Inom management Àr uttrycket operationell effektivitet ett vedertaget begrepp. Termen syftar till den löpande verksamheten inom ett företag och effektiviteten i dessa processer. Hos de börsnoterade fastighetsbolagen idag Àr detta ett uttryck som inte kÀnns igen. För den lÄngsiktigt inriktade investeraren Àr den löpande verksamhetens effektivitet av intresse vid jÀmförelse av olika bolag. Införandet av begreppet skulle underlÀtta för branschen, kunna ge ökad transparens i informationsflödet sÄ att intressenter kan se pÄ företaget sÄ som dess ledning kan.

Företag anvĂ€nder sig alltmer av ekonomisk information för att motivera sina anstĂ€llda till ökad prestation pĂ„ arbetsplatsen. Teorin menar att spridning av ekonomisk information medför delaktighet och pĂ„ sĂ„ vis blir motiverade att göra sitt yttersta pĂ„ arbetsplatsen vilket i sin tur ska medföra att företagens effektivitet ökar. Är tillhandahĂ„llande av ekonomisk information en motiverande faktor? Studien visar att tillgĂ„ng till ekonomisk information gör att de anstĂ€llda kĂ€nner sig delaktiga men att det inte alls behöver betyda att motivationen ökar. I vĂ„r studie har dĂ€rmed har inte heller motivation genom ekonomisk information nĂ„gon betydelse för företagets effektivitet..

Allt fler företag byter VD allt oftare. MÄnga av dessa byten kan dessutom ses som ofrivilliga och orsaken till ett byte kan dÀrför antas vara att fÄ till en förÀndring för att öka företagets effektivitet. Enligt situationsteorin Àr det avgörande för ett företag ha en överensstÀmmelse med sin omgivning för att kunna uppnÄ effektivitet. NÀr omgivningen som ett företag verkar inom snabbt förÀndras och förutsÀgbarheten Àr lÄg sÄ ökar ocksÄ behovet av förnyelse och förÀndring för att företaget för att bibehÄlla eller öka sin effektivitet. FrÄgan som denna studie vill försöka besvara Àr om ett VD-byte kan betyda en förbÀttring för företagets effektivitet.

This thesis aims at examining to what extent a few, algorithmically very easily extractable document features can be used to classify electronic documents according to genre. A set of experiments is therefore carried out, using only 11 such simple features in an attempt to classify 84 documents belonging to electronic academic journals into three manually identified genres: table of contents, article, and review. The 11 features are also divided into three sets, containing metrics of words and sentences; punctuation marks; and URL links, respectively. The performance when using these sets of features is then measured with regard to classification accuracy, using a k-NN classifier, four different values of k (1, 3, 5, 7), and both leave-one-out and 10-fold cross-validation. Best results are achieved when using all three feature sets (i.e.

Syftet med studien Àr att undersöka varsels effekter för företags effektivitet och produktivitet under lÄgkonjunktur. VÄr studie bygger pÄ intervjuer med bÄde chefer och anstÀllda frÄn företaget Water Jet Sweden AB. Studiens resultat Àr att personal pÄverkas av företags beslut om varsel om uppsÀgning genom att arbeta mindre effektivt. Detta Àr sÄ för att varslet sÀnker arbetsmotivationen och tryggheten vilket gör att personalen underpresterar, detta pÄverkar hela företaget negativt..

Ordet globalisering förekommer flitigt i dagens samhÀllsdiskussion. PÄ de politiska arenorna har globalisering blivit ett centralt begrepp, som ifrÄgasÀtter invanda förestÀllningar. Ekonomi, miljö, nationell överlevnad och sÀkerhet - allt detta hÀnger i allt större utstrÀckning pÄ aktörer utanför varje enskilt lands grÀnser och pÄ beslut som inte Àr understÀllda landets regering. Den kosmopolitiska demokratimodellen strÀvar efter att Ästadkomma globala strukturer för politiskt handlande. Nationella och formella medborgarskap byggdes tidigare upp av antaganden om begrÀnsad rörlighet, frÄn landsbygd till staden, och Àr enligt kosmopolitismen inte lÀngre aktuella.

SÀttet att tilltala en okÀnd eller Àldre person skiljer sig i olika kulturer, i vissa kulturer Àr det till exempel helt oacceptabelt att dua nÄgon man inte kÀnner. Det finns alltsÄ beteenden som Àr accepterade i vissa kulturer och oacceptabla i andra. Kultur finns i samhÀllet pÄ flera olika nivÄer, och det som binder samman mÀnniskor inom en kultur, ett samhÀlle eller en organisation, Àr att man har samma normer och vÀrderingar.Denna studie identifierar och behandlar likheter och skillnader i kundrelationer inom ett och samma företag med verksamhet i flera olika lÀnder. En jÀmförande studie har valts, mellan tvÄ lÀnder i Europa som kan ses varandras kulturella kontraster, Sverige och Spanien. Dessa bÄda lÀnder prÀglas av tvÄ nationella kulturer, och syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka skillnader och likheter som kan finnas i kundrelationerna, i sÀttet att arbeta gentemot kunderna och Àven till en viss del finna ursprunget till dessa.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att utröna hur den personliga servicen mellan kund och nÀringsidkare, i ett mindre klÀdföretag inom konfektionsbranschen, kommer att se ut i framtiden. Med personlig service menar vi hur sÀljpersonalen arbetar utifrÄn SERVQUAL-modellens fem dimensioner för att skapa en bÀttre kundrelation. Vi har valt att undersöka vÄrt Àmne genom att intervjua sex personer som arbetar som sÀljare. Vi vill dÀrigenom se vad mÀnniskor som Àr verksamma inom branschen har för framtidsvisioner. Deras Äsikter kommer vi analysera med hjÀlp av vetenskaplig litteratur och artiklar som antingen kommer att stödja, dementera eller addera nya aspekter till sÀljarnas synvinklar.

I denna etnografiska studie kommer fokus att ligga pÄ hur unga vuxna ser pÄ livet i en transnationell familjekonstellation. Genom data frÄn fem kvalitativa intervjuer och anvÀndning av tidigare forskning kommer olika aspekter av globalisering och dess inverkan pÄ familjer att lyftas fram. Hur identitetsprocessen gÄr till nÀr man har slÀkt i olika lÀnder kommer ocksÄ att belysas. En viktig del av studien Àr Àven hur man kommunicerar och upprÀtthÄller ett transnationellt slÀktskap..

Uppsatsen diskuterar hur företag styr för att balanserar effektivitet och kreativitet vid produktutveckling i projektform. Vi behandlar Ă€ven vilka osĂ€kerheter som rĂ„der vid produktutveckling samt vilka egenskaper en projektledare bör ha. Vi har Ă€ven behandlat olika styrsystem sĂ„som Simons styrmodell och Stage-gate-modellen. Fallstudier har genomförts pĂ„ Smurfit Kappa Group, Ferruform, Älvsbyhus AB och ABB Plast dĂ€r aktörerna har varit personer med god inblick inom det berörda omrĂ„det. VĂ„ra tolkningar och slutsatser Ă€r inte av generell karaktĂ€r, det handlar istĂ€llet om vĂ„ra undersökta aktörers uppfattningar och sanningar.

Sverige Àr ett av vÀrldens mest globaliserade lÀnder och globalisering kÀnns dÀrmed som en sjÀlvklarhet i dagens samhÀlle. Att nÄgot Àr en sjÀlvklarhet behöver dock inte betyda att det Àr bra, varför det finns anledning till att undersöka vilken effekt globaliseringen egentligen har haft och kan komma att fÄ pÄ den svenska vÀlfÀrden. Eftersom vÀlfÀrd ofta mÀts som tillvÀxt i BNP Àr det ocksÄ detta mÄtt som anvÀnds i denna uppsats.  Syftet med denna uppsats Àr tudelat dÀr den första delen bestÄr av att ta fram en modell inne­fattande faktorer av globalisering, som förklarar Sveriges BNP-utveckling mellan Ären 1980 och 2008. Den andra delen av syftet Àr att, genom anvÀndande av den framtagna modellen, analysera hur globalisering har pÄverkat och kan komma att pÄverka den svenska BNP-tillvÀxten fram till Är 2050.Studiens metod bestÄr av en teoretisk och en empirisk del. Det teoretiska momentet utgörs av en litteraturstudie i dels globalisering och dels tillvÀxt vilken mynnar ut i en Solow-modell med humankapital som Àr utvidgad med faktorer av globalisering.

Uppsatsen syftar till att underso?ka kulturtidskrifternas roll och status i det svenska samha?llet idag, bland annat genom intervjuer med verksamma redakto?rer pa? olika kulturtidskrifter. Som problembakgrund presenteras den paradoxala situation som kulturtidskrifterna sta?lls emot: de anses som viktiga fo?r yttrandefrihet, demokrati och ma?ngfald men blir a?nda? fo?rsummade och underprioriterade inom politik och forskning. Utifra?n detta formuleras tre fra?gesta?llningar:Hur ser redakto?rerna pa? den politik som drivs kring kulturtidskriften?Vad anser redakto?rerna att kulturtidskriften har fo?r roll och status i samha?llet?Hur kan kulturtidskriftens roll och status tolkas utifra?n de intervjuaderedakto?rernas svar, den ra?dande kulturpolitiska diskussionen, kulturteorier ochtidigare forskning?Dessa fra?gor analyseras utifra?n intervjusvaren, tidigare forskning, Horkheimer ochAdornos teoretisering av kulturindustrin, Habermas teorier om det offentliga rummet samt Bourdieus fa?ltteori och teori om ekonomiskt och kulturellt kapital.

Studien behandlar huruvida en avdelning inom den offenliga vÄrden uppnÄr god effektivitet eller inte. Kvalitet Àr nÄgot som inom den offentliga sektorn fÄtt större betydelse de senaste decennierna och fokus ligger hÀr pÄ att öka kvaliteten inom samhÀllsvÄrd. Det har ocksÄ skett ett skifte i vÄr marknadsanpassade vÀrld frÄn traditionella hierarkiorganisationer till mer horisontella och decentraliserade. Fokus lÀggs i denna studie, som i ett led av detta, pÄ individen och dennes betydelse i organisationen..

Allt fler företag byter VD allt oftare. MÄnga av dessa byten kan dessutom ses som ofrivilliga och orsaken till ett byte kan dÀrför antas vara att fÄ till en förÀndring för att öka företagets effektivitet. Enligt situationsteorin Àr det avgörande för ett företag ha en överensstÀmmelse med sin omgivning för att kunna uppnÄ effektivitet. NÀr omgivningen som ett företag verkar inom snabbt förÀndras och förutsÀgbarheten Àr lÄg sÄ ökar ocksÄ behovet av förnyelse och förÀndring för att företaget för att bibehÄlla eller öka sin effektivitet. FrÄgan som denna studie vill försöka besvara Àr om ett VD-byte kan betyda en förbÀttring för företagets effektivitet.

Syftet med studien Àr att undersöka varsels effekter för företags effektivitet och produktivitet under lÄgkonjunktur. VÄr studie bygger pÄ intervjuer med bÄde chefer och anstÀllda frÄn företaget Water Jet Sweden AB. Studiens resultat Àr att personal pÄverkas av företags beslut om varsel om uppsÀgning genom att arbeta mindre effektivt. Detta Àr sÄ för att varslet sÀnker arbetsmotivationen och tryggheten vilket gör att personalen underpresterar, detta pÄverkar hela företaget negativt..