I Sverige anvÀnds nollvisionen som strategi för att forma ett sÀkert vÀgtransportsystem. Nollvisionen innebÀr att mÀnniskor inte ska dödas eller skadas i vÀgtrafiken dÄ det anses oacceptabelt att vÀgtrafiken krÀver mÀnniskoliv. För att förhindra olyckor vidtas ÄtgÀrder, men hÀnsyn mÄste tas till att mÀnniskor gör misstag varför ocksÄ nollvisionen accepterar olyckor men inte sÄdana som leder till allvarliga personskador eller död.Trafikplatser med överliggande cirkulationsplats har kommit att bli ett allt vanligare inslag i den byggda miljön dÄ de i regel Àr mindre utrymmeskrÀvande Àn traditionella trafikplatser sÄsom ruter-, klöver- och trumpetkorsningar. Avsaknaden av analyser huruvida trafikplatser med överliggande cirkulation pÄverkar trafiksÀkerheten Àr pÄtaglig. De förekommer vanligen i tÀtortsmiljö med höga trafikflöden vilket gör att en felaktig utformning skulle kunna fÄ stora konsekvenser.

Syftet med studien var att beskriva hur förÀldrar till barn med autism skildrar erfarenheter av delaktighet i dagliga aktiviteter. För att studera detta genomfördes en litteraturbaserad studie med analys av fem biografier. De utvalda böckerna var skrivna 1995 eller senare av svenska förÀldrar till barn med autism och skildrar familjens förhÄllanden innan barnet fyllde 18 Är. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och i resultatet framtrÀdde det övergripande temat, Vardagen prÀglas av rutin och struktur, samt tre underteman, FörÀldraansvaret dominerar vardagen, FörÀndrade relationer och minskat umgÀnge med andra och BegrÀnsat tilltrÀde till samhÀllets olika arenor. Resultatet visade hur familjens vardag pÄ olika sÀtt pÄverkades av det behov barnet med autism har av rutiner och struktur samt hur det fick konsekvenser i form av minskad delaktighet i vardagens aktiviteter för hela familjen.

SprÄkundervisningen skall idag leda till kommunikativ kompetens och interkulturell förstÄelse. Tidigare forskning har visat att lÀroboken har en stark stÀllning och auktoritÀr roll i engelskundervisningen. Studier har visat att etnisk tillhörighet ofta framstÀlls som traditionell och ensidig. Uppenbara rasistiska element har försvunnit men schablonmÀssiga framstÀllningar finns fortfarande kvar i lÀroböckerna.I examensarbetet studeras hur kulturella inslag med betoning pÄ etniska stereotyper och schablonmÀssiga förestÀllningar presenteras i tvÄ lÀroböcker i engelska framtagna för skolÄr nio i grundskolan. ForskningsfrÄgorna syftar till att visa hur respektive lÀrobok skildrar kulturella inslag samt om dessa innehÄller etniska stereotyper.

Boken Byggprocessen beskriver att ett byggprojekt uppstÄr nÀr det uppkommer ett behov, i form av att en plats inte lÀngre fyller sin funktion, eller att en verksamhet behöver en plats att vistas pÄ (Nordstrand, 2008). Kommuner har regler att rÀtta sig efter nÀr det gÀller att kunna bygga och omprojektera platser, politiska beslut avgör och sÀtter igÄng ett byggprojekt (Nordstrand, 2008). Syftet med examensarbetet Àr att öka kunskapen och klargöra vad som krÀvs för att frÄn idé till fÀrdigstÀllande och förvaltning, fÄ processen att gÄ smidigt och med ett gott resultat. Ett projekt som har rykte om sig att ha lyckats med sin process och fÄtt en uppskattad slutprodukt, Àr ombyggnaden av Stortorget i GÀvle. Genom att studera varför projektet Stortorget i GÀvle anses vara sÄ lyckat kan vetskapen om framgÄngsfaktorerna bli större. Vad Àr det som gör att en plan- och byggprojekt lyckas? Vilka Àr framgÄngsfaktorerna? Under studien har tre personer intervjuats om byggprocessen av Stortorget i GÀvle.

Bakgrund: GÄngen Àr en förutsÀttning för att förflyttning mellan platser ska vara möjlig. Hela kroppen involveras och det Àr ett energisnÄlt och komplext rörelsemönster. GÄnghastigheten bestÀms av hur mÄnga steg per minut och hur lÄnga steg som tas. NÀr gÄnghastigheten ökar Àr det frÀmst steglÀngden som ökas. SjÀlvvald gÄnghastighet Àr hastigheten som vÀljs nÀr en person promenerar sjÀlv utan att vara pÄverkad av yttre faktorer, den Àr ofta relaterad till att minimera energiÄtgÄngen.

I en ny tidsanda med fler öppna grÀnser mellan olika geografiska handelsomrÄden har rörelsefriheten för mÀniskor och företag ökat. StÀdernas folkmÀngd har vuxit med mÀnniskors förflyttning frÄn glesbygd till stad. StÀdernas resurser har samtidigt fÄtt ökad betydelse för företagsetablering. I denna globaliseringsprocess konkurrerar stÀderna om företag som söker nya platser att etablera sig pÄ. För att ha framgÄng mÄste stÀderna marknadsföra sig vÀl och tillgodose företagens behov av nyttig information.

Fetma hos hund Àr ett ökande problem med flera allvarliga hÀlsoaspekter. Det finns ett flertal sÀtt att mÀta andelen kroppsfett, men ingen metod som inte kan kritiseras pÄ en eller flera punkter. De metoder som tas upp i denna studie Àr exempelvis morfometriska tekniker, ultraljud och absorptiometriska metoder. Predisponerande faktorer till fetma, bland annat överkonsumtion av energi, brist pÄ fysisk stimulans, Älder, kastration och interaktion mellan djur och Àgare diskuteras ocksÄ. Slutligen ges förslag pÄ möjligheter att behandla fetma hos hund med en praktisk handledning till veterinÀrer och djurkliniker. Syftet med denna studie var att kartlÀgga svenska hundars hull samt studera deras utfodrings- och motionsvanor i form av en enkÀtstudie.

I det hÀr examensarbetet undersöktes hur designprocessen kan se ut nÀr en grupp medelÄlders mÀnniskor genom tvÄ workshops tar sig an ett designprojekt med hjÀlp av participatory design i det offentliga rummet. Participatory design innebÀr en deltagande design dÀr brukaren, alltsÄ den tÀnkta anvÀndaren, Àr med i hela designprocessen. Jag har utgÄtt frÄn allemansrÀtten som ram för det offentliga rummet. Jag har anvÀnt mig av etnografiskt inspirerad metod och gjort ett kortare fÀltarbete i en liten stad i Dalarna dÀr jag genomförde designprojektet. Undersökningen utgÄr frÄn frÄgestÀllningen:Hur kan designprocessen se ut nÀr en grupp arbetar kollektivt med det offentliga rummet och allemansrÀtten som utgÄngspunk i ett designpedagogiskt projekt? Projektet har sedan dokumenterats med hjÀlp av foto, film och fÀltanteckningar.

Att leva med diabetes kan vara krÄngligt dÄ det hela tiden krÀvs planering av aktiviteter, mÄltider och medicinering. Sjukdomen behandlas framförallt med insulin som kan förekomma i pump, sprutor och injektionspennor. Det vanligaste sÀttet att injicera insulin Àr med pennor, och antalet pennanvÀndare ökar Ärligen. Insulin har strÀnga förvaringskrav och Àr kÀnsligt mot hög vÀrme, starkt ljus, skakningar och frysning. De personer som lever i lÀnder dÀr temperaturen över- eller understiger sÀkert förvarings-intervall har ett behov av att skydda sin medicin, men ocksÄ resande till utsatta platser drabbas.

SjÀlvbetjÀningsterminaler tar över efter traditionella kassor och receptioner pÄ allt fler platser i dagens samhÀlle. Vare sig du ska handla möbler pÄ IKEA, lÄna böcker frÄn biblioteket eller besiktiga bilen Àr sannolikheten stor att du stöter pÄ en terminal. Dess anvÀndare anser mÄnga gÄnger att sjÀlvbetjÀningen Àr snabbare Àn och effektivare Àn dess traditionella motsvarighet, medan motstÄndarna anser att en maskin aldrig kan ersÀtta den personliga service en mÀnniska ger.Den hÀr rapporten försöker dels besvara frÄgan om en sjÀlvbetjÀningsterminal tillför nÄgot positivt för personal respektive patienter pÄ en mammografiklinik, och dels redogör den för de problem patienterna upplevde medan de anvÀnde terminalen.De patienter som rör sig pÄ en mammografiklinik Àr i allmÀnhet Àldre kvinnor med vÀldigt varierande förutsÀttningar vad det gÀller datorvana. För att fÄ sÄ stort antal testpatienter som möjligt under utvÀrderingsperioden, stÀngdes klinikens ordinarie reception ner och samtliga patienter blev istÀllet hÀnvisade till en av tvÄ sjÀlvbetjÀningsterminaler. Totalt anvÀndes terminalerna av 425 kvinnor i Äldrarna 21 ? 83 Är, dÀr medelÄldern lÄg pÄ knappt 54 Är.UtvÀrderingen visar att patienternas största problem i allmÀnhet var att först och frÀmst hitta terminalen, och dÀrefter att förstÄ att de skulle trycka pÄ terminalens pekskÀrm för att interagera med den.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att bidra till kunskap om hur dagens urbanamÀnniska anvÀnder sig av skogens Àtliga resurser, sÄsom svamp och bÀr. Dessa resurser kallas iforskningssammanhang ofta för non-timber forest products (NTFP). AnvÀndningen av NTFP harbelysts ur ett kulturellt perspektiv och undersökts som tradition, det vill sÀga kunskap somtraderas mellan generationer. Fokus har legat pÄ hur vanor förÀndras över tid och rum, vad debetyder för personer i gruppen och hur de vidareförmedlas. För att avgrÀnsa studien Àr detgruppen Personer med polsk bakgrund boende i Stockholm (PPBS) som har undersökts.

Syftet med detta arbete har varit att studera Spanska sjukan i norra Sverige, samt försöka ta reda pÄ om regeringen fört en livsmedelspolitik under första vÀrldskriget som gjorde att mÀnniskor led av undernÀring, eventuellt svalt. Var det verkligen sÄ att mÀnniskor svalt, kunde detta i sÄ fall ha varit en avgörande faktor till att Spanska sjukan blev sÄ förödande? Jag har i min studie undersökt tre orter nÀrmare: PiteÄ, Arjeplog och SkellefteÄ och hur dessa drabbades av Spanskan mellan Ären 1918- 1920. Genom att analysera dessa orter nÀrmare har jag försökt att ta reda pÄ hur de drabbades och vilka faktorer som haft störst inverkan pÄ Spanskans spridning. NÀr det gÀller regeringens livsmedelspolitik har jag försökt ta reda pÄ vilka konsekvenser den fick.

FörtĂ€tning innebĂ€r att nya byggnader placeras i anslutning till redan bebyggda omrĂ„den sĂ„ att befintlig service, infrastruktur och trafiksystem kan utnyttjas och förstĂ€rkas. VĂ„rt examensarbete handlar om bostadsförtĂ€tning i Göteborgsregionen. Vi diskuterar begreppet förtĂ€tning och har genomfört fallstudier pĂ„ tvĂ„ platser i orterna Mölndal och Mölnlycke strax utanför Göteborg. Arbetet inleds med en genomgĂ„ng av olika förtĂ€tningstyper och dess positiva och negativa konsekvenser. Ökad exploatering ger fler bostĂ€der i attraktiva omrĂ„den, men innebĂ€r ocksĂ„ ökad trafik och andra pĂ„frestningar för dem som bor i nĂ€rheten.

Förevarande studie tar sin utgÄngspunkt i ett Stockholm satt i förÀndring. Som allt mer inbÀddat i en global och post-industriell ordning skapas nya konfigurationer i gruppers sociala och kulturella mönster ? i studien begreppsliggjort och analyserat genom livsstilar - och hur dessa sammanbinds med specifika platser. SÀrskilt intressant Àr det att fÄ insikt i hur de i Stockholms socioekonomiskt svaga ytterstadsomrÄden upplever, deltar i och tillÀgnar sig innerstaden, som en plats dÀr processer av gentrifikation och stegrande kulturkonsumtion gradvis omförhandlar villkoren för vad ett besök kan och bör bestÄ i. För studiens rÀkning har en rad livsvÀrldsintervjuer skett med unga vuxna boende eller med hÀrkomst i miljonprogramsomrÄdena i JÀrva (Kista, Akalla, Rinkeby, Tensta och Rissne) i vÀstra Stockholm, dÀr deras berÀttelser ger uttryck för deras unika förhÄllanden till kvaliteterna i stadens socialt skiktade rum.

Ambitionen med projektet har varit att skapa en tillbyggnad som tydligt relaterar till huvudbyggnaden pĂ„ flera nivĂ„er. Projektet genomfördes genom att studera tidsandan, idĂ©er och företeelser som lĂ„g till grund för museets födelse, arkitekten StĂŒlers tankar kring vad ett museum Ă€r och hur en museibyggnad bör utformas, förstĂ„ huvudbyggnadens form och proportioner samt analysera platsen. Friedrich August StĂŒler ansĂ„g att museet i lika hög grad som dess innehĂ„ll var konst. StĂŒler formulerade fyra punkter om hur byggnaden pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kunde visa upp och komplettera sitt innehĂ„ll1. Undvikande av en för stor anhopning av likartade konstverk2. En i möjligast mĂ„n mĂ„ngfaldig utformning av rummen med olika uppstĂ€llnings- och belysningsmotiv för konstverken3.