This joint study has researched the use of non-European history in a Swedish textbook for the High School course History 1a1 as well as internet based material regarding the same issue. The aim of this study was to clarify the use of non-European history in regards to the Eurocentric theory.As for the textbook analysis the purpose was to research what non-European history was mentioned in the material with regards to geographical location and the events that were mentioned, as well as to study how much non-European history was included in the material compared to European or Western history.The study of internet based material aimed to show what kind of teaching material could be found on internet based databases by and for teachers. The study aimed to show how well the material handled non-European history, as well as to what degree the material used European perspectives when dealing with non-European events and geographical areas.In our thesis we have created our own definition of the theory regarding eurocentrism. The method used was a combination of a quantitative and a qualitative discourse analysis of the texts.Our results showed that the textbook was overwhelmingly Eurocentric, not only giving vastly more focus to the European parts of world history, but also using European perspectives and ideals to describe non-European events and areas. The internet based material, on the other hand, proved more diverse and less biased, but also more difficult to find and less plentiful.Our conclusion, then, is that teachers have to choose between the risk of letting their students develop a severely limited and heavily Eurocentric view of the world, and the additional workload required to find and organize non-textbook material to broaden their students horizons.We hope our study will contribute to the discussion of the place of Eurocentrism in today?s global and multicultural society..

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som anvÀnds inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur fyra stycken lÀroböcker som anvÀnds inom historieundervisningen pÄ gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet Àr att studera om skildringen av kvinnor frÄn 1973 till 2008 har förÀndrats och i sÄ fall hur? Avsikten Àr att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i lÀroböckerna.För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts pÄ materialet. De granskade böckerna Àr tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008.

HistorieÀmnet Àr ett komplext och vittomfattande Àmne, som trots sitt stora innehÄll och ambitiösa mÄlsÀttningar, paradoxalt nog har fÄtt ett allt mindre utrymme i skolan. Det Àr av denna anledning, angelÀget att lyfta frÄgor om Àmnets syfte, innehÄll och metoder i skolan. Denna studie syftar till att skapa en ökad förstÄelse för historieÀmnets plats i skolan. FrÄgorna studien utgÄr ifrÄn Àr de didaktiska: Vad? Hur? Och Varför? Genom en genomgÄng av styrdokumentens, samt den historiedidaktiska forskningens syn pÄ Àmnet, kommer en historieundervisning i dagen, som enligt dessa, bör strÀva mot utvecklandet av elevernas historiemedvetande ? förmÄgan att orientera sig i de temporala tidsdimensionerna dÄ, nu och sedan.

Vi har i den hÀr studien undersökt vilken instÀllning historielÀrare verksamma inom LuleÄ kommuns högstadieskolor har till arbete med lokalhistoria. Dels har vi undersökt vad lÀrare anser om ett tÀnkt arbetsomrÄde, dels har vi undersökt lÀrarnas instÀllning till lokalhistoria i ett mer allmÀnt perspektiv. VÄrt tÀnkta arbetsomrÄde innebÀr att elever i LuleÄ börjar med att forska om det egna bostadsomrÄdet, vÀver in det i LuleÄs historia, och vidare hur LuleÄ genom tekniska framsteg blev en del av Norrbottens teknologiska megasystem. Vilka problem och hinder finns för att arbeta med detta arbetsomrÄde? Resultatet visar att vissa lÀrare anser att det Àr svÄrt att finna relevant material som Àr anpassat för denna elevkategori, material som inte Àr för avancerat skrivet, samt att det krÀver mycket tid och mer arbete för lÀraren.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit, dels att undersöka ett antal historielÀrares förstÄelse av och attityd till anvÀndandet av begreppet genus i historieundervisningen pÄ gymnasiet, dels att analysera vad jÀmstÀlldhetsmÄlen i gymnasieskolans styrdokument egentligen sÀger om be-greppet genus och om detta bör tolkas som ett direktiv att implementera genus i historieun-dervisningen. Undersökningen genomfördes i tvÄ steg. Gymnasieskolans styrdokument; skollagen, lÀ-roplanen för de frivilliga skolformerna samt Àmnesbeskrivning och kursplaner för historia A, B och C, nÀrlÀstes och analyserades utifrÄn en genusteoretisk grund. DÀrefter intervjuades sex utvalda gymnasielÀrare i historia kring begreppet genus i teori och praktik. Resultatet analyse-rades och kategoriserades dÀrefter sÄ att lÀrarnas genusmedvetenhet och attityd till anvÀndan-de av genus i historieundervisningen gick att identifiera.Styrdokumentsgranskningen visade att styrdokumenten idag inte sÀger nÄgonting expli-cit om anvÀndandet av ett genusperspektiv i historieundervisningen men att skollagens och lÀroplanens jÀmstÀlldhetsdirektiv vilar pÄ en genusteoretisk grund och dÀrmed indirekt krÀver ett genusperspektiv i den konkreta undervisningen.

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som anvÀnds inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur fyra stycken lÀroböcker som anvÀnds inom historieundervisningen pÄ gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet Àr att studera om skildringen av kvinnor frÄn 1973 till 2008 har förÀndrats och i sÄ fall hur? Avsikten Àr att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i lÀroböckerna.För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts pÄ materialet. De granskade böckerna Àr tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008.

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som anvÀnds inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur fyra stycken lÀroböcker som anvÀnds inom historieundervisningen pÄ gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet Àr att studera om skildringen av kvinnor frÄn 1973 till 2008 har förÀndrats och i sÄ fall hur? Avsikten Àr att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i lÀroböckerna.För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts pÄ materialet. De granskade böckerna Àr tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008.

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som anvÀnds inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur fyra stycken lÀroböcker som anvÀnds inom historieundervisningen pÄ gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet Àr att studera om skildringen av kvinnor frÄn 1973 till 2008 har förÀndrats och i sÄ fall hur? Avsikten Àr att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i lÀroböckerna.För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts pÄ materialet. De granskade böckerna Àr tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008.

SammanfattningInvandringen Àr en realitet i dagens samhÀlle. Skolan har hÀr en viktig roll och ett stort ansvar i mottagandet av de nya barnen och ungdomarna med invandrarbakgrund. Det Àr intressant att frÄga sig hur skolan och undervisningen förhÄller sig och anpassar sig till denya omstÀndigheterna. I styrdokumenten finns en medvetenhet kring mÄngkulturalitet och interkulturalitet. Samtidigt skall det gemensamma kulturarvet utgöra en trygghet och en gemensam plattform i undervisningen.Mot bakgrund av den realitet dagens skola befinner sig i och den kontrastförhÄllande som syns i styrdokumentet, syftar befintlig uppsats till en undersökning av hur lÀrare och invandrarelever ser pÄ historieÀmnets roll i det mÄngkulturella klassrummet.

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som anvÀnds inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur fyra stycken lÀroböcker som anvÀnds inom historieundervisningen pÄ gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet Àr att studera om skildringen av kvinnor frÄn 1973 till 2008 har förÀndrats och i sÄ fall hur? Avsikten Àr att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i lÀroböckerna.För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts pÄ materialet. De granskade böckerna Àr tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008.

Arbetet utgÄr frÄn att det i dagens samhÀlle finns djupt rotade genusstrukturer i alla samhÀllets skikt samt i vÄr privata sfÀr. Dessa strukturer skapar stora klyftor mellan kvinnor och mÀn samt skapar normer som begrÀnsar och möjliggör beroende pÄ om du Àr man eller kvinna. Jag har dÀrför försökt belysa problematiken med genus samt synliggöra de problem som dikotomi och hierarki skapar i samhÀllet men framförallt i skolan. För att kunna göra detta har jag studerat historielÀrares syn pÄ genus i sin undervisning, lÀromedel samt hur genus mer övergripande har förÀndrats. Min förhoppning var att detta skulle ge en klarare bild utav hur vissa lÀrare sÄg pÄ genus men ocksÄ en möjlighet att studera den underliggande genusproblematiken i lÀraryrket.

Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.

I detta arbete Àmnar vi ta reda pÄ vad fyra överlevande ifrÄn Förintelsen tycker om den omfattning som Förintelsen har i de skolor de besökt genom Ären. Genom intervjuer med respektive informant, har vi tillgodogjort oss deras Äsikter, vilka vi har kontextualiserat i detta arbete. Vi finner det oerhört viktigt att arbeta med Förintelsen i skolan, inte bara för att motverka rasism och nazism, utan Àven för att förhindra att nÄgot liknande intrÀffar igen. Det finns en omfattande mÀngd dokumenterad information frÄn Förintelsen, men vi anser det allra bÀsta medlet för ÄskÄdliggörande vara en överlevande. FÀrre och fÀrre överlevande frÄn Förintelsen Àr fortfarande i livet, varför vÄrt arbete kan fungera som en dokumentation för framtiden.

Sammanfattning Dagens skola Àr inte densamma som för trettio Är sedan. Det sker stÀndigt förÀndringar i samhÀllet och inte minst speglas detta i skolan, exempelvis syns det pÄ skolans utformning men ocksÄ pÄ skolans förhÄllningssÀtt till reformer och förnyelser i takt med förÀndringarna som sker. Ett tydligt exempel pÄ detta Àr de senaste reformerna inom skolpolitiken med de nya lÀroplanen och kursplanerna. Jag tycker att det Àr intressant att se pÄ just förhÄllningssÀttet mellan skolan och samhÀllsförÀndringar och de senaste reformerna Àr dÀrför mycket intressanta i den bemÀrkelsen. Den mÄngkulturella utvecklingen och dess prÀgel pÄ den svenska skolan och utbildningsvÀsendet Àr en samhÀllsutveckling som har intresserat mig och dÀrför valde jag att fördjupa mig i begreppet mÄngkultur.

Bodell, Malin & Norell, Merja (2008): Åtta gymnasielĂ€rares didaktiska tankar om samhĂ€lls- och historieundervisning och en nutidshistorisk hĂ€ndelse. Examensarbete i didaktik. LĂ€rarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i GĂ€vle.