SammanfattningExamensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö universitetEkonomistyrning, FE 3073, VT 2009 Författare: Linda Andersson, Sofie Brodin och Ulrika DietrichsonHandledare: Fredrik KarlssonFöretagets kontaktperson: Annelie Ekstedt, kvalitetschefTitel: PrestationsmÀtning - Vad Àr prestation inom VA-avdelningen i VÀxjö kommun för abonnenterna? Bakgrund: PrestationsmÀtning Àr ett mycket aktuellt Àmne i dagens samhÀlle och kraven pÄ organisationer och dess förmÄga att förmedla sin verksamhet till sina intressenter ökar stÀndigt. Inom den kommunala verksamheten för vatten och avlopp finns idag inget standardiserat sÀtt att mÀta prestationen inom verksamheten. Inom VA-avdelningen i VÀxjö kommun har det sedan lÀnge funnits en missnöjdhet kring verksamhetens prestationsmÀtningssystem vilken legat till grund för studien. Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att utveckla och ge förslag pÄ ett mÀtsystem för VA-avdelningen i VÀxjö kommun. Det hÀr innebÀr mer konkret att identifiera nya samt utveckla nuvarande nyckeltal ur ett externt abonnentperspektiv som speglar VA-avdelningens prestation samt resursanvÀndning. AvgrÀnsning: Analysen Àr avgrÀnsad till VA-avdelningens nyckeltal inom prestationsmÀtningen, vilket innebÀr att ingen vidare analys kommer att göras över avdelningens uppsatta verksamhetsmÄtt. Metod: Studiens referensram tar upp relevanta teorier som sedan ligger till grund för den insamlade empirin.

Industrin och dess företrÀdare har uttryckt stor oro över elprisutvecklingen i Sverige. Denna uppsats undersöker effekter och konsekvenser av elpriser pÄ gjuteriföretag i Sverige under perioden 2002-2005. Elprisets nivÄ och variation stÄr i centrum, dÄ uppsatsen utgÄr frÄn företagens kostnadsperspektiv. Uppsatsen Àmnar pröva hypotesen att företagens resultat Àr starkt beroende av elprisets utveckling. För att bevisa eller förkasta detta samband utförs en korrelationsanalys pÄ olika för företagen centrala nyckeltal sÄsom soliditet och nettoresultat, jÀmfört med elprisets utveckling.

Kvalitetsbegreppet Àr svÄrdefinierat och mÄngdimensionellt. DÀrför bör det definieras för att ens kunna anvÀndas för mÀtning inom olika verksamheter. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur Stockholms lÀns landsting, SLL, stÀller för kvalitetskrav och utför sin uppföljning av vÄrdcentralerna.VÄrdcentralen Àr den vÄrdenhet som först kommer i kontakt med patienter. DÀrför Àr det viktigt att de har en översikt över hela hÀlso- och sjukvÄrden ifall de mÄste skicka patienter vidare för sjukvÄrd som de sjÀlva inte kan ge. Under Ären 1975-1995 drabbades Sverige av ekonomiska kriser och sjukvÄrden fick mycket kritik för att inte hÄlla kvalitetsmÄttet.[1] Den offentliga sektorn införde kvalitetsbegreppet och legitimerade den genom att sammanstÀlla sju kvalitetskrav pÄ vÄrdcentralerna.

Denna studie utgÄr frÄn de diskussioner kring IAS40 som Àgde rum i svensk affÀrspress under 2004. Diskussionerna handlade om de möjliga risker som implementeringen av redovisningsrekommendationen IAS 40 kunde innebÀra för aktiemarknaden. VÄrt syfte Àr att bidra till att en del av det informationsgap som uppstÄtt i spÄren av IAS 40 fylls. Syftet Àr att undersöka IAS 40s inverkan pÄ vÀrderingen av förvaltningsfastighetsbolag i aktiemarknaden. Studiens slutsats Àr att aktiemarknaden har tagit hÀnsyn till de nya reglerna och att de flesta nyckeltal som IAS40 pÄverkar saknar vÀrderelevans..

Ideella föreningar har varken ett syfte eller mÄl att generera vinst. Trots detta ska de redovisa pÄ samma sÀtt som vinstdrivande företag, vilket kan göra det svÄrt att bedöma föreningens mÄluppfyllelse utifrÄn redovisningen. Vi har intervjuat tre ideella föreningar för att se hur dessa mÀter mÄluppfyllelsen samt hur mÀtningen av mÄluppfyllelsen kan göras mer effektiv. VÄr slutsats Àr att en kombination av finansiella mÄl, som kan mÀtas med nyckeltal, och icke-finansiella mÄl, som visar pÄ kvalitén hos aktiviteterna, Àr hur föreningarna mÀter mÄluppfyllelse samt att den kan göras mer effektiv med hjÀlp av ett balanserat styrkort..

Bakgrund: Sveriges offentliga sektor och dess verksamheter finansieras genom att staten, kommunerna och landstingen tar ut skatt och avgifter frÄn medborgarna. DÄ medborgarna stÄr för bÄde finansiering, men Àven vill ta del av verksamheternas prestationer Àr det dÀrför ur ett medborgarperspektiv viktigt att servicen Àr av god kvalitet och att den Àr rÀttvist fördelad. De offentliga organisationerna har inte samma förutsÀttningar som de privata att mÀta framgÄng. En privat organisation har möjlighet att genom vinst och antal marknadsandelar pÄvisa ett bra resultat. Inom de offentliga, icke vinstdrivande organisationerna saknas dock motsvarigheten och vikten av att kunna jÀmföra de nyckeltal som anvÀnds blir större.

1999 beslutade riksdagen om 15 nationella miljökvalitetsmÄl. MiljömÄl 15 heter God bebyggd miljö och det har ett delmÄl, nummer 4, som heter Uttag av naturgrus. DelmÄlet strÀvar mot att uttaget av naturgrus ska vara högst 12 miljoner ton per Är. Detta ska vara uppnÄtt Är 2010. Definitionen pÄ naturgrus Àr: Naturligt sorterad jordart som bestÄr av sten, grus och sand och har bildats under eller efter inlandsisens avsmÀltning.

?The language of management is money?, har nÄgon sagt. I affÀrslivet gÀller det att veta vilka ÄtgÀrder som lönar sig. Vi har i vÄr uppsats fokus pÄ design som en strategisk resurs; skapande av mervÀrde. Kunskapsbaserade tillgÄngar, Àr mycket viktiga för företagens framgÄng i dagens hÄrda konkurrenssituation.

I dagslÀget samlas data frÄn tunneldrivning in manuellt och skrivs sedan in i ett dataprotokoll.Dessa protokoll anvÀnds sedan som dokumentation och redovisning gentemot bestÀllaren. Föratt effektivisera denna datahantering har hÀr en ny systembeskrivning upprÀttats. VÀrdena som inhÀmtas frÄn tunneldrivningsmaskinerna skall automatiskt skickas över till en databas, vilket innebÀr att all information kommer att vara digital. Syftet Àr att utveckla ett nÀtverk som Àr kopplat mellan maskinerna nere i tunneln och datorerna pÄ kontoret.Alla viktiga vÀrden som fÄs i samband med bergdrift ska samlas frÄn olika tunnelprojekt och lagras i en databas. Med viktiga vÀrden menas all tÀnkbar typ av data som Àrtill nytta för kalkylering, uppföljning, ekonomi och KMA (kvalitet, miljö och arbetsmiljö) för projektet som t.ex.

HÄllbarhet Àr ett begrepp som har fÄtt en allt större och viktigare betydelse i samband med evenemang. Denna genomslagskraft beror pÄ flera skÀl sÄsom etiska, strukturella och marknadsföringsmÀssiga. Tack vare utvecklingen har mÄnga organisationer fÄtt upp ögonen för detta fenomen och Malmö stad och Region SkÄne, som bÀr huvudansvaret för Eurovision Song Contests kringaktiviteter, Àr inga undantag. Ett mÄl som Malmö stad har under sitt vÀrdskap Àr att ISO-certifiera organisationens arbete vid kringaktiviteter i samband med musiktÀvlingen. Huvudsyftet med denna studie Àr att undersöka vad ett hÄllbart evenemang Àr.

Huruvida aktiemarknaden Ă€r effektiv eller inte har implikationer för hur vĂ€rldens samlade besparingar bĂ€st ska allokeras. Den hĂ€r uppsatsen försöker finna anomalier genom att anvĂ€nda kĂ€nda nyckeltal. För att undvika dubbelhypotesproblemet genomförs studien med tvĂ„ inriktningar, dels att anvĂ€nda Ă„rsavkastningsdata och dels att anvĂ€nda avkastningsdata runt rapportdatum som approximation av Ă„rsavkastningen. Över lag erhĂ„lls insignifikanta resultat för nyckeltalen. Avkastningen runt rapportdatum Ă€r endast svagt korrellerad med Ă„rsavkastningen.

Att det Àr av stor vikt att kunna mÀta och följa upp ett företags utveckling rÄder det ingen tvekan om. Det gÄr i litteraturen att finna mÀngder av bÄde finansiella och icke-finansiella nyckeltal och rekommendationer som ett företag kan anvÀnda sig av. Balanced Scorcard Àr ett verktyg som inte bara fokuserar pÄ det finansiella utfallet i förtaget, utan Àven andra aspekter inom organisationen. Vad vi har funnit intressant i den litteratur som finns skriven kring Balanced Scorecard Àr att det inte finns nÄgonting skrivet om, eller nÄgon som har problematiserat kring anvÀndandet av verktyget utifrÄn olika strategiska utgÄngspunkter..

Syftet med denna studie Àr att bidra med en ökad förstÄelse och kunskap gÀllande de kriterier som skapar relevanta prestationsmÄtt och som anvÀnds i vinstdrivande företag. Vidare Àr syftet att undersöka om tidigare forskares föreslagna kriterier för prestationsmÄtt uppfylls och om dessa kriterier Àr tillrÀckligt relevanta. Efter genomförda intervjuer och analyser framkom att det finns stora brister frÀmst gÀllande uppfyllandet av kriterierna för de icke-finansiella prestationsmÄtten och ett förslag framförs gÀllande att företagen borde strÀva efter branschöverskridande och standardiserade mÄtt med klara regler för hur dessa skall redovisas. Vidare föreslÄs en ny modell gÀllande kriterier för prestationsmÄtt samt vidare forskning i Àmnet efterlyses..

Uppsatsen undersöker om varumÀrkesbyggande investeringar definierade som marknadsföringsutgifter har en positiv effekt pÄ företags lönsamhet och genererat aktieÀgarvÀrde.  Det Àr viktigt för företag med konkreta bevis pÄ sambandet mellan marknadsföring, lönsamhet aktieÀgarvÀrde för att optimera resursallokering och för att marknadsförare ska kunna hÀvda sin nytta i företaget.  Marknadsföringsinvesteringar förvÀntas bland annat förbÀttra produkters upplevda kvalitet och dÀrigenom skapa utrymme för större marginaler samt möjliggöra differentiering frÄn konkurrensen. Sambandet testas genom att undersöka fem svenska företag.  Vi jÀmför deras marknadsföringsutgifter med fyra nyckeltal som speglar pÄ lönsamhet och aktieÀgarvÀrde. De resultat som kan sÀkerstÀllas statistiskt visar att marknadsföringsutgifter har en negativ effekt pÄ företags bruttomarginal och rÀntabilitet pÄ eget kapital..

En elementĂ€r bestĂ„ndsdel av en fungerande marknad Ă€r tillförlitlig finansiell information. Ämnet Earnings Management bestĂ„r av olika teorier och metoder för att mĂ€ta manipulationer av den finansiella informationen som redovisas av bolag. Anledningen till manipulationer beror bland annat pĂ„ agentproblemet mellan bolag och intressenter. Bolag (eller tillĂ€mparen) har incitament att vilseleda sina intressenter genom redovisningen för att nĂ„ fördelar. Ett sĂ€tt att motverka agentproblemet och kvalitetssĂ€kra redovisningen Ă€r att lĂ„ta en revisor genomföra revision pĂ„ bolagets rĂ€kenskaper.