Sökresultat:
516 Uppsatser om Mćtider - Sida 12 av 35
Grön IT: en fallstudie av de viktigaste satsningarna inom Grön IT hos organisationer i IT-branschen
Idag Àr miljöfrÄgor och begreppet Grön IT hett debatterat. Finanskrisen har tvingat mÄnga företag att spara in pÄ mÄnga omrÄden i sin verksamhet. FrÄgan Àr om det lönar sig att satsa mot en grön policy, en Grön IT verksamhet. Kan grön IT hjÀlpa verksamheten i dessa tider? Grön IT Àr framförallt uppmÀrksammat gÀllande energiförbrukning och Ätervinning.
Möten med metasprÄk : om samarbete i lÀrarutbildningen
Den nuvarande lÀrarutbildningen innebÀr en tÀtare samverkan mellan högskola och pedagogiska verksamheter ute i kommunerna. En större tyngd pÄ skolvardagens aktörer kan utlÀsas ur styrdokumenten. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, har införts som begrepp. Men, de första Ären har verksamhetens företrÀdare inte tagit det utrymme som Àr framskrivet. Jag undersökte om det var det tolkningen av och ansvarstagandet för innehÄllet i begreppen vetenskapligt förhÄllningssÀtt och beprövad erfarenhet som var orsaken.
Arkivens dag. En studie av marknadsföringen av arkiven som kulturarv
Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.
Colorado State Archives och det amerikanska arkivvÀsendets kris
Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.
Aktiv PPM-Förvaltning : Vilket vÀrde bidrar tjÀnsten med?
Syftet med denna uppsats har varit att granska utbudssidan av ett antal aktiva PPM-förvaltare. Vi har dÀrigenom Àmnat undersöka hur prisstrategierna och synen pÄ förvaltningens olika avgifter stÀlls i förhÄllande till förvÀntad och levererad avkastning. Studien har Àven innefattat en granskning av aktörernas avkastning under Ären 2005-2008 som sedan stÀllts mot Premiesparfondens utveckling. Totalt har fyra intervjuer med olika PPM-förvaltare genomförts och sekundÀrdata har anvÀnts i form av studier och hemsidor. De slutsatser som har framkommit i utredningen Àr följande:Aktiv PPM-förvaltning bidrar till att underlÀtta för personer som saknar kunskap och/eller intresse av att ta beslut gÀllande sina premiepensionspengar.Aktiv PPM-förvaltning Àr förknippat med högre avgifter Àn det passiva valet i form av Premiesparfonden, men att det samtidigt saknar betydelse för förvaltarna dÄ produkten i nulÀget inte anses vara priskÀnslig.VÀrdet med aktiv PPM-förvaltning Àr som allra mest motiverad under sÀmre tider.
Det finns ju bÄde lata och kreativa tider.
Syftet med den hÀr studien Àr att försöka klarlÀgga hur elever ur en niondeklass förhÄller sig till begreppet kreativitet. Skolan eleverna studerar pÄ har en profil mot kultur/media och gÄr ut med att vara ?den kreativa skolan?. Arbetet pÄ skolan Àr till stor del Àmnesövergripande och projektbaserat.
Som metod anvÀnder jag mig av kvalitativa intervjuer och filmobservation.
SlÀktforskaren mot landsarkivarien. En fallstudie av offentlighetslagstiftningens tillÀmpning pÄ 1920-talet
Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.
SamgÄng pÄ djurpark - en modern lösning eller ett gammalt problem?
Att hÄlla olika arter tillsammans i ett sÄ kallat samgÄngshÀgn Àr vanligt pÄ djurparker och Àr en ökande trend. Djuren som ingÄr i dessa hÀgn lever ofta pÄ en större yta, och kan fÄ en utvecklad och mer komplex social berikning som kan leda till en ökad aktivitet och högre vÀlfÀrd. Dock finns risker som bör beaktas; dels för fysiska skador orsakade direkt eller indirekt av aggression mellan och inom arterna, dels stressproblem och risk för smittspridning. Ur djurparkens och dess besökares perspektiv finns ocksÄ bÄde för- och nackdelar. För djurparken kan samgÄng bÄde lösa och skapa problem med oönskade beteenden av olika slag, och samgÄngshÀgn krÀver generellt mer arbete bÄde i planerings- och skötselstadiet.
?Jag kör pÄ kÀnsla? ? en kvantitativ studie om elevers uppskattningsförmÄga av vikt, tid och lÀngd
Rapportens övergripande syfte Àr att med fokus pÄ uppskattning synliggöra i vilken utstrÀckning eleverna uppnÄr kursplanens mÄl för skolÄr fem, att ?kunna jÀmföra, uppskatta och mÀta lÀngder, areor, volymer, vinklar, massor och tider? (Skolverket, 2000c, s. 28). Syftet Àr Àven att se vilka erfarenheter eleverna hÀnvisar uppskattningarna till samt om eleverna anser sig arbetat med momentet i skolan.TillgÄngen till litteratur och forskning kring eleverna uppskattningsförmÄga Àr begrÀnsad. Dessutom introducerades momentet i kursplanen först Är 1994, varpÄ studien Àr intressant.Undersökningen genomfördes i tre klasser i skolÄr fem och innefattade tvÄ delar.
Jag har tid över : En studie om att ta betald arbetstid i ansprÄk för sig sjÀlv.
Vi har undersökt studenter med erfarenhet av tidsbaserat arbete och huruvida de tar sin betalda arbetstid i ansprÄk för sig sjÀlv dvs. gör saker pÄ sin betalda arbetstid som de inte Àr tillsagda att göra och/eller sÄnt som inte ingÄr i deras arbetsuppgifter. Om sÄ Àr fallet har vi undersökt hur de tar sin betalda arbetstid i ansprÄk för sig sjÀlv och vad anledningen till att de gör det Àr. Tidsbaserat arbete innebÀr att man mÄste vara pÄ sin arbetsplats under vissa givna tider.Att göra andra saker Àn det man Àr tillsagd att göra pÄ sin betalda arbetstid kan ses som ett slags motstÄnd, dvs. handlingar som kan vara öppna eller dolda.
Arkiv pÄ undantag. DispensarkivvÀsendet inom Uppsala landsarkivdistrikt 1905 - 1919
Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.
Processorienterad dokumenthantering i teori och praktik. En fallstudie av Uppsalahems bevarande- och gallringsplan
Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.
Hur har jÀrnbruksarkiv förtecknats? En studie i att jÀmföra olika bruksarkivs innehÄllsförteckningar och arkivförteckningar
Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.
VÀxelrevision: alternativa metoder vid underhÄll av
spÄrvÀxlar
Detta Àr ett avslutande moment pÄ civilingenjörsprogrammet Ergonomisk design och produktion med inriktning mot industriell produktionsmiljö vid LuleÄ tekniska universitet. Arbetet omfattar 30 högskolepoÀng. I framtiden kommer tÄgtrafiken att köra med ökade axeltonslaster och kortare omploppstider vilket innebÀr att kapaciteten pÄ jÀrnvÀgarna mÄste höjas. SpÄrvÀxlarna kommer att utsÀttas för ökat slitage samtidigt som tiden för underhÄll kommer att minska. Som det ser ut idag Àr det nog svÄrt att fÄ tider till att utföra underhÄllsarbete av spÄrvÀxlarna sÄ om inga förÀndringar görs kommer dagens metoder att bli ohÄllbara.
Termovillan ? SjÀlvuppvÀrmande enfamiljshus med stora fönsterytor
Detta examensarbete behandlar möjligheten att med dagens teknik kunna konstruera ett
enfamiljshus som bÄde Àr sjÀlvuppvÀrmande och samtidigt uppfyller mÄnga mÀnniskors
krav pÄ stora fönsterytor för att fÄ in mycket naturligt ljus. Det första momentet var att
designa en modern villa med en stor total fönsterarea, dÀrefter med diverse energi- och
berÀkningsprogram finna den mest optimerade lösningen. Med de applikationer som
anvÀnts har det varit möjligt att laborera med val av material, tjocklekar, taklutningar,
fönsters placering, husets orientering i förhÄllande till vÀderstrÀcken samt
ventilationslösningar. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att göra en mÀngd simuleringar med
olika isoleringstjocklek och material berÀknat fram max och min temperatur i huset under
olika tider pÄ Äret.
Fokus ligger pÄ att kunna sammanstÀlla en rapport som visar att det med dagens teknik Àr
möjligt att konstruera enfamiljshus som uppfyller dagens krav pÄ komfort och samtidigt Àr
sjÀlvuppvÀrmande. Ett viktigt mÄl i detta arbete var att kunna presentera en villa som Àven
uppfyller de krav som de boende kan ha gÀllande naturligt solljus.