAKTORERNA FĂR ANSTĂLLDA MED OREGELBUNDNA TIDER - EN LITTERATURSTUDIE UR ETT FOLKHĂLSOPERSPEKTIV
Bakgrund: Den psykiska ohÀlsan har under de senaste Ären blivit ett alltmer vÀxande folkhÀlsoproblem. De som löper störst risk att drabbas av psykisk ohÀlsa Àr kvinnor, yngre, utlandsfödda samt ekonomiskt utsatta i kombination med ett svagt socialt kapital. I arbetslivet har Àven den psykiska ohÀlsan kommit att bli allt mer vanligare de senaste decennierna. Konsekvenserna av att arbeta oregelbundna arbetstider kan leda till depression, Àngslan, sömnproblem, stress och problem med kost och motion.
Syfte: Att undersöka den psykiska hÀlsan bland anstÀllda som arbetar med oregelbundna arbetstider samt att hitta riskfaktorer som pÄverkar den psykiska hÀlsan negativt.
Metod: Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed Central och PsycInfo. Med hjÀlp av ett bedömningsprotokoll gjordes kvalitetsgranskning av artiklarna.
Resultat: Ăven fast depression och Ă€ngslan förekom bland anstĂ€llda som arbetar med oregelbundna arbetstider var det mer vanligt förekommande att sömn var den största faktorn till psykisk ohĂ€lsa.
Identifiering och kartlÀggning av buller i centrala Falun
Ett problem i dagens moderna samhÀlle Àr att bullernivÄerna Àr för höga. Dessa höga bullernivÄer Àr en hÀlsorisk och kan ge mÀnniskan permanenta skador. Buller Àr nÄgot som inte fÄr försummas.Syftet med examensarbetet Àr att identifiera och kartlÀgga bullret pÄ Holmgatan i centrala Falun. Syftet Àr ocksÄ att analysera resultatet och sÀtta det i förhÄllande till myndigheternas krav och riktlinjer avseende bullernivÄer.Examensarbetet avgrÀnsas till bullermÀtning och kartlÀggning pÄ delar av Holmgatan i centrala Falun, som bedömts vara extra utsatta för buller. BullermÀtningarna utfördes under fyra vardagar och under tider frÄn det att de flesta affÀrer öppnar till att de stÀnger, kl.
Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta treskift : En systematisk litteraturstudie
Bakgrund: Arbete inom sjukvÄrden bedrivs dygnet runt, vilket innebÀr att mÄnga sjuksköterskor fÄr arbeta oregelbundna tider. Detta pÄverkar den biologiska klockan vilket resulterar i försÀmrad sömn. FörsÀmrad sömn kan i sin tur leda till koncentrat-ionssvÄrigheter samt stress. Stress kan pÄverka kroppen bÄde fysiskt och psykiskt. Sjuk-domar som kan relateras till stress Àr bland annat högt blodtryck, fibromyalgi och ut-mattningssyndrom.
FörbÀttrad planeringspolicy mot lÄgfrekventa belÀggningsprocesser : - I en av Sandviks produktionsenheter
Att ha en god planeringspolicy för samtliga produktionsavsnitt i en produktionsanlÀggning Àr en viktig del i en organisation. Inom en industri med mÄnga produktvariationer och artiklar Àr det lÀmpligt att anpassa flera planeringsmetoder för effektiv planering mot samtliga operationer. I en av Sandviks produktionsenheter för skÀrtillverkning i Gimo var fokus riktat till att förbÀttra planeringspolicyn mot lÄgfrekventa belÀggningsprocesser. I denna studie presenterar och optimeras planeringen mot tvÄ belÀggningstyper vardera inom Physical Vapor Deposition (PVD) och Chemical Vapor Deposition (CVD). I grund för detta examensarbete finns en teoretisk studie, simulering samt fallstudier pÄ Sandvik Coromant AB.
Patienter och nÀrstÄendes upplevelser av att överleva ett hjÀrtstopp utanför sjukhus
Syftet med denna uppsats Àr att om möjligt bidra till en större kunskap och ett större intresse för det som kan utgöra en av grundbultarna i uttrycket ?livslÄngt lÀrande?, nÀmligen studier i vuxen Älder vid Komvux. Vidare Àr syftet att försöka framhÀva betydelsen av att hela livet fÄ möjlighet att bÄde som person och som vetande mÀnniska vÀxa och genom att fÄ chansen till detta ocksÄ vara en del av ett stÀndigt förÀndrande kunskaps- och informationssamhÀlle. LitteraturmÀssigt behandlas detta utifrÄn vad tidigare forskning lyft fram som karaktÀristiskt för vuxenstuderande. Det tidigare forskning framhÀver, stÀlls i undersökningen mot det som framkommit i denna studie.
FörÀldrars upplevelser av FID (FörÀldragrupper i Dellenbygden)
Syftet med studien var att undersöka hur förstagÄngsförÀldrar samt flergÄngsförÀldrar upplever förÀldragrupperna i Dellenbygden (FID). Resultatet frÄn de 19 intervjuerna visade att samtliga förÀldrar var nöjda över att trÀffarna, anordnades. Alla respondenter beskrev att de hade fÄtt information om FID men mÄnga upplevde den som otydlig. FörstagÄngsförÀldrarna beskrev att de inte riktigt förstÄtt innebörden av informationen som rörde FID, medan flergÄngsförÀldrarna beskrev den som mer klar och tydlig. FörstagÄngsförÀldrarna hade inga förvÀntningar av förÀldragrupperna medan övervÀgande flergÄngsförÀldrar hade vissa förvÀntningar.
Den psykiska ohÀlsan i ett sekulariserat samhÀlle
VÄrt moderna samhÀlle Àr naturvetenskapens glansepok. Det som kÀnnetecknar naturvetenskapen Àr att den Àr fri frÄn religiös eller annan slags tro. Inom naturvetenskapen mÄste alla pÄstÄenden förankras i den verklighet som kan observeras. Detta lÀmnar inget utrymme för hÀnvisning till vare sig vÀrldsliga eller andliga auktoriteter. Religionens verklighetsförklaringar Àr ytterst ogiltiga för den moderna mÀnniskan.
Stoltest för Àldre personer i sÀrskilt boende- en reliabilitetsstudie
Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsterapeuter gÄr till vÀga för att genomföra en informationsöverföring till alla personliga assistenter hos en brukare samt hur arbetsterapeuter anser att informationsöverföringen till personliga assistenter fungerar. En kvalitativ ansats valdes och informationen inhÀmtades via intervjuer med 9 arbetsterapeuter i öppenvÄrden i VÀstmanlands och GÀvleborgs lÀn. Resultatet visar att: det Àr fÄ av arbetsterapeuterna som tycker att informationsöverföringen fungerar riktigt bra. Flertalet anser att det Àr lÀttare att nÄ fram och fÄ en bra kommunikation med de personliga assistenterna om de Àr intresserade och insatta i sitt arbete. Arbetsterapeuterna beskriver att informationsöverföringen sker utifrÄn varje enskilt fall och hur mÄnga som Àr nÀrvarande beror pÄ vad som arbetsterapeuten vill informera om.
Parkers anvÀndning och funktion : en undersökning av tre centrala parker i VÀsterÄs
Uppsatsen handlar om hur VÀsterÄs centrala parker anvÀnds. Arbetet syftar till att utvÀrdera om deras utseende, karaktÀrer och funktioner bidrar till att tillgodose invÄnarnas behov och intressen. Hur anvÀndningen förÀndrades beroende pÄ aspekter som vÀder, vardag eller helgdag samt tid pÄ dagen undersöktes genom platsobservationer vid olika tider och dagar. De tre parkerna Vasaparken, Rudbecksparken och DjÀkneberget i VÀsterÄs valdes ut för undersökningen. Vasaparken och Rudbecksparken liknar till utformning och karaktÀr majoriteten av stadens centrala parker.
Georg Pauli - en kulturpolitisk skribent och debattör
Syftet med denna uppsats Àr att om möjligt bidra till en större kunskap och ett större intresse för det som kan utgöra en av grundbultarna i uttrycket ?livslÄngt lÀrande?, nÀmligen studier i vuxen Älder vid Komvux. Vidare Àr syftet att försöka framhÀva betydelsen av att hela livet fÄ möjlighet att bÄde som person och som vetande mÀnniska vÀxa och genom att fÄ chansen till detta ocksÄ vara en del av ett stÀndigt förÀndrande kunskaps- och informationssamhÀlle. LitteraturmÀssigt behandlas detta utifrÄn vad tidigare forskning lyft fram som karaktÀristiskt för vuxenstuderande. Det tidigare forskning framhÀver, stÀlls i undersökningen mot det som framkommit i denna studie.
Belöningssystem som motivationsfaktor : - En studie om lÄgkonjunkturens inverkan pÄ belöningssystem och dess effekter pÄ bankpersonal i UmeÄ.
Problemformulering: Hur pÄverkas och anpassas bankernas belöningsstrategi till deutmaningar och svÄrigheter som uppstÄr i samband med enlÄgkonjunktur, och vilka effekter har bankernasbelöningsstrategi pÄ medarbetarnas motivation och prestation?Teoretisk referensram: Studiens teoriavsnitt innehÄller teorier inom omrÄdena; Ledning, Strategi och Personal. Kapitlet inleds med teorierinom Human resource management (HRM), vilket kandefinieras som ett strategiskt synsÀtt för att hanteraarbetsrelationer, inom vilket belöningssystemen spelar en roll.Vidare behandlar vi teorier kring motivation och olikamotivationsfaktorer, ledarskap i en kris och internkommunikation och knyter an dessa till den insamladeempirin.Metod: Denna studie bygger pÄ en kvalitativ metod med kvantitativainslag, vilket beror pÄ att vi i denna undersökning valt attinkludera bÄde ledning och medarbetarnas uppfattning ombelöningssystemet och dess effekter i en lÄgkonjunktur. Vi hargenomfört intervjuer med personalchefer pÄ tre olika banker i UmeÄ, vilka representerar ledarskapssidan. Dessa intervjuerkompletteras av enkÀter till medarbetarna pÄ de olikabankerna, vilka alltsÄ representerar medarbetarsidan.Slutsatser: De slutsatser vi kunnat dra med hjÀlp av denna studie Àr att detinte Àr belöningarna och motivationsfaktorerna i sig som varitden avgörande faktorn för medarbetarnas motivation ochbankernas förmÄga att hantera och ta sig genom krisen pÄ ettbra sÀtt.
Genuskonstruktioner i Disney
Vi mÀnniskor har under hela vÄr existens kommunicerat med varandra pÄ ett eller annat sÀtt. Kommunikation Àr en stÀndigt fortgÄende social företeelse som inrymmer mycket mer Àn bara ord. SÄvÀl kroppssprÄk som blickar, klÀdsel, ljud och gester sÀnder ut mÀngder av kommunikativa budskap och att veta exakt hur var och en av oss tolkar olika kombinationer av dessa Àr omöjligt. Kanske Àr det just vad som har lockat mÀnniskor i alla tider till att försöka behÀrska konsten att kommunicera effektivt och skapa nya kommunikativa förbindelser.I moderna organisationer har kommunikation blivit en viktig framgÄngsfaktor för konkurrens och fortlevnad. Traditionellt har fokus legat pÄ den externa kommunikationen, med parter utanför den egna organisationen.
Verksamhetsstyrning pÄ LFV - Sturup med ABC och BSC
Den traditionella ekonomistyrningen har kritiserats för att ge ett bristfÀlligt beslutsunderlag med schablonmÀssiga kostnadsfördelningar. ?Activity Based Costing? - ABC har lösningen som ÄtgÀrdar bristerna med en alltför aggregerad information. Stark kritik har Àven riktats mot de finansiella nyckeltalens sÀrstÀllning och alltfler företag har dÀrför börjat komplettera den finansiella redovisningen med nyckeltal som grundas pÄ andra Àn rent ekonomiska vÀrden. De immateriella tillgÄngarnas betydelse har i allt större grad accepterats.
Handelsföretagens vÀrdering av varulager : sett ur ett revisorsperspektiv
Vid vÀrdering av omsÀttningstillgÄngar Àr varulagret en av de poster som orsakar de största vÀrderingsproblemen. I handelsföretag Àr vÀrdering av varulagret den post som pÄ grund av sin storlek pÄ ett vÀsentligt sÀtt pÄverkar företagets resultat och stÀllning. DÀrmed blir det viktigt att denna post ger en rÀttvisande bild av företagets verksamhet. Det finns en rad olika vÀrderingsmetoder att tillÀmpa för att faststÀlla varulagrets vÀrde. Varje enskild vÀrderingsmetod bygger pÄ olika antaganden som dÀrmed ger olika vÀrdering av varulagret. DÄ det Àr Ärsredovisningen som ligger till grund för granskningen blir denna en sjÀlvklar del att ocksÄ titta nÀrmare pÄ.
Grönhults fruktodling i VÄngabygden : Àppelsorter, historia och framtid
Kandidatarbetets syfte Àr att dokumentera och analysera Àppelsortimentet pÄ Grönhults fruktodlingar i VÄngabygden, samt att beskriva fruktodlingens historiska utveckling och att diskutera kring framtida möjligheter. De metoder som anvÀnts Àr dels en fÀlt- och analysstudie över Àppelsortimentet pÄ Grönhult, dels en litteratur- och intervjustudie.
Fruktodling har en mycket lÄng tradition i VÄngabygden och kan spÄras tillbaka till tidig medeltid dÄ munkarna pÄ BÀckaskogskloster antas ha startat intresset för fruktodling i trakten. Grönhults fruktodling Àr en av de tidigaste, lite större, odlingarna i VÄngatrakten. Sedan slutet av 1950-talet har fruktodlingen inte skötts professionellt, men ÀndÄ underhÄllits nÄgorlunda och Àn idag finns ett större antal, fruktbÀrande ÀppeltrÀd kvar pÄ gÄrden.
I Bilaga 4 finns en tabell över de 35 Àppelsorter som idag finns pÄ Grönhult. I denna tabell kan utlÀsas vilket land sorterna ursprungligen kommit ifrÄn, vid vilken tid de introducerats i Sverige, nÀr sorterna mognar, vilken fruktfÀrg de har och anmÀrkningar om sorterna, dÀr exempelvis deras hÀrdighet i landet tas upp.