Bakgrund och problem: Sedan Är 2005 Àr det obligatoriskt för samtliga EU-lÀnderatt tillÀmpa IFRS-regelverket vid upprÀttande av koncernredovisning. I samband medinförandet av IFRS togs möjligheten att skriva av goodwillposten bort till förmÄn förobligatoriska nedskrivningstester. Ett flertal studier visar dock att anvÀndningen avIFRS-regelverket inte Àr homogent mellan IFRS-lÀnderna, vilket fÄr till följd attjÀmförbarheten mellan europeiska företag kan ifrÄgasÀttas.Syfte: Vi avser i denna uppsats att undersöka utvecklingen av goodwillposten iEuropa sedan införandet av IFRS. Uppsatsen diskuterar ocksÄ olika faktorer sompÄverkar företagens val att genomföra en nedskrivning av goodwillposten.AvgrÀnsningar: I studien har vi enbart valt att arbeta med företag inom sex styckenIFRS-lÀnder i Europa under Ären 2006-2013. För att fÄ ingÄ i vÄr studie krÀvs attföretagen har haft en redovisad goodwillpost i balansrÀkningen under nÄgot av destuderade Ären.Metod: Vi har anvÀnt en kvantitativ undersökningsmetod dÀr insamlad data studerasmed hjÀlp av nyckeltal, en multipel linjÀr regression samt en logistisk regression.Resultat och slutsatser: I studien kan vi visa att det finns skillnader avseendegoodwillpostens utveckling mellan olika lÀnder för branscherna informationsteknologioch industri.

Problem: Kvinnor har lÀnge varit underrepresenterade i styrelsesammansÀttningar runt om i vÀrlden. Sverige Àr ett land som frÀmjar likvÀrdighet och anses dÀrför vara ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder. Andelen kvinnor i svenska styrelser har ökat under de senaste Ärtiondena, men trots detta Àr de svenska bolagsstyrelserna inte jÀmstÀllda. Ibland anvÀnds argumenten att fler kvinnor i styrelsen ökar lönsamheten och effektiviteten i bolaget i syfte att öka kvinnoandelen. Till följd av detta har det internationellt genomförts mÄnga studier för att undersöka om bolag med heterogena styrelser har bÀttre lönsamhet Àn bolag med homogena styrelser.

Inledning och problemdiskussion: Den senaste tiden har svenska bolaget Eniro varit inblandad i en redovisningsskandal dÀr den tidigare vd:n Johan Lindberg polisanmÀlts för att ha manipulerat bolagets intÀkter. Eniro stÄr nu inför en svÄr period dÀr lÄngivarna övervÀger att sÀtta bolaget i konkurs och möjlighet till nyemission verkar inte trolig.För ett gynnsamt nÀringsliv Àr det viktigt att intressenter kÀnner förtroende för noterade bolag pÄ aktiemarknaden. Att bolagen redovisar korrekt information Àr avgörande för att investerare ska kÀnna förtroende för bolaget, vilket ifrÄgasÀtts vid redovisningsskandaler likt den Eniro nu stÄr med.Syfte: Att analysera Eniros finansiella stÀllning och dess utveckling Är 2007 till 2014, för att se pÄ samband mellan förÀndringar i finansiella stÀllningen och bolagets börsvÀrde.AvgrÀnsningar: Studien kommer att baseras pÄ Ärsredovisningar frÄn Är 2007 till 2013 samt tredje kvartalsrapporten Är 2014. Denna period Àr vald dÄ den ger en bild av bolaget innan och under finanskrisen, samt de Är som den felaktiga redovisningen skedde och efter att den upptÀckts.Metod: Uppsatsen Àr en fallstudie av Eniro och bestÄr av bÄde sekundÀr kvalitativ och kvantitativ data. Kvalitativa data Àr nyhetsartiklar om bolaget och verksamhetsberÀttelser som finns i Eniros Ärsredovisningar.

Bakgrund och problem: Det som i dagligt tal kallas finanskrisen runt om i vÀrlden startade redan Är 2007 dÄ bostadsmarknaden i USA kollapsade. Det var sedan under hösten 2008 dÄ banken Lehman Brothers gick i konkurs, som finanskrisen fullt blommade ut. Bankbranschen blev en bransch som kom att pÄverkas hÄrt, dÄ flera banker fick statligt stöd för att undvika en konkurs. För att ytterligare försöka underlÀtta för bankerna och andra finansiella institut, kom IASB i oktober Är 2008 ut med en ny tillÀmpningsmöjlighet av IAS 39 och IFRS 7 som berör finansiella tillgÄngar. Den hÀr studien Àmnar undersöka vilka effekter pÄ resultat- och balansrÀkningen som de nya tillÀmpningarna fick för de banker som valt att omklassificera sina finansiella tillgÄngar.

SyfteSyftet med arbetet Àr att utvÀrdera ett projekt kring implementeringen av Matematik-UtvecklingsSchema som genomförs pÄ tvÄ skolor i en vÀstsvensk kommun under lÀsÄret 10/11. Syftet med utvÀrderingen Àr att undersöka vilka förutsÀttningar som inverkar pÄ projektet, projektets inverkan pÄ nÄgra av pedagogerna i processen samt projektets eventuella inverkan pÄ elevernas resultat. Syftet med utvÀrderingen Àr ocksÄ att ge förslag till förbÀttringar i en vidare implementering av MatematikUtvecklingsSchema.TeoriStudien Àr en utvÀrderingsforskning som utgÄr ifrÄn en programteoretisk ansats. Programteorins funktion visar sig genom att utvÀrderingen avser att dels beskriva resultatet av projektet, men ocksÄ att förklara hur resultatet har uppstÄtt. Underlaget för utvÀrderingen utgörs dels av de MUS-diagram som samlas in under projektets gÄng och dels av intervjuer vilka tolkas utifrÄn en reflexiv ansats med en hermeneutisk grund.SjÀlva instrumentet MatematikUtvecklingsSchema vilar pÄ en sociokulturell grund i den mening att lÀrande Àger rum i ett socialt sammanhang.MetodStudien tar sin metodiska utgÄngspunkt i ett programteoretiskt analysschema.

Teknikutvecklingen i skogsbruket har under senare Är avstannat och det finns en stor förvÀntan pÄ nÀsta ?tekniksprÄng?. Samtidigt Àr debatten om skador pÄ mark och vatten i skogsbruket högaktuell. Denna rapport behandlar möjligheten att kunna öka effektiviteten i skogsbruket samtidigt som hÀnsyn tas till mark och vatten. Genom att anvÀnda flygburen laserskanning (LiDAR) och digitala terrÀngmodeller (DTM) har analyser över vattenflöden kombinerats med optimeringar av skotarens körvÀgar. Kombinationen ger möjlighet att planera ett optimalt skotningsarbete för en slutavverkning utefter vart pÄ trakten vatten potentiellt kan finnas och Àven vart pÄ trakten virkesvolymen finns.

Vid svĂ„ra tider har det blivit allt vanligare att företag outsourcar delar av sin verksamhet. Även om ansvaret för verksamheten faller pĂ„ en annan part kan grundproblemet till varför outsourcing genomfördes bestĂ„ och fortsĂ€tta att pĂ„verka företaget. För att förhindra ett förhastat beslut om outsourcing, Ă€r det dĂ€rför viktigt att ta reda pĂ„ hur verksamheten presterar och kan förbĂ€ttras. Av denna anledning Ă€r det av ytterst viktigt att företag mĂ€ter sin prestation. Genom att mĂ€ta prestationer övervakas företagets aktiviteter, processer och utveckling i önskad riktning.

Under mitten av 2011 kommer en ny leasingstandard att presenteras, vilken innehÄller storaskillnader mot dagens befintliga IAS 17-standard. I korthet innebÀr förÀndringen att en storandel leasingavtal som idag klassificeras som operationella skall in i balansrÀkningen, dÀr detleasade objektet skall aktiveras och skrivas av löpande.Detta kommer medföra försÀmrade nyckeltal dÄ balansrÀkningen vÀxer tillsammans medminskad flexibilitet för leasingtagarna. DÀrtill krÀver finansiella leasingavtal mer reurser bÄdeinitialt och löpande under rÀkenskapsÄret dÄ bland annat restvrÀdet mÄste beakttaskontinuerligt.Syftet har varit att undersöka huruvida den nya standarden kommer att pÄverka flygbranschenoch i synnerhet de valda företagen. Vidare kompletteras syftet med följande frÄgestÀllningar:? PÄ vilket sÀtt kommer den nya IFRS-standarden att pÄverka den finansiellarapporteringen i valda flygbolag?? Hur stÄr de rustade för förÀndringen?Som respondenter för vÄr undersökning valde vi tre flygbolag av varierande karaktÀr, ettleasingbolag samt en redovisningsexpert.

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

SammanfattningTitel:En kvantitativ studie om kapitalstrukturen i tvÄ branscher med olika risknivÄ ? efter första verksamhetsÄret.-JÀmförelse mellan bolag i fastighet- och tillverkningsbranschen.NivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Christoffer Blomqvist och Martin HammarstenHandledare:Arne Fagerström och Annika LakeDatum:Maj 2013Nyckelord:Företagsfinansiering, kapitalstruktur, soliditet, soliditet 2, skuldsÀttningsgrad, eget kapital, rÀntebÀrande kapital, risk.Syfte:Syftet med denna studie Àr att undersöka kapitalstrukturen i tvÄbranscher med olika risknivÄ, för att sedan jÀmföra branscherna och undersöka om kapitalstrukturen skiljer sig Ät mellan dem. Studien undersöker Àven faktorer som pÄverkar företagens val av kapitalstruktur i de bÄda branscherna.Metod:Uppsatsen har sin grund inom det vetenskapliga ÀmnesomrÄdet företagsfinansiering. Studien har genom en kvantitativ metod utfört en dokumentstudie i databasen retriever, dÀr siffror och nyckeltal har hÀmtats genom Ärsredovisningar frÄn bolag inom studiens tvÄ branscher. Resultaten frÄn dokumentstudien har kopplats till innehÄllet i studiensreferensram och sedan analyserats för att komma fram till en slutsats.Resultat och slutsatser:Resultaten frÄn denna studie visar att branschen för uthyrning av fastigheter har en kapitalstruktur som Àr betydligt mer viktad Ät belÄning gentemot branschen för tillverkning av maskiner/maskindelar, efter första verksamhetsÄret.

Dagligvaruhandelns konkurrens har hÄrdnat, numera gÀller det att inte bara se till försÀljningssiffror utan Àven att göra de rÀtta investeringarna som leder till kostnadsfördelar och ökad lönsamhet pÄ sikt. Tekniken har gÄtt framÄt vilket kan ersÀtta kostsam hantering och onödiga marginalförluster. Undersökningen i denna rapport visar om en investering av ett elektroniskt hyllkantsetikettsystem skapar ökad lönsamhet. Inom dagligvaruhandeln sker det veckovis en mÀngd uppdateringar av nya priser och införandet av nya artiklar i sortimentet. Detta medför bÄde drift- och personalkostnader p g a det manuella arbete som krÀvs för bytet av dessa standardiserade pappersetiketter.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö Universitet, ekonomistyrning EKC362/FEC399, VT 2007Författare: Johan Andersson och Johan StÄhlHandledare: Per-Erik FalkTitel: SmÄlÀndska Äkeriers konkurrenskraft nÀr marknaden avregleras?Bakgrund: Hur försÀljningen Àn sker, mÄste produkten transporteras mellan sÀljaren och köparen. EU utvidgas stÀndigt och 2004 anslöts ytterligare 10 lÀnder. Marknaden blir större, samtidigt anpassas reglerna för en gemensam inre marknad. Genom en större marknad, blir aktörerna fler och konkurrensen hÄrdnar.Syfte: Att förstÄ hur dagens Äkare ser pÄ utvecklingen och pÄ vilka sÀtt de anpassar sig för att fortfarande vara konkurrenskraftiga.AvgrÀnsningar: Undersökningen Àr avgrÀnsad till landsvÀgstransporter med lastbil.

Introduktion och Problemdiskussion: Den ökade medvetenheten om mĂ€nsklighetens inverkanpĂ„ miljön har bidragit till att begrepp som ?hĂ„llbarhet? och ?hĂ„llbar utveckling? kommit att bli alltmer vida diskuterade och betydelsefulla i dagens samhĂ€lle. I banksektorn syns en ökad trend atthĂ„llbarhetsredovisa samt engagera sig i frĂ„gor kring Corporate Social Responsibility (CSR), menkopplingen mellan extern redovisning och faktisk implementering Ă€r inte helt sjĂ€lvklar. Även om enstor mĂ€ngd verktyg för hantering av hĂ„llbarhetsaspekter uppkommit i litteraturen sĂ„ Ă€r forskningenkring implementeringsförfarandet samt hur organisationer anpassar sin ekonomistyrning för attstödja hĂ„llbarhetsstrategier otillrĂ€cklig och behöver studeras djupare. Med utgĂ„ngspunkt i problemdiskussionenhar denna uppsats Ă€mnat undersöka hur Roslagens Sparbank och SparbankenTanum, som Ă€r tvĂ„ sparbanker som aktivt valt att engagera sig i hĂ„llbarhetsfrĂ„gor, gĂ„tt tillvĂ€ga i förfarandetav implementeringen av hĂ„llbarhetsaspekter.

Allt byggande innebĂ€r en miljöbelastning i nĂ„gon form men med en bra arbetsmetod som dessutom Ă€r enkel att anvĂ€nda kan byggsektorns miljöpĂ„verkan minska. NĂ€r olika byggmaterial ska jĂ€mföras finns det mĂ„nga faktorer att vĂ€ga in om ett miljö- och hĂ€lsomĂ€ssigt bra val ska göras. År 2012 tog tvĂ„ byggingenjörsstudenter vid Karlstads Universitet fram ett metod för att jĂ€mföra olika ytmaterial ur miljö-, hĂ€lso- och funktionsperspektiv för offentlig miljö. I den hĂ€r rapporten görs en utvĂ€rdering av  metoden genom koppling till ett verkligt projekt. Metoden bestĂ„r av en multikriterieanalys dĂ€r kriterier som rör miljö, hĂ€lsa och funktion ingĂ„r.

Kapitalmarknaden fattar dagligen beslut som basera pÄ den informations som företag och medier kommunicerar genom pressrelease och övriga publikationer. En viktig del i informationsflödet Àr Ärsredovisning och kvartalsrapporter. Informationen kapitalmarkanden anvÀnder i dessa rapporter Àr primÀrt finansiella nyckeltal som tillÀmpas för att jÀmföra företag med varandra. Kapitalmarkanden Àr en starkt effektiv marknad vilket betyder att aktörerna har en likvÀrdig tillgÄng pÄ information samt möjligheter att bearbeta denna. Dock Àr kapitalmarkanden inte helt effektiv marknad vilket betyder att informationsutbudet ej Àr helt symmetriskt.