Denna studie har behandlat Àmnet konsumentkultur och vÄr studie har undersökt hur företaget Nudie jeans Co?s kultur angÄende hÄllbarhet tas emot och efterlevs av deras jeansköpare. Den metod som valts för vÄr studie Àr intervjuer med jeansköpare samt en representant frÄn Nudie. För att fÄ en förstÄelse kring konsumentkultur har en teoretisk referensram byggts upp kring McCrackens (1986) modell angÄende Àmnet. Denna modell tar upp olika begrepp kring hur konsumentkultur överförs frÄn företag till enskild konsument, samt vilka instrument som anvÀnds för att göra detta.

Uppsatsen handlar om retoriken i tv-spel. I tv-spelsforskningen pÄgÄr en debatt mellan ludologin och narratologin dÀr ludologin menar att spel ska ses som spel och inget annat ? exempelvis som en fotbollsmatch dÀr spelet sjÀlvt Àr det huvudsakliga innehÄllet och dÀr ingen frÄgar efter ytterligare mening. Narratologin menar att spel i grunden Àr berÀttande eller bÀr pÄ berÀttande drag ? att en fotbollsmatch följer en överskÄdlig dramaturgi och berÀttande mönster.

I den offentliga verksamheten utgör budget frÀmst ett medel för att fördela ekonomiska resurser i verksamheten. PÄ senare tid har de offentliga organisationerna försökt att avbilda budgeten frÄn den privata sektorn om hur budget bör anvÀndas effektivare i verksamheten. Traditionellt sett har budget enbart varit ekonomisk information. En modern budget sÀtter mer fokus pÄ det mÀnskliga beteendet och deltagandet frÄn budgetuppstÀllandet till budgetuppföljningen. Det har skett en utveckling inom den offentliga sektorn dÀr man har upptÀckt vikten av hur viktigt det Àr med inre effektivitet inom verksamheten för att ocksÄ lyckas med att fÄ en god yttre effektivitet.

VÄr studie handlar om pedagogers syn och tankar kring flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. Syftet med studien Àr att undersöka vilka arbetssÀtt de intervjuade pedagogerna anvÀnder för att frÀmja sprÄkutvecklingen hos flersprÄkiga barn. Vi vill samtidigt veta om barnets modersmÄl och kultur integreras i verksamheten och om den fysiska miljön Àr frÀmjande för flersprÄkiga barn. Vi har anvÀnt oss utav miljöobservationer och kvalitativa intervjuer för att intervjua sex förskollÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner som ligger i Mellansverige.De frÀmsta arbetssÀtten pedagogerna anvÀnder sig utav Àr höglÀsning, bilder och tecken som stöd, och att man stÀndigt arbetar medvetet med sprÄket i vardagliga aktiviteter som samlingen, vid matbordet, blöjbyten mm. Informanterna pÄpekar att det Àr viktigt att barnens modersmÄl Àr vÀlutvecklat för att de ska kunna utveckla ett bra andrasprÄk.

Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förĂ€lder eller annan legal vĂ„rdnadshavare till Sverige för att söka asyl, sĂ„ kallade ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. De ensamkommande barnen har rĂ€tt till skydd, skolgĂ„ng, sjukvĂ„rd och en meningsfull vardag dĂ€r de kan knyta sociala kontakter. De hĂ€r barnen behöver fĂ„ trygghet och normalitet i sin tillvaro för att kunna utvecklas, kĂ€nna sig sĂ€kra och fĂ„ en chans till ett bra liv. Ansvaret för ungdomarnas boende och omvĂ„rdnad ligger pĂ„ kommunnivĂ„ och krĂ€ver att det finns kompetent och kunnig personal som möter dessa ungdomar. Syftet med studien var att undersöka hur personalen arbetar pĂ„ ett boende för ensamkommande flyktingungdomar för att utveckla mening, identitet och trygghet över kulturella grĂ€nser.

I studien undersöks hur införandet av ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan pÄverka en organisation. MÄnga arbetsplatser saknar ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, men alla företag Àr beroende av att personalen mÄr bra och fÄr vara frisk och dÀrmed kan vara effektiv pÄ sitt arbete. För att öka lÀsarens förstÄelse för hur betydelsefullt det Àr att arbeta aktivt med arbetsmiljöarbete, vill vi visa organisationer hur de genom detta kan uppnÄ vinster, inte bara de av rent monetÀr art, utan Àven de som Àr av betydande vikt för arbetstagarna, sÄsom exempelvis ökad trivsel och bÀttre gemenskap. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med en interaktiv forskningsprocess. Urvalet har bestÄtt av respondenter pÄ Copy Syd AB.

Bakgrund: Det skapas betydligt fler arbetstillfÀllen inom tjÀnstesektorn Àn industrisektorn. Traditionellt har de knappa resurserna inom produktionsindustrin utgjorts av kapital samtidigt som det ej varit nÄgot större problem att hitta kompetens och personal. Detta har dock förÀndrats och i de nya konsultföretagen har kompetensen blivit företagets knappa resurs. I och med att förmÄgan att ta till vara pÄ personalens kompetens blir allt viktigare fÄr rekrytering och anpassning av den nya personalen ökad betydelse. Kan de nyanstÀlldas introduktion göras pÄ ett bra sÀtt minskar risken för dÄligt resursutnyttjande.

SAMMANFATTNINGHedersrelaterade frÄgor har fÄtt allt mer utrymme i media och staten ökar sina insatser kring problematiken kontinuerligt. Jag har valt att utvÀrdera projektet ?samordning av kommunala verksamheter i kampen mot hedersrelaterat vÄld?. Förtryck i hederns namn existerar pÄ grund av mÄnga olika faktorer. De jag har valt att belysa Àr kvinnans underordning i patriarkala samhÀllen, heder som nÄgot kulturbundet samt heder som maktmedel över den kvinnliga sexualiteten.

Globaliseringen har lett till att lÀnders ekonomi, politik och kultur stÀndigt integreras och förÀndras i ett komplext nÀtverk. Den teknologiska utvecklingen som vÀrderingar medfört har underlÀttat för snabb och effektiv kommunikation. Detta fenomen sÀtter krav pÄ företag att vara innovativa och flexibla inför förÀndringar. StrÀvan efter att överleva pÄ den globala marknaden och att möta kunders efterfrÄgningar har lett till en internationalisering av företag.Detta krÀver ett samarbete mellan organisationer som Àr lokaliserade i olika lÀnder. I ett samarbete krÀvs effektiv kommunikation med ett flöde av förstÄlig och meningsfull information mellan involverade parter.

I framtiden Àr det medborgarna och inte de politiska församlingarna och deras förvaltningsorgan, som ska ha det största inflytandet. Vid en övergÄng frÄn central styrning till ett ökat inflytande för medborgarna krÀvs ett upprÀtthÄllande av balans i styrningen, vilket Àr nÄgot som Àr centralt i den hÀr studien. (Muhlenbock, 1999) Det finns i kommunerna ett stort behov av att fÄ utvecklas efter egna lokala förutsÀttningar. Samtidigt som detta förnyelsearbete krÀver tydlighet och stark ledning innebÀr det Àven en decentralisering av ansvar till den enskilda medborgaren. Undersökningen av en kultur- och fritidspeng skulle innebÀra en decentralisering av ansvaret till den enskilda familjen.

I varje kultur spelar kommunikationen en stor roll. Kommunikation Àr en process som bÄde sÀndare och mottagare deltar i och omfattar sÄvÀl verbal som icke- verbala delar. En person kan visa kÀnslor och attityder med kroppsliga uttryck om han eller hon inte kan anvÀnda sprÄket. NÀr det finns en brist i förstÄelsen mellan patient och vÄrdare kan detta pÄverka relationen mellan vÄrdare och patient och dÀrmed ocksÄ vÄrden av patienten. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva faktorer som kan vara hindrande i kommunikationen mellan vÄrdare och patient med annan kulturell bakgrund, utifrÄn vÄrdare och patient perspektiv.

Studien syftar till att identifiera vilka elitidrottsdiskurser och subjektspositioner som kommer till uttryck genom de styrdokument som framst?lls f?r Nationellt godk?nd utbildning (NIU). Genom diskursanalytisk metod unders?ks vilken mening och f?rst?else som tillskrivs elitidrott, samt det subjekt som betraktas vara elit. Studien tar avstamp i l?roplansteoretiskt perspektiv f?r att placera studiens fokus p? formuleringsarenan f?r NIU. F?r den h?r studien till?mpas l?roplansteoretiskt perspektiv f?r att rama in utbildningens formulerade syfte, m?l och kunskapsinneh?ll.

In this thesis my purpose is to study the mechanisms and discourses that are the foundations for identification processes, in a contemporary society characterised by increased mobility. By means of a fictitious life history, I relate to this problem constantly through the work. At the beginning of the essay I discuss the traditional, western, philosophical view of the self and its surroundings, which eventually leads me to focus on the theories of the sociology of knowledge. From this perspective I choose to examine globalisation processes and mobility, to create an understanding of how these two, changes the circumstances for the individual identification. In my concluding argument I stress that all research or all studies concerning identification processes must take into account that these identifications always take place with regard to time/place which also means, that it takes place both in real space and in imaginary space.

Titel: Ledarens betydelse för företagskulturen dÄ företaget expanderar till nya marknader Författare: Marie Lood och Elisabeth Nilsson Handledare: Göran Alsén och Camilla Wernersson Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poÀng. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka om chefer verkligen har sÄ stor betydelse som den allmÀnna uppfattningen tillskriver dem, och vi gör undersökningen med sÀrskilt hÀnseende till bibehÄllandet av företagskulturen dÄ ett företag expanderar till nya marknader. Vi tar reda pÄ och klargör chefens betydelse för bibehÄllandet av företagskulturen vid företagsexpansion. Metod: För att studera förhÄllandet mellan chef och företagskultur intervjuade vi fem chefer i personliga intervjuer respektive per telefon, om deras erfarenheter vid företagsexpansioner. Genom att göra det lade vi den empiriska grunden för den analys vi dÀrefter genomförde via kultur- och ledarskapsteorier vi fann i litteraturstudien.

För att skapa ökad förstÄelse och utveckla positiva och hÄllbara affÀrsrelationer diskuterar denna uppsats hur blivande manager bör finna intresse i att lÀra sig om kultur och kulturers pÄverkan i organisationer. Uppsatsen utgÄr ifrÄn kultur som nÄgot som definierar grupper av mÀnniskor och har vidare delat in detta i organisationskulturer och kultur ur den enskilda individens perspektiv i samspel med varandra. Kulturella skillnader kan i dessa olika sammanhang sÀtta kÀppar i hjulet och skapa konflikter mellan mÀnniskor eller grupper, sÄ kallat kulturkrockar.Uppsatsen Àr skriven ur ett hermeneutiskt förhÄllningsÀtt och materialet som hÀmtades in var frÄn sex olika informanter och behandlades med en narrativ metod. Vid behandling av materialet har man utgÄtt ifrÄn Hernadis tolknings modell genom att stÄ under, stÄ över och till slut stÄ istÀllet för. Ur materialet togs det ut tre stycken olika historier som symboliserar kulturkrocken pÄ olika sÀtt.