En uppsats som kritiskt granskar och analyserar den visuella gestaltningen i tvÄ dokumentÀrfilmer. Huvudtemat i filmerna Àr global uppvÀrmning och konsekvenserna av detta. Uppsatsens syfte Àr att undersöka den visuella gestaltningen av den miljödebatt som filmerna Àr en del i och genom detta belysa frÄgor som berör visuell kultur och popularisering av vetenskap..

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och belysa vilka faktorer som Àr av betydelse i sjuksköterskans omvÄrdnad och möte med patient med en annan kulturell bakgrund Àn sjuksköterskans egen kultur. UtifrÄn detta syfte var det frÀmst följande frÄgor som lyftes fram: Vilka faktorer kunde ha betydelse i mötet mellan vÄrdpersonal och patient med annan kulturell bakgrund Àn vÄrdpersonalen egen kultur? Hur kan vÄrdpersonalen bemöta en patient med en annan kulturell bakgrund Àn vÄrdpersonalen egen kultur, för att denne skall kÀnna sig respekterad och trygg?Metoden bestod i att aktivt söka efter vetenskapliga artiklar i databasen Academic Search Elite. 25 artiklar valdes ut.Resultatet visade att det Àr svÄrt att utforma en modell eller en riktlinje som kan beskriva hur mötet med patienter med annan kulturell bakgrund bör ske. Det finns olika faktorer som Àr beroende av varandras samverkan och utgör varandras förutsÀttningar.

Uppsatsen Àr en diskursanalytisk undersökning av representation av nationell kultur och identitet i tvÄ lÀroböcker i italienska som anvÀnds pÄ gymnasienivÄ. Uppsatsens syfte Àr att analysera hur nationell kultur och identitet representeras, mot bakgrund av ett intresse att synliggöra diskursiva och samhÀlleliga strukturer som avspeglas i representationen. I analysen lÀggs sÀrskild vikt vid att visa hur sociala maktrelationer mellan och inom nationella kulturer Äterspeglas i lÀroböckerna. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr inspirerade av den brittiske sociolingvisten Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och av socialkonstruktionistisk kulturteori som till stor del utgÄr frÄn kulturforskaren Stuart Halls resonemang. I uppsatsen anvÀnds Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys som metodologisk utgÄngspunkt. I analysen klarlÀggs att lÀroböckerna avspeglar och reproducerar diskurser som speglar ojÀmlika maktförhÄllanden inom nationella kulturer och i viss mÄn Àven mellan nationella kulturer. I lÀroböckernas representation av italiensk, nationell identitet förekommer stereotyper om syditaliensk identitet som Äterger en ojÀmn maktbalans inom det italienska samhÀllet mellan norra och södra Italien. LÀroböckernas representation av italiensk kultur utgÄr stundtals frÄn ett etnocentriskt svenskt perspektiv dÀr diskurser som kan förbindas med turistpropaganda accentueras. I avslutningen diskuteras Àven tÀnkbara konsekvenser av resultaten och exempel ges pÄ vidare forskning inom omrÄdet..

Regeringen vill lÀgga mer vikt pÄ att stÀrka möjligheten till kultur och social delaktighet. De belyser vikten av att skapa trygghet och att minska isolering inom grupper som till exempel lÄngtidssjukskrivna och lÄngtidsarbetslösa. Kulturaktiviteter som konst, film, musik och teater har bevisats ha en positiv effekt pÄ hÀlsan genom bland annat ökad social funktion, ökad livskraft och ökad fysisk hÀlsa. Det avser bÄde att delta i samt att uppleva utan att delta i kulturen.Syftet med denna studie var att undersöka om kulturaktiviteter kan pÄvisa en skillnad i ÄtergÄng till arbete och psykisk ohÀlsa hos lÄngtidssjukskrivna personer med psykisk ohÀlsa, samt undersöka vilken pÄverkan egna förvÀntningar har pÄ ÄtergÄng till arbete. Det insamlade materialet kom frÄn enkÀtdata ur projektet Kultur och hÀlsa, genomförd av landstingets enhet Kompetenscentrum för hÀlsa i VÀsterÄs stad.

Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka om det finns en gemensam kultur bland företagarna pÄ ett kontorshotell. Studien har ett socialpsykologiskt perspektiv dÀr interaktionen mellan de olika aktörerna antas vara den viktigaste komponenten i uppkomsten av en kultur. De frÄgestÀllningar som studien avser att besvara handlar om interaktionen mellan aktörerna och pÄ vilka olika sÀtt kulturen uttrycks. Den teoretiska referensramen utgörs framförallt av teorier kring organisationskultur. I första hand har Scheins tre kulturnivÄer och Bangs fyra former av kulturuttryck legat till grund för kartlÀggningen av kulturens uttryckssÀtt.

En studie i hur lekar kan inspirera till digitalt gameplay och samtidigt förmedla lekarnas kultur till spelaren. Detta har testats genom att göra ett prototypspel dÀr varje bana Àr baserad pÄ en leks mekaniker eller mening. Spelaren mÄste sjÀlv i slutÀndan analysera banan med en beskrivning av leken som sin enda ledtrÄd. Detta för att om spelaren sjÀlv blir engagerad och ska minnas vad den gjort kommer spelaren pÄ sÄ sÀtt minnas kulturen det medförde..

Syftet med studien Àr att utreda sambandet mellan kultur, kognitiva sjÀlvscheman och kommunikativt beteende samt att undersöka hur befintliga processinriktade kommunikationsmodeller hanterar kommunikation mellan individer frÄn olika kulturer. Den kulturella variation som studeras Àr individualism-kollektivism och studien avser kommunikation mellan tvÄ individer dÀr den ena kommunikationsparten kommer frÄn en individualistisk kultur och den andra frÄn en kollektivistisk kultur.Studien visar att kultur och sjÀlvscheman ömsesidigt pÄverkar varandra och att sÄvÀl den kulturella bakgrunden som sjÀlvschemana pÄverkar det kommunikativa beteendet. TvÄ kulturspecifika kommunikationsstilar, högkontextkommunikation och lÄgkontextkommunikation, definieras. De bÄda kommunikationsstilarna anvÀnds sedan som underlag i analysen av Shannon och Weavers, Schramms och Newcombs kommunikationsmodeller. Shannon och Weavers modell och Schramms första modell visar sig vara alltför linjÀra, utan utrymme för feedback medan Schramms tredje modell illustrerar kommunikationen som en loop av delad information.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag nÄgon form av informationssystem. För att effektivisera, förÀndra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjÀlpmedel. TyvÀrr innebÀr detta Àven att ett antal problem kan uppstÄ. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas Àr utebliven anvÀndaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbÀttra anvÀndaracceptansen.

Idag Àr det mÄnga kvinnor som Àr verksamma inom arbetsmarknaden men dem ses inte sÄ framgÄngsrika inom chefspositioner. Det Àr olika företagsfaktorer som Àr avgörande i det fallet. Syftet med det hÀr arbetet Àr att kartlÀgga de mest viktigaste företagsfaktorer som gör det svÄrt för kvinnor till högre chefspositioner. För att uppnÄ syftet i det hÀr arbetet, anvÀnds en kvantitativ undersökning. Eftersom vissa yrke Àr stereotypiskt för mÀn och kvinnor har respondenterna valts i ett teknik baserad företag (manlig stereotyp) och service och kultur baserad företag ( kvinnlig stereotyp).Resultatet av undersökningen visar att i Sverige finns fortfarande stereotypisering av yrke, den Àldre generationen som sitter i företagens lednings grupper har en maskulin kultur, kvinnor förvÀntas inte att agera sÄ auktoritÀra samt att svenska företagens kultur skiljer sig frÄn den svenska nationella kulturen..

Uppsatsen behandlar Àmnet Svenska som andrasprÄk och syftet har varit att dokumentera och utvÀrdera omorganisationen för Àmnet pÄ en gymnasieskola. Syftet har ocksÄ varit att utvÀrdera vad eleverna sjÀlva anser om sin sprÄkutveckling, syn pÄ kultur och identitet samt om deras motivation har ökat i Àmnet efter omorganisationen och ett avslutat kulturtema. Metoden som har anvÀnts Àr samtal med lÀrarna, enkÀter och djupintervjuer med elever som har varit med om omorganisationen. Resultatet visar att lÀrarna har genom att omorganisera sitt arbete ökat elevernas sprÄkutveckling och motivation. Omorganisationen innebar ett temainriktat arbetssÀtt och hÀr belystes temat SprÄk, kultur och identitet som har lett till ökad medvetenhet för begrepp som identitet, etnicitet och kultur.

Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt sÄngpedagoger i kommunala kultur- och musikskolor upplever att de arbetar med folklig sÄng, samt hur de ser pÄ Àmnet vad gÀller sÄngsÀtt och material. Till studien har data samlats in genom telefonintervjuer med tretton sÄngpedagoger, verksamma vid Ätta kultur- och musikskolor i geografiskt spridda kommuner i Sverige. Intervjuformen var strukturerad kvalitativ intervju med öppna följdfrÄgor. Materialet har sedan analyserats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att endast ett fÄtal av informanterna anser att folklig sÄng förekommer i deras undervisning. De som inte undervisar i folklig sÄng anger svagt elevintresse och brist pÄ egna kunskaper i folklig sÄng som skÀl.

Examensarbetets titel: Implementering av uppförandekod i Kina ? Like a bridge over troubled water Seminariedatum: 21 Januari 2009 Ämne/kurs: FEK K01, Examensarbete kandidatnivĂ„, 15 ECTS Författare: Johanna Jeppsson, Anna Svensson Henning och Gustav Petersson Handledare: Gösta Wijk Nyckelord: Uppförandekod, Implementering, Kina, Sverige, Kultur Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats Ă€r att undersöka om nationella kulturer och organisationskulturer kan ge upphov till svĂ„righeter med implementering av uppförandekod, och vilka dessa svĂ„righeter i sĂ„ fall kan vara. Metod: Uppsatsen Ă€r en kvalitativ studie som till stor del grundas pĂ„ semistrukturerade intervjuer med tre svenska fallföretag inom modebranschen med produktion i Kina. Uppsatsen har en abduktiv ansats. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen har frĂ€mst tvĂ„ teoretiska baser, Hofstedes teori rörande skillnader i nationella kulturer samt Scheins tre kulturnivĂ„er.

Ökande globalisering och minskande intrĂ€desbarriĂ€rer har förĂ€ndrat konkurrensbilden i mĂ„nga branscher. För att stĂ€rka sin konkurrenskraft vĂ€ljer dĂ€rför mĂ„nga organisationer att införskaffa konkurrensfördelar genom samgĂ„enden och uppköp. Med fördelarna med samgĂ„enden och uppköp följer tyvĂ€rr ofta kulturrelaterade problem. Jag har intervjuat anstĂ€llda pĂ„ Vattenfall Service Nord (VSN) om ett samgĂ„ende och tvĂ„ uppköp som VSN utfört för att bilda mig en uppfattning om vilka kulturrelaterade problem som förekommit. DĂ€refter analyserade jag vad som kĂ€nnetecknar de kulturrelaterade problem och vad som har gjorts och kan göras för att motverka dem.

Denna studie a?mnar utva?rdera huruvida globala gemensamma ledarskapsstrategier har genomslagskraft i globala organisationer med besta?mda tankar och ide?er kring hur ledarskapet bo?r se ut. Problematiseringen har sin grund i hur olika nationella kulturer som globala organisationer verkar inom pa?verkar ledarskap och pa? sa? sa?tt acceptansen av strategier som ska vara allma?ngiltiga och ena kulturerna. Underso?kningen baseras pa? en fallstudie, da?r man har intervjuat ledare i Sverige, England och Spanien inom samma organisation.

Syftet: Syftet med denna uppsats Àr att se till de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Ryssland. UtifrÄn Hofstedes fem dimensioner, kompletterat med Trompenaars studie, vill vi se om en förÀndring har skett i Rysslands kultur och hur etablerade företag pÄ den ryska marknaden uppfattar Ryssland. Metod: Studien Àr kvalitativ och utifrÄn en deduktiv ansats. PrimÀrdatainsamling har gjorts med hjÀlp av tre respondenter samt har en sekundÀrdataanalys gjorts för att insamla empirin som sedan har analyserats utifrÄn det teoretiska perspektivet. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr utifrÄn Hofstedes fem dimensionsmodeller av nationell kultur samt av Fons Trompenaars sex dimensioner som ett komplement till Hofstedes undersökning. Resultat: Resultatet av vÄr primÀrdata och sekundÀrdataanalys visar pÄ att de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Ryssland i stor utstrÀckning beror pÄ historiens utformning av mÀnniskors vÀrderingar. Historian influerar mycket pÄ hur ett lands kultur gestaltas. VÀrderingar tar tid att förÀndra och pÄ grund av det Äterfinns mycket av kommunismens tankesÀtt i dagens Ryssland. .