Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.

Syftet med den här studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgänge med djur och barnets lärande i ett sociokulturellt perspektiv. Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som påverkar barns utveckling och lärande. Vidare genomfördes en enkätundersökning i 2 klasser i år 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jämfördes med bedömningar av varje elevs lärande, gjorda av en lärare i teoretiska ämnen och en lärare i sociala och motoriska ämnen. Resultaten diskuterades utifrån teorier om lärande, barns umgänge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt.

Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka skillnader som kan identifieras rörande elevers handlingskomptens beroende på var och hur undervisningen har bedrivits. Jag har velat ta reda på på vilka sätt valet av undervisningsmetoder och valet av plats för undervisningen kan påverka elevernas utveckling av handlingskompetens. Studien har genomförts med en kvasiexperimentell design, där två klasser i årskurs 8 har arbetat med ett tema kring hållbar konsumtion av kläder. Den ena klassen har haft all undervisning i klassrummet medan den andra klassen vid två tillfällen fått gå till stadens centrum för att göra butiksundersökningar och intervjua butikspersonal. I övrigt har båda klasserna fått likartad undervisning av samma lärare.

I detta examensarbete är syftet att söka kunskap och få svar vad som påverkar ungdomar i deras gymnasieval. I min blivande position som gymnasielärare vill jag skapa mig en bild av hur ungdomarna upplever sin väg fram till gymnasiet genom sitt gymnasieval. Inför valet står ungdomarna med väldigt olika förutsättningar. En del kan känna stor osäkerhet inför valet medan andra har sin levnadsbana klart utstakad. Därför har jag inriktat min undersökning på att analysera elevers självvärdering och olika påverkansfaktorer. I undersökningen har jag har använt mig av en kvantitativ undersökningsmetod.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på huruvida mina undersökningsgrupper är medvetna om att de har fördomar. Vidare vill jag fördjupa mig i vad orsakerna till ungdomarnas fördomar kan vara för att sedan ta fram metoder för ett förebyggande arbete. I min studie tittar jag på tre frågor kring fördomar på två skolor i Göteborg. Den ena skolan ligger i nordöstra Göteborg där nästan 100 % av eleverna har annat modersmål än den svenska. Den andra skolan ligger i en kranskommun söder om Göteborg där i princip alla elever har svenska som modersmål.

Media av olika slag spelar allt större roll i dagens samhälle och påverkar barns lärprocesser på ett annat sätt än tidigare (Ihrskog, 2006). von Tetzchner (2005) skriver att av alla medier i dagens samhälle har TV störst inflytande eftersom den är en stor del av de ungas fritid. Nordlunds definition av en TV-såpa är att det är tätt mellan avsnitten, det finns ett visst antal huvudpersoner med någon typ av karaktärsdrag och en miljö som är bekant för tittaren. Handlingen rör ofta problem beträffande mänskliga relationer i vardagen (Nordlund, 2001). Idag använder sig barnen av bland annat TV-såpor för att få svar på sina frågor (Utbildningsradion).Syftet med vår undersökning är att ta reda på om 11-12 åringar sympatiserar och identifierar sig med rollfigurer i TV-såpor.Våra frågeställningar är:- Ser 11-12 åringar på TV-såpor?- Känner 11-12 åringar igen sig i rollfigurer i TV-såpor?- Påverkas 11-12 åringar känslomässigt av innehållet i TV-såpor?För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en enkätundersökning i 14 klasser med barn i år 5 och 6 på två olika skolor, sammanlagt svarade 172 barn på enkäten.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda på hur lärare och specialpedagoger på en skola definierar begreppet inkludering och hur de tänker kring och arbetar med inkludering av elever med diagnosen ADHD. Vidare har även syftet varit att ta reda på hur skolformen har sett ut för elever med ADHD sedan diagnosen kom. Min undersökning har varit av kvalitativ art med ostrukturerade intervjuer som metod. Mina teorier har jag tagit från relevant litteratur om ADHD, pedagogik/specialpedagogik och inkludering. Teorierna och svaren från informanterna stämmer väl överens.

Sammandrag Syftet med detta examensarbete är att utforska hur lärare utformar och legitimerar sin undervisning med skrivträningen. Detta vill vi göra genom att lyfta både lärarperspektivet och elevperspektivet. Vi anser att detta är ett viktigt område eftersom lärare måste vara medvetna om hur deras arbetsmetoder påverkar elevernas lärande. I vår empiriska undersökning har vi använt oss av metoderna observation, uppföljningssamtal och intervju. Vi observerade två lärare och deras klasser i år 2 i svenskämnet. I anslutning till observationerna genomförde vi uppföljningssamtal med lärarna.

Denna uppsats undersöker hur lärare i grundskolans tidiga år arbetar med att ge både flickor och pojkar förutsättningar att uttrycka tankar och känslor i tal och skrift i skolämnet svenska. Uppsatsen har ett genusperspektiv och belyser därmed könsproblematiken inom svenskämnet.Undersökningen är kvalitativ då den syftar till att skapa en förståelse för lärarnas arbete med svenskundervisningen. Eftersom insamlandet av data skett genom både deltagande observationer och intervjuer har studien också en etnografisk karaktär. Intervjuerna gjordes med två lärare, en kvinna och en man, på en grundskola. Observationerna genomfördes i dessa lärares klasser, årskurs tre och fyra.

Den här studien handlar om barns sociala liv i hem och skola relaterat till faktorer som kan vara stressbelastande. Syftet med studien var att undersöka och belysa lärares reflektioner kring barns sociala liv i hem och skola, attityder och språkbruk i grundskolans tidiga år idag och för tio- femton år sedan. Syftet var också att undersöka och belysa barns aktiviteter efter skoldagens slut ur ett föräldraperspektiv. Syftet avgränsades till årskurs 2 i grundskolan. Metoden jag använt mig av har varit kvalitativa interjuver med tre lärare, samt kvantitativa enkäter till föräldrar till barn i två av de klasser där jag intervjuat lärarna.

Social mixing går ut på att ?mixa? befolkning av olika klasser i ett bostadsområde med syfte att förändra områdets sociala sammansättning. Syftet med uppsatsen är att undersöka social mixing som urban utvecklingsstrategi i Köpenhamn utifrån boendes egna upplevelser av sina bostadsområden. I Danmark definieras 29 bostadsområden som ?ghetton? utifrån kriterier rörande de boendes anknytning till arbetsmarknaden, ?icke-västliga? härkomst samt kriminalitet.

Nordlund och Jacobsons studie (1999b) kunde visa att de gymnasieelever som hoppar över skollunchen generellt sett känner sig sjukare och presterar sämre i skolan. Orsaken till att gymnasieelever valde bort skollunchen berodde ofta på att de var missnöjda med olika kvalitetsaspekter som rör skolmåltiden.Syftet med vår undersökning var att få fram vilka kvalitetsaspekter av skolmåltiden som eleverna på en gymnasieskola i Göteborg inte anser är tillfredsställande samt vilka av dessa aspekter som framhålls som viktiga av eleverna. Detta för att få fram vilka kvalitetsaspekter man skulle kunna fokusera på vid en eventuell förbättring av skolmåltiden på skolan.Undersökningen utfördes med hjälp av en enkät där frågorna utformats efter en tidigare studie där begreppet måltidskvalitet definierats. Det insamlade materialet analyserades deskriptivt. Vi analyserade också skillnader mellan vad de som åt ofta respektive sällan i skolmatsalen för att se om de tyckte olika om de olika kvalitetsaspekterna.Totalt 198 elever från 11 klasser fick under skoltid fylla i en enkät som bland annat innehöll uppfattningar kring baskvaliteter (smak, utseende, näring med mera) och mervärdeskvaliteter (service, miljö i skolmatsalen, variation, tillbehör, tidpunkten och möjlighet att kunna påverka).

Vi har valt att studera hur elever uppfattar begreppet teknik och teknik som skolämne. Vi vill även undersöka hur bakgrundsfaktorer påverkar elevernas uppfattning av teknik. Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer. Vi har sammanlagt intervjuat 39 elever i två klasser, varav 13 från år 2 och 26 från år 3. De var indelade i grupper med två elever i varje grupp.

I uppsatsen behandlas elevers medvetenhet om ordinlärning och användning av inlärningsstrategier vid inlärning i ett andraspråk. Även andra faktorer som kan påverka allt från elevernas syn på ordkunnande till minneskapacitet i hågkomst av ord behandlas. För att komma fram till detta valdes det ut två klasser som studerar spanska i årskurs 8 och 9. Undersökningen skedde under fem veckors tid där eleverna både fick genomgå förberedda och oförberedda läxförhör, fylla i enkäter om ordinlärning och inlärningsstrategier, bli undervisade och bli medvetna om sin ordinlärning såväl som att prova på olika strategier. Detta efterföljdes av ytterliggare en enkät för att utvärdera metoder och material.

Denna studie ämnar kartlägga uppfattningar i en gymnasieskolas första och tredje årsklass med avseende på talutrymmet i klassrummet. Frågeställningarna lyder: 1) Anser eleverna att det finns någon skillnad mellan flickors och pojkars talutrymme? 2) Finns det någon skillnad mellan hur flickor och pojkar uppfattar sitt talutrymme? och 3) Finns det någon skillnad mellan åldersgrupperna (1:a och 3:e året)? Metoden som används för att besvara frågeställningarna är elevenkäter som består av 14 frågor. I enkäten deltar 47 elever; 26 elever från årskurs 1 (13 pojkar och 13 flickor) och 21 elever från årskurs 3 (10 pojkar och 11 flickor). Resultatet av studien är att det finns skillnad mellan könens uppfattning kring flickors och pojkars talutrymme med avseende på att flickor anser att flickor oftast pratar i klassrummet medan pojkarna inte anser att flickor oftast pratar i klassrummet.