Uppsatsen syfte Àr att bidra med en diskussion till det omdebatterade Àmnet hedersrelaterat vÄld. Den debatt som har förts pÄ omrÄdet analyseras samt granskas utifrÄn dess inverkan för de insatser som syftar till att motverka vÄldet. I uppsatsen förekommer tre intervjuer med offentliga aktörer som arbetar för att motverka hedersvÄldet i samhÀllet. Min slutsats Àr att ordet hederskultur fortfarande Àr relativt bannlyst och att detta haft negativa konsekvenser för hanterandet av problematiken. Min teoretiska hÄllning utgÄr frÄn tesen - kultur som ett medel i förÀndrade livsomstÀndigheter och hur det kan förstÀrka en hederskultur i exil..

Lojalitetsprogram Àr en slags medlemsklubb dÀr medlemmar fÄr ta del av olika belöningar ochförmÄner. Programmen kan vara ett bra hjÀlpmedel för företag att skaffa lojala, Äterkommandekunder, men det kan Àven vara kostsamt vid okunskap. Huvuduppgiften med programmen Àr attskapa en relation med gÀsten för att fÄ den att Äterkomma, dÄ det visat sig att lojala kunder ökarlönsamheten. Det har Àven visat sig att en CRM-strategi kan underlÀtta skapandet avkundlojalitet och lönsamhet.Syftet med uppsatsen var att redogöra och diskutera vad som pÄverkar ett lojalitetsprogramslönsamhet.Uppsatsen grundades i fem vetenskapliga artiklar som granskades, bearbetades ochsammanfattades utifrÄn uppsatsens syfte. Resultatet tog upp vikten av kundlojalitet för att skapalönsamhet inom hospitalitybranschen samt lojalitetsprogrammens effektivitet.

En fallstudie dÀr en serie lÀroböcker i engelska för grundskolans senare Är har granskats med syfte att upptÀcka vilka normer och vÀrderingar som förmedlas genom bilder och hur det förhÄller sig till lÀroplanen, Lgr 11. Vidare undersöktes det hur engelsktalande lÀnder representerades genom bilder för att avgöra om kurmÄlen i engelska gÀllande kultur, möts.Till granskningen av böckerna Happy, frÄn Gleerups förlag, valdes en innehÄllsanalys dÀr bildmaterialet kodades, rÀknades och sedan sammanstÀlldes för att sedan bli Älagt ett normkritiskt synsÀtt.  Det framkom att lÀroböckerna Happy var heteronormativa med en manligt vit hegemoni samt uteslutande av mÀnniskor med funktionsnedsÀttninga och stÀmmer dÀrmed inte överens med skolplanens vÀrdegrund eller de kursmÄl i engelska som rör engelsktalande lÀnders kultur. .

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur tre lÀrare kan utveckla sin interkulturella kompetens genom en studieresa till Etiopien. Vi har studerat vilka kulturella fenomen som lÀrarna uppfattat i landet, hur den interkulturella kompetensutvecklingen har pÄverkats av de möten lÀrarna varit delaktiga i under studieresan samt vilken betydelse studieresan kan fÄ för lÀrarnas fortsatta arbete med interkulturell pedagogik i skolan. Studien har en kvalitativ ansats dÀr deltagarnas egna perspektiv Àr utgÄngspunkten för undersökningen. VÄr strÀvan Àr att fÄ en kontextuell förstÄelse för hur studieresa som lÀroprocess kan bidra till en interkulturell kompetensutveckling hos lÀrare, dÀr vi har valt att anvÀnda semistrukturerade intervjuer, fÀltforskning samt för- och eftermÀtning i enkÀtform som kvalitativa metoder. I enkÀter och intervjuer har vi utgÄtt frÄn öppna frÄgor för att fÄ detaljerade och sjÀlvstÀndiga svar. FÀltforskningen har vidare fungerat som metod för analysarbete av kulturella och sociala mönster.I studiens resultatdel redovisas lÀrarnas tankar om kulturella begrepp och fenomen samt upplevelser av resan till en ny kultur, vilka sÀtts i relation till tidigare forskning och styrdokument i diskussionen.

Finanskrisen uppstod i samband med att banker vÀrlden över, men frÀmst i USA lÄnade ut pengar till folk för att de skulle köpa fastigheter. Stora delar av dessa lÄntagare hade inte förmÄgan att betala tillbaka rÀntan och amorteringen, vilket ledde till att bankerna uteblev intÀkter och istÀllet hade en massa fastigheter som kom att sÀljas via exekutiva auktioner. Oroligheten bankerna och investmentbolagen emellan ledde till att ingen vÄgade lÄna ut pengar till den andra och detta eskalerade till att ett av USA:s största investmentbolag gick i konkurs. Flera andra investmentbolag fusionerade med andra starkare bolag för att klara sig ur krisen.Syftet med denna uppsats Àr att se hur styrrÀntan pÄverkar aktiemarknaden. PÄverkas olika branscher olika av rÀnteförÀndringen? Hur pÄverkas aktiemarknaden av reporÀntan under en högkonjunktur som övergÄr kraftigt till extrem lÄgkonjunktur det vill sÀga finanskris? Undersökningens material bestÄr av olika finans, ekonomi och Riksbankens hemsida samt vetenskapliga artiklar och internetsidor, för att kunna pröva teorier som stÀllts för att fÄ fram ett samband mellan reporÀnta och aktiemarknaden.Författaren kommer att anvÀnda sig av kvantitativa metoder i forskningen dÄ det görs en eventstudie för att fÄ fram sambandet mellan reporÀntan och aktiemarknaden, pÄ grund av att författaren utgÄr frÄn konkret fakta som Äterfinns hos Riksbanken och Stockholms börs OMX.Marknaden verkar vara vÀldigt effektiv enlig den effektiva marknadshypotesen (EMH).

Denna uppsats diskuterar marknadsföring genom sociala medier och hur detanvÀnds inom kultur- och musiksverige. Sociala medier Àr en av de plattformar dÀr man kanse större och mindre aktörer som likvÀrdiga, dÄ en stor budget inte nödvÀndigtvis ger förtur.Jag vill dÀrför se nÀrmare pÄ hur och om mindre aktörer utnyttjar de sociala medierna och hurdet kan pÄverka större aktörers makt inom kultur- och musiksverige.Det Àr möjligt att det har skett ett maktskifte dÀr vikten har flyttats frÄn att ha tillrÀckligt storbudget till att kÀnna rÀtt personer. Att kontakter och nytÀnk Àr det som vÀger starkast. Det kanverka till synes svÄrt att veta vad som egentligen krÀvs för att fÄ en effektiv spridning av ettbudskap och om de tekniska förutsÀttningarna underlÀttat eller försvÄrat möjligheten föraktörer att etablera sig pÄ marknaden.Detta kommer att diskuteras utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Vilka sociala medier fungerar idag som effektiva och nödvÀndiga kanaler i mindreaktörers marknadsföring inom i svensk musik- och kulturindustri?Hur utbrett ochutvecklat Àr deras anvÀndande?Vilken roll spelar relationer och kontaktnÀt i anvÀndningen av sociala medier sommarknadsföringskanaler?Hur lyckas man med sin marknadsföring genom sociala medier?Hur har de sociala medierna pÄverkat stora respektive smÄ aktörers positionering inomkultur- och musiksverige?.

Kultur kan skilja sig organisationer emellan, detta kan bli ett hinder i att förstÄ varandra och samarbete kan eventuellt bli lidande dÄ det uppstÄr missförstÄnd i kommunikationen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om organisationskulturen pÄverkar samarbetsförmÄga. I undersökningen har vi valt att undersöka skillnaden mellan en samarbetsvillig respektive osamarbetsvillig bransch, bilindustrin och byggindustrin. Syftet nÄddes genom att undersöka branschkulturen pÄ universitetsnivÄ, med programstudenter som representerade respektive bransch. Uppsatsen baseras pÄ en kvantitativ undersökning i form av enkÀtundersökning och bygger pÄ uppgifter frÄn ett flertal studenter.

Genom att studera tre svenska framgĂ„ngsrika e-handelsföretag Ă€mnar vi testa teorier om vĂ€rdeskapande i e-handel och undersöka de faktorer och deras dimensioner vilka uppges skapa vĂ€rde för e-handelsföretag. Vi har för avsikt att identifiera vilka faktorer och dimensioner som Ă„terfinns i de tre fallföretagens verksamhet och undersöka huruvida det finns anledning att ifrĂ„gasĂ€tta teoriernas aktualitet. En kvalitativ metod har tillĂ€mpats. Undersökningen grundar sig pĂ„ en fallstudie som inkluderar tre fallföretag, dĂ€r intervjuer samt undersökningar av hemsidor har gjorts. Det teoretiska ramverket utgĂ„r frĂ„n Amit & Zott (2001) och Bakos & Treacy (1986) teorier om vĂ€rdeskapande i e-handel; affĂ€rsmodellens effektivitet och företagens inlĂ„sningseffekter. Även flera andra författares teorier om faktorer som skapar vĂ€rde i e-handel, vilka kan kategoriseras in under ovanstĂ„ende, har anvĂ€nts.

Ekonomisk styrning Àr ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att pÄverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen pÄverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, Àgandeform, mÄl och syfte. Styreffekten beror ytterst pÄ mÀnniskorna i organisationen. Dessa ska bÄde styra och bli styrda pÄ ett sÄdant sÀtt att de frÀmjar verksamhetens helhet.

Problematiken i denna studie ligger i att studie- och yrkesvÀgledningen inte har engagerat alla yrkeskategorier pÄ skolan (AllmÀnna rÄden och kommentarer 2009). Det Àr Àven konstaterat i lÀroplanen att studie- och yrkesvÀgledningen Àr ett ansvar för hela skolan (Henrysson 1994; Lovén 2000). Syftet med denna studie Àr sÄledes att undersöka samverkan pÄ den specifika skolan. Vi vill tittare nÀrmre pÄ vad studie- och yrkesvÀgledarna, lÀrarna och rektorerna bidrar med för att skolan ska ha en god samverkan. De frÄgor vi vill besvara Àr; hur talar studiens respondenter om samverkan kring syo- kulturen pÄ berörd skola samt hur uppfattar studie- och yrkesvÀgledarna, so - lÀrarna och rektorerna sjÀlva sina insatser i syo- kulturen pÄ skolan.

Kultur har lÀnge anvÀnts som medel för att planera stÀder. Kulturen och konsten i staden förvÀntades förr skapa rÀttvisa och social jÀmlikhet men med tiden har den blivit ett medel för att skapa ekonomisk tillvÀxt. Kultur och kreativitet finns nu med högt upp pÄ dagordningen i strategier för utveckling av stÀder. Denna utveckling har bÄde kritiserats och hyllats utifrÄn olika teorier om kultur i stadsplaneringen.I Stockholms urbana periferi finns marginaliserade omrÄden, Àven sÄ kallade förorter, som prÀglas av isolering och utanförskap. Ett exempel Àr Tensta som fungerar som fallstudie i arbetet.

Innovationsproduktiviteten har blivit allt viktigare i vÄrt samhÀlle och ses som en förutsÀttning för att skapa framgÄngsrika organisationer. Innovationer springer ur mÀnniskors kreativitet och initiativförmÄga och innebÀr att omsÀtta kunskap, kompetens och idéer till praktisk nytta.  Det förefaller som om innovation endast blomstrar under rÀtt organisatoriska omstÀndigheter. KÀrnan i den innovativa organisationen Àr en kultur som agerar vÀgvisande med en tro pÄ mÀnniskan. Nyckeln till innovation blir sÄledes organisationers förmÄga att förhÄlla sig till förÀndring i en ofta kaotisk miljö med mÀnniskan i centrum. Som ett led i detta arbete behöver organisationer kontinuerligt ta temperaturen för att tydliggöra bÄde den nuvarande och den önskade kulturen.

Finanskrisen uppstod i samband med att banker vÀrlden över, men frÀmst i USA lÄnade ut pengar till folk för att de skulle köpa fastigheter. Stora delar av dessa lÄntagare hade inte förmÄgan att betala tillbaka rÀntan och amorteringen, vilket ledde till att bankerna uteblev intÀkter och istÀllet hade en massa fastigheter som kom att sÀljas via exekutiva auktioner. Oroligheten bankerna och investmentbolagen emellan ledde till att ingen vÄgade lÄna ut pengar till den andra och detta eskalerade till att ett av USA:s största investmentbolag gick i konkurs. Flera andra investmentbolag fusionerade med andra starkare bolag för att klara sig ur krisen.Syftet med denna uppsats Àr att se hur styrrÀntan pÄverkar aktiemarknaden. PÄverkas olika branscher olika av rÀnteförÀndringen? Hur pÄverkas aktiemarknaden av reporÀntan under en högkonjunktur som övergÄr kraftigt till extrem lÄgkonjunktur det vill sÀga finanskris? Undersökningens material bestÄr av olika finans, ekonomi och Riksbankens hemsida samt vetenskapliga artiklar och internetsidor, för att kunna pröva teorier som stÀllts för att fÄ fram ett samband mellan reporÀnta och aktiemarknaden.Författaren kommer att anvÀnda sig av kvantitativa metoder i forskningen dÄ det görs en eventstudie för att fÄ fram sambandet mellan reporÀntan och aktiemarknaden, pÄ grund av att författaren utgÄr frÄn konkret fakta som Äterfinns hos Riksbanken och Stockholms börs OMX.Marknaden verkar vara vÀldigt effektiv enlig den effektiva marknadshypotesen (EMH).

Det uppmĂ€rksammas allt fler kriser som behöver kommuniceras och hanteras för att organisationer ska kunna upprĂ€tthĂ„lla en trovĂ€rdighet. PĂ„ grund av dĂ„ligt utförd kommunikation vid sjĂ€lva kriserna kan förtroendekriser uppstĂ„. ÄmnesomrĂ„det kriskommunikation hĂ„ller pĂ„ att bli allt viktigare för professionella kommunikatörer att kunna hantera och vara kompetenta inom. Det professionella kriskommunikationsomrĂ„det och den svenska forskningen kring kriskommunikation kritiseras för att inte vara kumulativ utan av en mer repetitiv karaktĂ€r. Forskningen sker ad hoc och istĂ€llet för att dra nytta av vad andra forskare har kommit fram till vid studier av tidigare kriser, uppfinner man hjulet gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng nĂ€r man studerar kommunikationen kring varje ny kris.

Vi har velat ta reda pÄ om Tensta Konsthalls ambitioner och mÄl att nÄ ungdomar i Tensta med samtidskonst Àr förenliga med Tenstaungdomarnas intresse av och syn pÄ konst och konsthallar. Resultatet av vÄra enkÀtundersökningar och vÄr intervju med fyra ungdomar visar att endast ett fÄtal vet om, eller har varit pÄ konsthallen och att konsthallar inte prioriteras högt bland ungdomarnas fritidsintressen. I studien ingick Àven en större intervju med intendenten pÄ Tensta Konsthall. För att förstÄ den sociokulturella problematiken har vi applicerat bl.a. Bourdieus teorier om kulturens fÀlt pÄ vÄr studie samt tagit del av undersökningar och litteratur som rör kultur och ungdomar.