Bodell, Malin & Norell, Merja (2008): Åtta gymnasielĂ€rares didaktiska tankar om samhĂ€lls- och historieundervisning och en nutidshistorisk hĂ€ndelse. Examensarbete i didaktik. LĂ€rarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i GĂ€vle.

I skrivande stund föreligger viss oklarhet vad gÀller fastighetmÀklarlagens (2011:666) tillÀmpningsomrÄde. I ett avgörande frÄn Svea hovrÀtt[1] har problematiken kring huruvida fastighetsmÀklarlagens bestÀmmelser Àr tillÀmpliga pÄ kommersiella fastighetsförmedlingar konkretiserats. FrÄgestÀllningen har varit föremÄl för diskussion i motiven till fastighetsmÀklarlagen, och efter hovrÀttens avgörande gett upphov till livlig debatt. Lagutskottet har i förarbetena till lagen framhÄllit att det inte kan betraktas sÄsom rimligt att man, i samband med en fastighetsförmedling vid en inkrÄmsaffÀr, ska vara tvungen att anlita bÄde en företags- och en fastighetsmÀklare eller att valet av överlÄtelseform[2] ska tillmÀtas nÄgon betydelse. Regeringen var av samma Äsikt som Lagutskottet, men pÄpekade att det i praktiken ÀndÄ oftast anlitas advokater vid förmedlingar av denna typ.

Följande undersökning bygger pÄ intervjuer med lÀrare dÀr deras planering och utformning av historieundervisningen Àr i fokus. Hur tÀnker lÀrare kring historieundervisningen i de tidigare Ären, Ärskurs 1-3? PÄverkar elevgruppen lÀrarens val av metoder och hur tÀnker lÀrarna kring elevernas uppnÄende av ett historiemedvetande med historieundervisningen som grund? FörfrÄgningarna syftar pÄ lÀrarnas arbetssÀtt och för att fÄ svar pÄ detta genomfördes kvalitativa intervjuer som ger respondenterna möjlighet att formulera sina egna svar. Jag intervjuade tre lÀrare som alla undervisar i nÄgon utav Ärskurserna 1-3 men Àven i samma rektorsomrÄde. En svÄrighet som pÄtrÀffades nÀr arbetet inleddes var att det inte i sÄ stor utstrÀckning förekom litteratur med inriktning mot de tidigare Ären.

SyfteStudien syftar till att undersöka vilken roll kulturarvet spelar samt dess betydelse för identitetsskapande i gymnasial historieundervisningen. För att nÄ undersökningens syfte kommer historielÀrarnas perspektiv pÄ temat samt deras erfarenhet i arbetet med kulturarv att analyseras. Undersökningen Àr avgrÀnsad till gymnasieskolor i VÀstsverige, huvudsakligen i Kungsbackas och Göteborgs kommuner. Ytterligare ett syfte med uppsatsen Àr att föreslÄ möjliga aktiviteter och genomförbara projekt för att belysa kulturarvet i gymnasieskolan.TeoriI uppsatsen betraktas skolan och det pedagogiska perspektivet samt lÀrandet och bildning utifrÄn en sociokulturell synvinkel. Enligt det sociokulturella perspektivet har interaktionen med den nÀrliggande miljön en fundamental roll i mÀnniskors utveckling och identitetsskapande.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀsning av historisk skönlitteratur kan leda till ett ökat elevengagemang för Àmnet historia samt ett ökat kÀllkritisk tÀnkande hos elever i Àmnet. Studien motiveras av en upplevelse av att skolÀmnet historia i praktiken har onödigt snÀva innehÄllsliga ramar, och av att mÄnga elever upplever Àmnet som ett trÄkigt ?pluggÀmne?. Ofta utgÄr historieundervisning frÄn kronologiskt skrivna lÀroböcker fyllda av korrekta fakta, men nÀstan helt i avsaknad av kött, blod och ?vanliga mÀnniskors? perspektiv och berÀttelser.

Syrianer saknar en egen stat och lever följaktligen idag i diasporan, bland annat i Sverige. De saknar en universell institution som tillvaratar deras egna intressen, sÄsom en egen stat. Syrianska organisationer har med Ären utvecklat en diasporakultur. Organisationerna försöker tillvarata syrianernas intressen sÄsom historia, sprÄk och kultur och ett tydligt historiemedvetande finns inom gruppen. Den kanske frÀmsta bestÄndsdelen i detta historiemedvetande och som aktualiserats under det senaste Ärtiondet Àr minnen och berÀttelser om folkmordet pÄ syrianer, Seyfo, som intrÀffade i det osmanska riket i skuggan av första vÀrldskriget.