Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Studien handlar om lÀs- och skrivsvÄrigheter och syftet med detta arbete var att fÄ kunskap om hur nÄgra pedagoger med hjÀlp av en speciallÀrare utformar den dagliga undervisningen för elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter i Är tre ? fem i en Montessoriskola. Intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod för att fÄ kunskap och djupare förstÄelse. DÄ det endast var tre pedagoger som stÀllde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mÄn det Àr möjligt arbetar utifrÄn elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsÀttningar.

Bakgrund: Globalisering och tekniska förÀndringar har gjort att nya kulturuttryck har vuxit fram och möjliggjorts genom exempelvis Internet. Dessa nya uttryck prÀglas av interaktion och deltagande. Institutionerna har traditionellt skapat vÀrde genom presenterande kulturförmedling. Genom denna utveckling har kulturinstitutionerna fÄtt en ökad konkurrens.Det framkommer vidare att kulturorganisationerna har nya ekonomiska förutsÀttningar till vilka institutionerna mÄste förhÄlla sig. DÄ omvÀrldsförÀndringar har skett och nu sker, vidtar kulturinstitutionerna ÄtgÀrder för att sÀkra sin lÄngsiktiga överlevnad.Problemformulering: Vilka marknadsföringsfaktorer Àr viktiga för att Riksteatern genom medverkande kulturutbyte ska skapa mervÀrde, vilket ger lÄngsiktig överlevnad?Syfte: Vad har Riksteatern för organisatoriska förutsÀttningar att skapa mervÀrde genom medverkande kulturutbyte?Metod: Studien bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr en fallstudie av Riksteatern har genomförts genom fyra intervjuer pÄ nationell nivÄ samt en e-enkÀt med de lokala riksteaterföreningarna.TeoriomrÄden: Organisation, Internkommunikation, MervÀrde, Involvering.Resultat: Den första viktiga organisatoriska förutsÀttningen för att Riksteatern ska kunna skapa mervÀrde genom medverkande kulturutbyte Àr att institutionens dominerande idéer prÀglas av samstÀmmighet om att medverkande Àr organisationens gemensamma strategi, vilket Àr fallet.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Syfte: I dagens samhÀlle överöses mÀnniskan av budskap av diverse företag vilket har lett till att konsumenterna inte lÀngre reagerar pÄ budskapet lika effektivt som förr. Event marknadsföring Àr en marknadsföringskanal dÀr företaget kan möta kunden pÄ ett mer rÀttvist sÀtt samtidigt som differensen urskiljer sig frÄn andra företag. Men syftet studien innehar Àr att se efter hur företag som arrangerar gÄr till vÀga d.v.s. processen, samt att undersöka hur företag utnyttjar eventen. De frÄgor uppsatsen har behandlat Àr: Hur gÄr processen i Eventmarknadsföring till för eventbyrÄer?Hur arbetar eventanvÀndande företag via event för att knyta till sig kunder och förstÀrka relationen med befintliga kunder?Hur gÄr de eventanvÀndande företagen pÄ event tillvÀga för att fÄ ut sÄ mycket som möjligt av eventet och vad Àr eventmarknadsföring för dem? Metod: ArbetssÀttet har varit att lokalisera anvÀndbar teori samt att nÀrvara vi event för att observera samt att intervjua eventanvÀndande företag.

Bakgrund: Begreppet internkontroll har de senaste Ären blivit allt mer omtalat och eftertraktat. Organisationer behöver en genomgripande struktur för internkontroll och splittring av arbetsuppgifter för att kunna sÀkra sin mÄluppfyllelse. Det finns en hel del studier gjorda kring internkontroll med fokus pÄ olika aspekter inom begreppet. I denna studie ligger tonvikten pÄ hur ledningen med hjÀlp av splittring av arbetsuppgifter (segregation of duties) kan Ästadkomma balans mellan riskhantering och effektivitet. Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur ledningen med hjÀlp av splittring av arbetsuppgifter kan Ästadkomma balans mellan riskhantering och effektivitet.

SyfteSyftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunk i Hofstedes studier om pÄverkan av kultur i organisationer undersöka hur nationell kultur pÄverkar personers handlande inom organisationer och om kulturella skillnader kan utgöra ett hinder för samarbete. FrÄgestÀllningVad Àr sambandet mellan nationell- och organisationskultur? Hur viktigt Àr det att ta hÀnsyn till den nationella kulturen nÀr företag etablerar sig utomlands? Vad kan skillnaderna i kultur ha för effekter vid ett internationellt samarbete?MetodUppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie. Jag har med hjÀlp av relevanta böcker och tidigare forskning undersökt IKEA:s etablering i Ryssland.SlutsatserDet Àr omöjligt för en organisation att förbli helt neutral vid en etablering utomlands dÄ den Àr beroende av samarbetet och kommunikationen med omgivningen.Studien bevisar att Hofstedes teori stÀmmer delvis dÄ IKEA pÄverkats av bÄde den ryska marknaden och nationella kulturen.FastÀn nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ företag som etablerar sig utomlands, sÄ Àr den inte ensam om att influera organisationen. IKEA:s etablering i Ryssland pÄverkades inte lika mycket av den nationella kulturen som det pÄverkades av det politiska systemet och korruption.Kulturella skillnader kan vara en orsak till misslyckade samarbeten, men jag anser att med rÀtt ledarskap och en tydlig organisationskultur sÄ skulle ett företag kunna etablera sig var som helst. .

Denna uppsats undersöker de spÀnningar - i sprÄk, förstÄelse och kultur - som uppstÄr mellan de ekonomiska och kulturella fÀlten för kulturaktören i ett sponsorsamarbete, med fokus pÄ finansiering, genomförande och resultat. Flerfallsstudien baseras pÄ djupintervjuer med sex kulturaktörer i Stockholm, vars instÀllning till och erfarenheter av nÀringslivssamarbeten skiljer sig Ät. Empirin analyseras utifrÄn Pierre Bourdieus teorier om fÀlt, kapital och habitus. Philip Kotler och Kevin Lane Kellers teorier om sponsring anvÀnds för att förstÄ nÀringslivets incitament. Analysen Àr gjord utifrÄn ett institutionellt perspektiv och visar att en medvetenhet om ekonomiseringen i samhÀllet i stort pÄverkar utfallet av kulturaktörens nÀringslivssamarbeten.

Syfte: VÄrt syfte Àr dels att redogöra för innebörden av begreppen ?hÄllbarhetsredovisning? och ?kvalitetssÀkrad hÄllbarhetsredovisning? samt att redogöra för sju intressenters uppfattning om kvalitetssÀkrad hÄllbarhetsredovisning. Vi skall dessutom diskutera effekterna av kvalitetssÀkrad hÄllbarhetsredovisning. Metod: Vi har i examensarbetet anvÀnt oss av ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vi genomkvalitativa intervjuer undersöker vÄr problemstÀllning. Teoretiska perspektiv: DÄ det inte finns nÄgon teori som behandlar vÄrt omrÄde har vi skapat en egen modell utifrÄn befintliga teorier.

Bakgrund: Internet erbjuder ett nytt sÀtt för företag att kommunicera med kunder eftersom det Àr kunden som söker upp företaget pÄ nÀtet och kommunikationen sker interaktivt. Att studera hur försÀkringsbranschen agerar, vilka strategier och mÄl de vÀletablerade bolagen har med sin verksamhet samt lyfta fram tankar kring effektivitet med Internet som medium i denna bransch finner författarna till detta arbete av stort intresse. Syfte: Syftet med studien Àr att utreda faktorer som ska leda fram till en modell som försÀkringsbolag bör ta hÀnsyn till i sina reklamsatsningar mot privatpersoner pÄ Internet. AvgrÀnsningar: Vi kommer att behandla reklam pÄ Internet. Detta innefattar frÀmst annonsering pÄ Internet, men Àven företags hemsida.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur den aktuella lÀroplanen för grundskolan, Lgr 11, förhÄller sig till en postkolonial andrafierande diskurs i sina förvÀntningar pÄ skolans utbildning och fostran av barn och ungdomar. I detta arbete har lÀroplanens tvÄ inledande kapitel samt kursplaner i svenska och svenska som andrasprÄk för Är 1-6 fokuserats. UtifrÄn poststrukturella grundantaganden om sprÄkets konstituerande funktion för den sociala verkligheten samt postkoloniala teorier om andrafiering, analyseras kulturbegreppets olika skepnader och sammanhang i materialet för att fÄ syn pÄ undersökningsobjektets förhÄllande till en sÄdan ?vi? och ?dom?-diskurs. Med hjÀlp av Carol Bacchis (2009) metodologiska grepp pÄ poststrukturell policyanalys, kallat WPR ? What's the Problem Represented to be?, pekar uppsatsen pÄ hur begreppet kultur framförallt anvÀnds i termer av etnicitet och kulturell bakgrund, samtidigt som kulturell mÄngfald anvÀnds som problemframstÀllning i de undersökta texterna.

NĂ€r befolkningen blir allt Ă€ldre, samhĂ€llet förvĂ€ntas bli effektivare, hemtjĂ€nstens ansvarsomrĂ„de breddas och konkurrensen frĂ„n privata aktörer vĂ€xer; sĂ„ behöver hemtjĂ€nsten anpassa sig, vilket krĂ€ver fler resurser. FrĂ„gan Ă€r dock hur det fungerar och hur effektiv vĂ„r hemtjĂ€nst Ă€r? Syftet med denna uppsats Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else för effektiviteten inom hemtjĂ€nsten i omrĂ„det Örnsberg/Aspudden i stadsdelsförvaltningen i  HĂ€gersten/Liljeholmen i Stockholms stad. Detta har undersökts utifrĂ„n ett personal- respektive brukarperspektiv, genom en enkĂ€tundersökning för personalen och en semistrukturerad intervju med en brukare.Uppsatsen har frĂ€mst en kvalitativ ansats och grundar sig pĂ„ teorier kring effektivitet och kvalitet.Studien har visat att bĂ„de personalen och brukaren kĂ€nner en hög nöjdhet till hemtjĂ€nsten i HĂ€gersten/Liljeholmen. De kĂ€nner bĂ„da att arbetet som ska göras hinns med och personalen upplever ingen stress.

Syftet med den föreliggande studien har varit att beskriva och skapa en djupare förstÄelse för vad det innebÀr att vara sopdykare i ett postmodernt konsumtionssamhÀlle. Den teoretiska delen i studien har bestÄtt av Zygmunt Baumans teorier om konsumtionsliv, globalisering och postmodern etik. Material har bestÄtt av fem intervjuer med tvÄ kvinnor och tre mÀn som sopdyker regelbundet. Den metodologiska utgÄngspunkten har varit att tolka materialet utifrÄn ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt i tre olika nivÄer. De begrepp som tillsammans utgör en huvudtolkning om vad det innebÀr att vara sopdykare i postmoderniteten Àr: En ambivalent konsumtion, alternativa kicksökare, den kollektiva gemenskapen, tÀnk globalt ? agera lokalt, den gode strÄtrövaren och gammaldags moral.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Bakgrund:  Globalisering har medfört att fler utlÀndska företag intresserat sig av utlandsetableringar. Europeiska Unionen har lett till att fler utlÀndska företag vÀljer att etablera sig i medlemslÀnder och dÀrmed Àven i Sverige. Detta har medfört att konkurrensen pÄ den svenska marknaden ökat. Den svenska marknaden har gÄtt frÄn att endast omfatta inhemska aktörer till att Àven inkludera utlÀndska aktörer. För att kunna lyckas etablera sig pÄ en frÀmmande marknad mÄste det utlÀndska företaget förstÄ kultur och eventuellt anpassa sig till den för att kunna uppnÄ en lyckad etablering.Problemformulering:  Vilka faktorer var viktiga för att den danska klÀdkedjan Vero Moda skulle nÄ framgÄng nÀr de etablerade sig i Sverige?Syfte:  Syftet Àr att genom en fallstudie analysera och utvÀrdera kulturens pÄverkan pÄ Vero Modas val av strategier vid etablering i Sverige.Metod:  Studien bestÄr endast av kvalitativ data, i form av intervju med marknadschefen pÄ Vero Moda.Resultat:  Eftersom Danmark har smÄ kulturella skillnader jÀmfört med Sverige hade Vero Moda lÀtt att förstÄ den svenska kulturen och behövde dÀrmed inte anpassa sig till svenska förutsÀttningar.