En elementĂ€r bestĂ„ndsdel av en fungerande marknad Ă€r tillförlitlig finansiell information. Ämnet Earnings Management bestĂ„r av olika teorier och metoder för att mĂ€ta manipulationer av den finansiella informationen som redovisas av bolag. Anledningen till manipulationer beror bland annat pĂ„ agentproblemet mellan bolag och intressenter. Bolag (eller tillĂ€mparen) har incitament att vilseleda sina intressenter genom redovisningen för att nĂ„ fördelar. Ett sĂ€tt att motverka agentproblemet och kvalitetssĂ€kra redovisningen Ă€r att lĂ„ta en revisor genomföra revision pĂ„ bolagets rĂ€kenskaper.

The traditional view of maintenance is machine-based, where acute maintenance tasks are highly valued. Preventive maintenance is viewed as secondary and less desirable to work with. The more modern view is to regard maintenance as a process. The machine-driven tasks are still necessary but are viewed as a part of the big picture.The purpose of this study is to examine how to high light general difficulties concerning maintenance management to aid organizations to reflecting upon their own situation. The study is based upon a pilot study initiated by ProcessIT concerning relevant key figures in maintenance.

Syftet med uppsatsen Ă€r att öka kunskapen om nĂ€tmĂ€klarbranschen och dess position pĂ„ marknaden. Allt fler anvĂ€nder Internet i sitt dagliga liv, men Ă€r kunderna beredda att anvĂ€nda nĂ€tmĂ€klare till att sĂ€lja sina bostĂ€der? Vi vill ta reda pĂ„ hur lönsamma dessa företag Ă€r. Finns det potential för ekonomisk utveckling eller visar Ă„rsredovisningarna att situationen har stagnerat eller rent av utvecklats negativt? Är nĂ€tmĂ€klarna ett sĂ„ stort hot mot de traditionella mĂ€klarna som de gĂ€rna vill framstĂ€lla sig?Metod:Vi har valt att analysera nĂ€tmĂ€klarföretag genom att titta i deras Ă„rsredovisningar för Ă„r 2007 och Ă„r 2008.

Syftet med denna studie Àr att bidra med en ökad förstÄelse och kunskap gÀllande de kriterier som skapar relevanta prestationsmÄtt och som anvÀnds i vinstdrivande företag. Vidare Àr syftet att undersöka om tidigare forskares föreslagna kriterier för prestationsmÄtt uppfylls och om dessa kriterier Àr tillrÀckligt relevanta. Efter genomförda intervjuer och analyser framkom att det finns stora brister frÀmst gÀllande uppfyllandet av kriterierna för de icke-finansiella prestationsmÄtten och ett förslag framförs gÀllande att företagen borde strÀva efter branschöverskridande och standardiserade mÄtt med klara regler för hur dessa skall redovisas. Vidare föreslÄs en ny modell gÀllande kriterier för prestationsmÄtt samt vidare forskning i Àmnet efterlyses..

Löntagarfonderna inrÀttades 1983 av den socialdemokratiska regeringen för att jÀmna ut löneskillnader i landet. Den borgerliga regeringen avvecklade löntagarfonderna under 1993. Fondpengarna anvÀndes delvis till att grunda stiftelser. Dessa stiftelser har fÄtt kritik för oegentligheter och otydliga regelverk. En rapport med rekommendationer för att ÄtgÀrda problemen avslogs av Riksdagen 2001.

FrĂ„n och med 1/1 2005 ka börsnoterade koncerner i EU tillĂ€mpa IFRS. Detta innebĂ€r bland annat att finansiella tillgĂ„ngar och vissa finansiella skulder numera ska vĂ€rderas till verkligt vĂ€rde.Promemorians syfte Ă€r att studera förĂ€ndringarna i finanisella tillgĂ„ngar och skulder som pĂ„verkas av redovisningsprincipen IAS39, sett ur ett investerarperspektiv. Genom en kvalitativ fallsstudie undersöker vi IAS39 inverkan pĂ„ nyckeltal för koncernen Ericsson.IAS39 har en negativ effekt pĂ„ ROE pĂ„ 0,3procentenheter, pĂ„ ROCE 0,3 procentenheter och soliditeten pĂ„verkas negativt med 0,1 procentenheter bĂ„de vid ÅRL och IFRS berĂ€kning.Sett ur ett investerarperspektiv blir förĂ€ndringen att vĂ€rdet pĂ„ en finansiell tillgĂ„ng eller skuld blir mer rĂ€ttvisande Ă€n vĂ€rdering till anskaffningsvĂ€rde vilket ger en tydligare, mer transparent bild av bolagets finansiella instrument..

För att besvara frÄgan "Hur Àr E.ON Sveriges nya incitamentsprogram utformat, i förhÄllande till ekonomistyrningen?", och i syfte att beskriva och analysera hur E.ON Sveriges incitamentsprogram Àr konstruerat och fungerar i praktiken utifrÄn ett ekonomistyrningsperspektiv, utförs en induktiv, intervjubaserad fallstudie av E.ON Sverige pÄ koncern- och dotterbolagsnivÄ. Slutsatsen Àr att E.ON Sveriges incitamentsprogram Àr vÀl utformat och stöder sitt syfte, men har vissa begrÀnsningar i praktiken. Det finns en tydlig men indirekt koppling mellan incitamentsprogram och ekonomistyrningssystem, som uppkommer inte av att systemen avsiktligt Àr konstruerade för samverkan utan eftersom bÄda systemen har liknande syfte och opererar i samma omgivning..

Bakgrund och problem: Banker har en viktig roll i ekonomin och samhÀllet. De har inte enstor direkt miljöpÄverkan, dock pÄverkar de indirekt genom att finansiera och investera iföretag som har miljöpÄverkan. Detta har lett till att banker i viss mÄn tappat samhÀlletsförtroende. DÀrför Àr det vÀsentligt att undersöka i vilken utstrÀckning integrerar bankerhÄllbarhet i sin dagliga verksamhet nuförtiden och vad som driver integrationen.Syfte: Syftet med studien Àr att analysera hur hÄllbarhet integreras och varför i den svenskabankbranschen.AvgrÀnsningar: Vi har avgrÀnsat oss till en av storbankerna i Sverige, SEB. OmrÄdet som vivalt att gÄ in pÄ Àr bankens miljö- och sociala aspekter vilka har delats upp i fyra grupperenligt Scholtens modell (2009): 1.

Bakgrund: Trots en ökad bostadsbrist i Sverige byggs det mindre bostÀder. Officiell statistik visar att det behöver byggas 40 000 bostÀder om Äret för att tillgodose behovet. Idag byggs det 20 000 bostÀder. Den svenska smÄhusmarknaden har under de senaste Ären upplevt ett kraftigt fall i försÀljningen av smÄhus. Prognosen för 2012 Àr en produktion pÄ 5000 smÄhus att jÀmföras med 2008 dÄ 12 800 smÄhus producerades.

Effektiv logistik Àr ofta nyckeln bakom framgÄngsrika företag. DÄ logistik Àr ett vÀldigt komplext problemomrÄde har det blivit nödvÀndigt att utveckla intelligenta system som hjÀlpmedel vid beslutsfattande. Klassificeringssystem av artiklar Àr ett sÄdant system, vilket ska underlÀtta att flytta fokus frÄn den enskilda artikeln till artiklar som krÀver extra mycket uppmÀrksamhet.En stor del forskning har utförts inom klassificeringsomrÄdet de senaste Ären. Denna har dock varit av ren matematisk karaktÀr dÀr olika lösningar presenterats vilka i grund och botten behandlat skapande av en artikelrangordning utifrÄn en samling parametrar. Hur parametrarna vÀljs och vilka implikationer valet av matematisk modell fÄr Àr Ànnu obehandlat ur ett logistiskt perspektiv.

Bakgrund och problem: Banker har en viktig roll i ekonomin och samhÀllet. De har inte enstor direkt miljöpÄverkan, dock pÄverkar de indirekt genom att finansiera och investera iföretag som har miljöpÄverkan. Detta har lett till att banker i viss mÄn tappat samhÀlletsförtroende. DÀrför Àr det vÀsentligt att undersöka i vilken utstrÀckning integrerar bankerhÄllbarhet i sin dagliga verksamhet nuförtiden och vad som driver integrationen.Syfte: Syftet med studien Àr att analysera hur hÄllbarhet integreras och varför i den svenskabankbranschen.AvgrÀnsningar: Vi har avgrÀnsat oss till en av storbankerna i Sverige, SEB. OmrÄdet som vivalt att gÄ in pÄ Àr bankens miljö- och sociala aspekter vilka har delats upp i fyra grupperenligt Scholtens modell (2009): 1.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur budget och BSC:s roller fungerar i privata och offentliga verksamheter och att undersöka om BSC Àr ett komplementÀrt styrverktyg till budget. DÄ uppsatsen syfte skulle besvaras anvÀnde gruppen sig av en kvalitativ metod. Fallstudien gjordes pÄ företagen Alfa-Laval, Gambro och Trelleborg och kommunerna Helsingborg, Kristianstad och Tierp. Gruppen har anvÀnt sig av en abduktiv ansats.Under detta arbete kom det fram olika skillnader nÀr det gÀller budgetens och BSC:s roller. Det har Àven framkommit differenser mellan de privata och offentliga verksamheterna.

Humankapitalet har sedan 1960-talet varit en populÀr frÄga för forskare inom detföretagsekonomiska fÀltet. Men trots nÀstan 50 Ärs forskning verkar redovisningsnormerna pÄomrÄdet inte ha genomgÄtt nÄgon mÀrkbar förÀndring. Under dessa Är har samhÀllet förÀndratsfrÄn ett stelt industrisamhÀlle till ett mer flexibelt kunskapssamhÀlle, ett samhÀlle som stÀller helt nya krav pÄ redovisningen. Det var denna tanke som sÄ smÄningom ledde författarna fram till uppsatsens tvÄdelade frÄgestÀllning:? Hur tar analytiker hÀnsyn till humankapitalet vid aktievÀrdering av nyintroducerade bolag pÄ Stockholmsbörsen?? Hur redovisas humankapitalet i börsprospekt för bolag som noterats pÄ Stockholmsbörsen frÄn 2004 fram till idag?Författarna insÄg tidigt att det var av största vikt för frÄgestÀllningen att den information som samlades ihop till empirin var sÄ aktuell som möjligt.

I Sverige finns det överlag ett stort intresse och god kunskap om miljöeffekter, men samtidigt saknas ofta insikt om energianvÀndningens inverkan pÄ miljön. MÄnga ifrÄgasÀtter inte tillgÄngen pÄ energi och tar dÀrför inte hÀnsyn till kopplingen mellan energianvÀndning och miljöfrÄgor, trots att energieffektivisering Àr ett av de viktigaste sÀtten att förbÀttra miljön. Förvaltning utgör en stor del av en byggnads totala livscykelenergikostnad (LCCe). Norrbottens lÀns landsting Àr en stor fastighetsÀgare i Norrbotten med en total lokalyta pÄ cirka 700 000 kvadratmeter, varför effektiv förvaltning Àr betydelsefull betrÀffande sÄ vÀl ekonomi som miljö. Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga energianvÀndningen vid sjukhusen i Norrbottens lÀn samt att identifiera möjligheter till effektivisering i energianvÀndningen.

Denna kandidatuppsats baseras pÄ en fallstudie om hur styrningsmodellen Lean har implementeras pÄ OKQ8:s stationer. Studien Àmnar vidare undersöka vilka faktorer som pÄverkar utfallet samt undersöka hur Lean har pÄverkat effektiviteten pÄ stationerna. För att besvara detta har intervjuer genomförts med personal pÄ OKQ8. Studien analyserar hur faktorer sÄ som stress, arbetskraftsflexibilitet och delaktighet har pÄverkat utfallet av implementeringen. Vidare har Àven nyckeltal anvÀnts för att analysera om Lean har lett till att organisationen har blivit mer effektiv.