Sökresultat:
516 Uppsatser om Mćtider - Sida 11 av 35
Ingen död för journalistiken ? men kanske konstgjord andning? : En studie om frilansjournalisters syn pÄ pÄstÄenden om journalistikens undergÄng
Journalistiken gÄr en dyster framtid till mötes. Det Àr vad som framkommer i en stor del av den litteratur som riktar sig till journalister och journaliststudenter. Huvudparten av forskningen om journalisters framtid rör de som har en fast anstÀllning vid ett medieföretag. Den hÀr studien undersöker hur de frilansande journalisterna ser pÄ sitt arbete i dag och vad de tror om framtidens utmaningar, utifrÄn de aspekter som beskrivs i litteraturen. Genom en enkÀtundersökning har frilansjournalister besvarat i vilken mÄn de hÄller med om de pÄstÄenden som finns i litteraturen.
Riskfaktorer för trycksÄr vid planerade neurokirurgisk operation som varar lÀngre Àn fyra timmar
Bakgrund: Abort har förekommit i alla tider och idag utförs abort lagligt pÄ mÄngastÀllen i vÀrlden. Abort innebÀr att avsluta en graviditet och i norden ökar antaletaborter, trots tillgÄng till preventivmedel. Anledningen till att kvinnor vÀljer attgenomföra en abort kan vara mÄnga och huvudorsaken Àr en dÄlig eller ingen relationmed fadern. Att besluta sig att genomgÄ en abort Àr för mÄnga inte enkelt och dÀr blirsjuksköterskans stödjande omvÄrdnad viktig. DÀrför Àr det av stor vikt att ta redasjuksköterskornas upplevelser av omvÄrdnaden i abort situationer.
Konstmuseum och torg i Uppsala
Uppsalas nya konstmuseum har fÄtt sina proportioner frÄn det som redan innan fanns pÄ platsen. Godsmagasinet, en lÄg avlÄng tegelbyggnad frÄn 1908, har gett det nya museet dess form. Magasinet och museet strÀcker ut sig lÀngs varandra. Mellan dem byggs ett nytt torg pÄ vad som tidigare var en parkeringsplats. I bÄda Àndarna av byggnaderna leder trappor upp till torget som Àr upphöjt en bit ovanför trotoaren, i samma höjd som godsmagasinets gamla lastkaj. Idag inrymmer magasinet ett kafé, tvÄ butiker och en jazzklubb.
Matchning av studenter som bemanningskonsulter
Syftet med den hÀr uppsatsen var att studera hur matchning av studenter som jobbar extra som konsulter gÄr till. Detta jÀmfördes med hur bemanningsbranschen matchar sina ordinarie konsulter och hur rekrytering gÄr till i vanliga företag. Det visade sig att det inte gjorts sÄ mycket forskning om matchning riktad mot just studenter och om hur matchning gÄr till. Detta gjorde att teorin var tvungen att byggas upp innan studien kunde pÄbörjas. NÀr detta var gjort studerades hur ett utvalt bemanningsföretag gjorde i praktiken, genom att studera deras dokument, intervjua jobbmÀklare samt förevisning av hur de arbetar.
Gruppdynamik, medtÀvlare samt tÀvlingssituationer : En motivationsfaktor till ökad prestation
Forskningen angÄende gryppdynamikens inverkan pÄ högintensiv trÀning Àr liten, vilket skapar problem i samband med den ökade trÀningstrenden. Det har nu uppstÄtt en ny arena att forska pÄ.Genom experimentella studier studerades individers motivation samt prestation i olika försatta situationer. 10 deltagare utförde samtliga under sammanlagt tre tillfÀllen ett förutbestÀmt pass under olika förutsÀttningar (se bilaga 1). Studien innebÀr sÄledes tre likadana passutföranden.Genom intervjuer samt kartlÀggning av tider sammanstÀlldes data vilken kom att beskriva samt förklara hur och varför deltagarnas prestationer kom att skifta. Resultatet kom att analyseras med hjÀlp av studiens teoretiska ramverk angÄende tÀvlingssituationer av Weinberg & Gould (2011) samt flertalet motivationsteorier.Studien visar tydliga samband pÄ att prestation samt motivation ökar dÄ deltagarna utför passen med medtÀvlande, samt i större grupper.
Vad betyder tidsanvÀndning för elever pÄ naturvetenskapsprogrammet? KÀnner man sig mindre stressad om man Àr nöjd?
För min studie har jag valt kvalitativa intervjuer med 7 elever frÄn naturvetenskapsprogrammet pÄ en mindre gymnasieskola i södra Sverige. I undersökningen framkommer flera olika strategier för hur man genomför sitt skolarbete. NÄgra av eleverna i min undersökning sitter vÀldigt lÄng tider med lÀxor och arbeten, medan andra försöker planera sitt arbete noggrant och gör sedan nÄgot annat nÀr de anser sig vara klara. De flesta elever i intervjuerna framhÄller vikten av bra lokaler och tillgÄngen pÄ datorer i skolan om man skall anvÀnda tiden under hÄltimmar och lÄnga raster till skolarbete. Det jag kommer fram till Àr att de elever i min undersökning som kÀnner sig nöjda med sin tidsanvÀndning oftast inte Àr lika stressade som de elever som sÀllan Àr nöjda.
Att bevara kompetenser : En studie i hur SAS arbetat för att bevara viktiga kompetenser under tider av nedskÀrningar
SammandragAtt organisationer lÀr Àr ofta en förutsÀttning för att nÄ goda resultat. Viktigt för lÀrandet Àr att kunna bevara sin kompetens och utveckla den. Genom att forma en lÀrande organisation Àr detta möjligt. Med finanskrisen 2008 och den rÄdande lÄgkonjunkturen har mÄnga organisationer varit tvungna till stora nedskÀrningar. Detta gÀller inte minst flygbolaget SAS.
UtvÀrdering av multiplattformsutvecklingsverktyg för smarta mobiler
Genom att anvÀnda ett multiplattformsutvecklingsverktyg kan utvecklare distribuera applikationer till flera olika plattformar. Problemet Àr att dessa verktyg inte Àr lika vÀlanvÀnda eller dokumenterade som de dedikerade (t.ex. Android SDK) och det kan vara svÄrt för enskilda utvecklare eller företag att veta vilket verktyg de ska vÀlja. Efter en grundlig kartlÀggning av flera multiplattformsutvecklingsverktyg valdes slutligen Corona SDK och PhoneGap ut för vidare utvÀrdering. UtvÀrderingen utfördes genom att skapa en applikation som sparar, raderar och visar noter i bÄda verktygen liknande en utvecklad med Android SDK.
Central eller Lokal? - Regeringens argument för centralisering och decentralisering inom svensk förvaltning sedan 1950-talet
Offentliga verksamheter genomgÄr stÀndigt olika typer av omorganisationer. Sedan 1950-talet har Sveriges förvaltning prÀglats av omvÀxlande mer centraliserad styrelseform eller mer decentraliserad styrelseform. Uppsatsen syftar till att undersöka hur regeringar, genom tiderna, argumenterat för omorganisationer av offentliga verksamheter. Förvaltningen Àr av en sÀrskild karaktÀr och skall ta hÀnsyn till bÄde demokrati- och ekonomivÀrden. Uppsatsen belyser de vÀrden som i olika tider har prioriterats i argumentationen.UtifrÄn teorier om organisationsförÀndringar och Sveriges olikartade ekonomiska förutsÀttningar har vi gjort en argumentationsanalys dÀr vi utgÄtt frÄn budgetpropositioner samt Statens offentliga utredningar.
RÀttssÀkerhet vid tredjemansrevision
Uppsatsen handlar om vad mÀnniskor tror hÀnder efter döden frÄn förr tills idag. Syftet och den övergripande huvudfrÄgan var att undersöka vad mÀnniskor tror hÀnder efter döden för att kunna jÀmföra vad mÀnniskor trodde förr med vad de tror idag. Den historiska bakgrunden behandlar vad mÀnniskor trodde hÀnde efter döden förr och vad mÀnniskor tror hÀnder efter döden idag. Tiden som behandlas strÀcker sig frÄn uppkomsten av den Àldsta kristendomen fram till 2000-talet. För att kunna fÄ fram ett resultat anvÀndes tvÄ metoder, textanalys och intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre olika Äldersgrupper som bestod av barn och ungdomar, medelÄlders mÀnniskor och Àldre mÀnniskor.
Effekter av sÀllskapsdjur pÄ vÀlbefinnandet hos Àldre mÀnniskor
Inom all instutitionsvÄrd Àr inaktivitet, tristess och ensamhet vanligt förekommande och dessutom Àr sjukhusavdelningar eller vÄrdhem en miljö i vilken det Àr svÄrt att bli sedd och lyssnad till. Att kÀnna lugn och trygghet Àr en förutsÀttning för att kunna upprÀtthÄlla vÀlbefinnande och beröring Àr ett grundlÀggande basbehov hos alla mÀnniskor. Djur har sedan urminnes tider tillfredsstÀllt mÀnniskans behov av trygghet, lugn och nÀrhet och de gör det Àn idag. Syftet med litteraturstudien var att söka evidens för om sÀllskapsdjur har effekt pÄ vÀlbefinnandet hos Àldre personer i sÀrskilt boende eller inneliggande pÄ vÄrdavdelning. Metoden som anvÀndes var vetenskaplig systematisk litteraturstudie dÀr tio artiklar ingick.
Specialundervisning pÄ Gymnasiet : Fyra gymnasieskolors organisation av specialundervisning
Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fyra gymnasieskolor i en kommun organiserar specialundervisning. FrÄgestÀllningarna Àr följande:Hur ser de fyra gymnasieskolorna pÄ specialundervisning?Hur nÄr skolorna elever i behov av sÀrskilt stöd?Vilka elever har i praktiken rÀtt till specialundervisning?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes intervjuer med de personer som ensamt eller tillsammans med andra ansvarade för specialundervisningen pÄ de gymnasieskolor som valdes ut.Trots att tidigare forskning pÄstÄr att inkluderande specialundervisning Àr det bÀsta sÄ bedrivs idag i stort sett enbart segregerande specialundervisning pÄ hÄltimmar och andra lediga tider.Gymnasieskolorna har i stort sett samma syn pÄ specialundervisning, emellertid Àr skillnaderna i deras sÀtt att upptÀcka elever i behov av stöd stora. Vissa skolor genomför tester under första terminen av gymnasiet för att upptÀcka elever i behov av stöd, medan andra skolor lÄter tiden utvisa var eleven ligger i sin utveckling.I teorin har enligt skolorna alla elever rÀtt till specialundervisning, dock fokuseras det frÀmst i praktiken pÄ de elever med nÄgon slags svÄrighet. För elever som Àr sÀrbegÄvade inom ett eller flera Àmnen finns inga uppdrag inom specialundervisningen pÄ de undersökta skolorna..
Möjligheter för anvÀndning av rullarmering i balkbroar sett ur ett tids- och kostnadsperspektiv
I detta examensarbete studeras rullarmering i en brokonstruktion med avseende pÄ effektivisering av byggprocessen. MÄlet Àr att ersÀtta traditionell armering med rullarmering i en studerad bro för att kunna avgöra ekonomiska och tidsmÀssiga fördelar. Armeringen kommer att granskas i projekterings- och konstruktionsfasen för att finna eventuella hinder. UtifrÄn dessa hinder skall förslag pÄ lösningar sammanstÀllas för att bidra till en projektering som effektiviserar rullarmeringsmomentet i konstruktionen. Slutligen kommer en jÀmförelse sammanstÀllas dÀr rullarmeringskonstruktionen stÀlls emot grundkonstruktionen ur ett tidsperspektiv samt ur ett ekonomiskt perspektiv.Resultaten frÄn granskningen visar pÄ minskade tider och kostnader inom konstruktionens armeringsmoment, vilket Àven sÀnker totalresultatet.
Att förebygga ohÀlsa i skiftarbete : med tyngdpunkt pÄ sömn och stress
Syftet med detta arbete Àr att ge en ökad förstÄelse för problematiken kring skiftarbete, och dÄ frÀmst vad gÀller sömn pÄ oregelbundna tider och hur stress pÄverkar kroppen. FörstÄelsen ska ge de personer arbetar/kommer att arbeta i skift kunskap att sjÀlva förebygga ohÀlsa. Faktorer som skiftarbete pÄverkar, t.ex. dygnsrytmen behandlas. Under nattpass försÀmras vÄr reaktionsförmÄga, rÀkneförmÄga och förmÄga att lösa problem.
Striden om landsarkivarietjÀnsten i Uppsala Är 1920
Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.