Syftet med detta arbete var att genomföra en undersökning för att identifiera vilka faktorer elever som studerar Matematik B pÄ gymnasieskolan, anser vara viktiga för deras motivation i matematik. Fokus lÄg pÄ differenser mellan könen. Undersökningen omfattade totalt 107 elever och utfördes pÄ en gymnasieskola i södra Sverige i november 2007. En enkÀt delades ut till eleverna dÀr de fick ange i vilken grad de instÀmde med ett antal faktorers betydelse för deras motivation i matematik. TvÄ enskilda faktorer kunde utlÀsas vara av klart större vikt för elevernas motivation Àn de övriga.

Arbetslivet stÀller allt högre krav pÄ stresstolerans nÀr kraven pÄ flexibilitet ökar. Inom vissa yrkesomrÄden har hög stresstolerans av naturliga skÀl alltid varit ett grundlÀggande krav. DÄ stresstolerans förefaller mÄngfacetterat var syftet att göra en kvalitativ undersökning om hur professionella bedömare vid rekrytering och urval till yrken och yrkesutbildningar med höga krav pÄ stresstolerans definierar och kartlÀgger denna egenskap samt vilka metoder de anvÀnder. Datainsamlingen genomfördes genom sju halvstrukturerade intervjuer med rekryterare samt psykologer knutna till försvarsmakten, flyg, brandförsvar, polis, rÀddningsverksamhet och kustbevakning. Resultatet som tolkades med induktiv tematisk analys, visar att detta genomförs med hjÀlp av typbestÀmning av stresstolerans, hypotesskapande testning, hypotesprövande helhetsbedömning samt kontroll av inre och yttre resurser.

Uppsatsens syfte Àr att skapa förstÄelse för motivation inom bemanningsföretag. Detta gör vi genom att undersöka vilka faktorer som konsulter anser sig motiverade av och hur konsultchefer arbetar med motivation. Vi valde att inrikta oss pÄ bemanningsbranschen dÄ det Àr en kraftigt vÀxande bransch dÀr det rÄder speciella anstÀllningsförhÄllanden. DÄ konsultchefer utgör den nÀrmaste kopplingen för konsulterna till bemanningsföretaget har de en central roll i deras anstÀllning. I och med att det ofta finns en distans mellan konsulter och konsultchefer tror vi att det finns sÀrskilda förutsÀttningar som pÄverkar motivation i denna bransch.

AbstractSyftet med detta vetenskapliga arbete Àr att studera hur olika pedagoger i förskoleklassbeskriver sitt arbete för att barnet ska kÀnna motivation och lust för att lÀra sig lÀsa.Forskningsbakgrunden lyfter fram olika forskares tankar och studier i Àmnet, huruvidapedagogen kan pÄverka barnets motivation och lÀslust eller inte. Forskarna Àr inte överensom huruvida pedagogen kan pÄverka barnets motivation och lÀslust, dÄ det finns forskaresom anser att pedagogen inte kan pÄverka barnets motivation medan andra menar attpedagogen har en viktig roll i barnets motivation och lÀslust. Personliga semistruktureradeintervjuer anvÀndes för att samla kvalitativ data frÄn sex olika pedagoger som arbetar iförskoleklass. Samtliga har högskoleutbildning i nÄgon form. Resultatet av intervjuernavisade att de sex informanterna var överens om att de kunde pÄverka barnets motivation ochlÀslust genom att sjÀlv vara positiva.

Mitt syfte har varit att utreda vad som motiverar fastighetsmÀklaren i sin yrkesroll samt att utreda hur dess chefer bedömer medarbetarnas motivation och dess pÄverkan för arbetsprestationen. Jag har anvÀnt flera teorier som kunnat kopplats till empirins resultat. NÄgra av de slutsatser som framkommit Àr bland annat att motivationsfaktorer varierar beroende pÄ individ och dÀrmed fastighetsmÀklare. Nöjda kunder, trivsel pÄ arbetsplatsen, varierade arbetsuppgifter och en god lön har dock uppkommit vara betydande motiverande faktorer för mÀklarna. Cheferna bör skapa en bÀttre dialog med mÀklarna för att öka medvetenheten kring medarbetarnas motivationsfaktorer.

Syftet med arbetet Àr att undersöka  distanselevers motivation till distanskurser ochom det finns nÄgra samband mellan elevernas motivation och deras prestationer. Detta görs för att förhoppningsvis kunna anpassa framtida utbildning efter de elever som lÀser. Tidigare forskning har visat att det finns ett problem inom distansundervisningen dÄ det kommer till elever som hoppar av sina kurser. Forskning inom omrÄdet har visat att det inte finns nÄgon enkel förklaring till varför fler hoppar av vid distansundervisning Àn vid vanliga studier.Detta var Àven ett problem vid den undersökta skolan dÄ det var en stor andel elever som antingen hoppade av sin kurs eller gick ut utan ett godkÀnt betyg. En enkÀtstudie anvÀndes för att fÄ en bred bild av elevernas motivation och sedan anvÀndes intervjuer bland de elever som ej fullföljt vald kurs.

This study aims to theoretically investigate the concepts of the interpersonal actions 'to motivate' and 'to manipulate' and also to examine possible differences and similarities between the two. The method used is a conceptual review based on the Self-Determination Theory, related to the concept of motivation, and Machiavellianism, related to the concept of manipu-lation. The results show that 'to motivate', according to Self-Determination Theory, concerns influencing the intrinsic or extrinsic motivation, where intrinsic motivation is related to the feeling of self-determination, inner locus of causality, being or feeling competent and exercise activities for the pleasure of it, whilst extrinsic motivation is related to external locus of cau-sality, external pressure and engaging in activities for the purpose of reaching a goal or re-ward. 'To manipulate' is according to Machiavellianism based on the manipulator doing whatever it takes to reach a certain goal and gain something for himself with no regard of what methods being used. The comparative analysis showed that the crucial difference in how an behaviour is interpreted as either, or both, motivating and manipulative is based on who is doing the interpretation, what information she has and which aspects that are focused on..

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

SammanfattningVÄr studie bygger pÄ sex intervjuer av elever frÄn tvÄ yrkesförberedande program pÄ gymnasiet. Syftet var att undersöka vad som kan pÄverka deras motivation till lÀrande i undervisningssituationen genom att utröna vilka faktorer som pÄverkar motivationen.För att nÄ detta mÄl genomförde vi utöver intervjuerna Àven en litteraturstudie för att fÄ en bild av vad tidigare forskare skrivit om elevers motivation i ett skolsammanhang. I vÄr empiriska undersökning utgick vi frÄn en kvalitativ intervjumetod. Intervjumaterialet analyserades genom meningskoncentrering.Resultatet frÄn litteraturstudien och intervjuerna visade att det Àr frÀmst sex faktorer som pÄverkar elevers motivation, dessa Àr: lÀraren, arbetssÀttet, delaktigheten i undervisningen, dialogen i undervisningssammanhanget, nyttan med kunskapen samt intresset för Àmnet. I vÄra intervjuer framkom Àven att de elever som hade ett mÄl med sin utbildning ocksÄ hade en högre grad av motivation.

Studien Àmnar undersöka om det finns ett eventuellt upplevt samband mellan kompetensutveckling, motivation och prestation hos anstÀllda i tre olika avdelningsgrupper och hur detta i sÄ fall yttrar sig. Syftet med denna rapport Àr att studera, beskriva, förstÄ samt analysera det eventuella upplevda sambandet mellan kompetens, motivation och prestation pÄ tre olika avdelningar bland fabriksarbetare. Nio respondenter, ur tre olika befattningar har deltagit i denna kvalitativa undersökning genom semistrukturerade djupintervjuer ur ett hermeneutiskt perspektiv dÄ forskarna har en kÀnd förförstÄelse samt vill kunna analysera respondenternas svar för att hitta likheter efter teman.Genom transkriberingar har ett resultat funnits dÀr bland annat produktionsutvecklare besitter en högre kompetens Àn resterande avdelningar och dÀr maskinskötare och packtekniker Àr i ett stort behov av mer kompetensutveckling.I analysen framkom att bland maskinskötare upplevs en svag koppling mellan kompetens, motivation och prestation. Produktionsutvecklare framstÄr som de som upplever mest samband mellan kompetens, motivation och prestation. Hos packtekniker kan man se en oklar koppling mellan upplevd kompetens, motivation och prestation.Genom att tyda respondenternas attityder kan vi urskilja klara skillnader och samband avdelningarna emellan.

Föreliggande studies syfte var att undersöka vad studenter pÄ civilingenjörsprogrammet med inriktning mot teknisk fysik och elektroteknik beskriver Àr deras motivation till att genomföra sina studier och om denna förÀndras över tid. FrÄgestÀllningarna som legat till grund för studien Àr: Vad beskriver studenterna pÄverkar deras motivation? Vad bestÄr motivationen av? FörÀndras studenternas motivation över tid, om ja pÄ vilket sÀtt? Gör studenterna sjÀlva nÄgot för att pÄverka sin motivation, och i sÄ fall vad? Studien Àr longitudinell och bygger sammanlagt pÄ 32 intervjuer med Ätta studenter som har intervjuats kontinuerligt under 3-4 Är. Metoden som anvÀnts kan beskrivas som en induktiv empirinÀra kvalitativ metod dÄ innehÄllet i data fÄtt styra arbetsprocessen. Resultatet visar att studenternas motivation utgörs av tre byggstenar som alla har betydelse för motivationen pÄ lÄng sikt - upplevelser av: meningsfullhet/tillÀmpbarhet, kompetens/behÀrskande och socialt sammanhang/socialt stöd.

Flera studier har visat pÄ en förekomst av posttraumatiska stressymtom (PTSS) hos förÀldrar vars barn har varit allvarligt sjuka. Syftet med denna studie var att utforska innehÄllet i Äterupplevanden och undvikanden relaterade till barnets sjukdom och behandling hos förÀldrar till stamcellstransplanterade barn. 17 förÀldrar med PTSS vars barn hade stamcellstransplanterats i Sverige deltog. Datainsamling gjordes med halvstrukturerade intervjuer baserade pÄ PCL-C. Intervjuerna transkriberades och analyserades med riktad innehÄllsanalys.

Syfte: Uppsatsens syfte var att ta reda pÄ vilka sÀtt idrottslÀrare för olika Äldrar anvÀnde sig av för att motivera fysiskt inaktiva elever till fysisk aktivitet. Dessutom ville jag undersöka om det fanns nÄgot eller nÄgra framtrÀdande motiv idrottslÀrarna ville förmedla till eleverna för att fÄ dem fysisk aktiva.Metod: För att besvara frÄgestÀllningarna genomfördes tre intervjuer av kvalitativ karaktÀr; tvÄ pÄ idrottslÀrare som undervisar Àldre Äldrar och en pÄ en idrottslÀrare som undervisar yngre Äldrar. LÀrarna kom frÄn samma skola, intervjuerna genomfördes pÄ plats genom anvÀndningen av anteckningar och undersökningen tog formen av en fÀltstudie.Resultat: Resultatet visade att samtliga idrottslÀrare aktivt försökte motivera eleverna - frÀmst de inaktiva - till fysisk aktivitet. De framtrÀdande motiven till att motivera eleverna i de högre Äldrarna skilde sig frÄn de yngre Äldrarnas motsvarigheter. IdrottslÀrarna för de Àldre Äldrarna ansÄg det viktigt att eleverna motiverades och intresserades av idrottsÀmnet och fysisk aktivitet för dess yttre motiv.

The purpose of this thesis is to explore pupils' motivation for participating in Physical Education. The thesis also investigates the definitions of sport and health and to what extent pupils make any connection between the school subject physical education and their own physical and health status. A semi-structured interview was carried out with thirteen upper secondary school pupils with special needs on the Individual Programme. The interviews were recorded digitally and then analyzed. The results show that there is no unified definition of the school subject among the pupils.

Detta examensarbete behandlar undervisningsmetoden infÀrgning. InfÀrgning kan beskrivas som en metod att öka intresse, motivation och förstÄelse för kÀrnÀmnen pÄ yrkesförberedande gymnasieprogram. Rent konkret bestÄr metoden i att man anvÀnder kunskaper och annat som anknyter till elevernas karaktÀrsÀmnen som en del av sin kÀrnÀmnesundervisning. NödvÀndigheten av detta visar litteratur, skolverksutredning samt styrdokument pÄ. Syftet Àr att undersöka huruvida infÀrgning av Àmnet samhÀllskunskap i en klass pÄ ett yrkesförberedande program kan leda till ökat intresse, motivation och förstÄelse för Àmnet.