ProblemomrÄde: Versionshanteringssystem Àr utvecklade för att identifiera, kontrollera, rapportera och garantera att förÀndringarna har blivit rÀtt implementerade. Versionshantering anvÀnds för att spara all historik av filer som man anvÀnder sig av i projektgrupper. Till exempel kan det anvÀndas till att se vilka datum Àndringar gjorts, vem som har gjort Àndringarna och vilka kommentarer som Àr skrivna om Àndringarna. Vi har valt att anvÀnda oss av tvÄ versionshanteringssystem, Windchill ProjectLink och CVS, Concurrent Versions System, för att undersöka om det Àr sÄ att bÄde projektets storlek och nytta styr valet av versionshanteringssystem. Hypotes och frÄgestÀllningar: Arbetet bygger pÄ hypotesen: ?Om projektets storlek och nytta av versionshanteringssystem Àr beroende av varandra sÄ styr det valet av versionshanteringssystem? Och vÄra frÄgestÀllningar: ? Hur stort Àr projektet i antal timmar och personer? ? Hur mÄnga moment behövs för varje inre funktion? ? Vilka inre och yttre funktioner pÄverkar valet av versionshanteringssystem? Genomförande: Kontakt togs med Ätta stycken projektgrupper som anvÀnder sig av Windchill ProjectLink eller CVS och intervjuer gjordes med dem.

Studiens syfte var att synliggöra elevers erfarenheter av att vara i lÀs- och skrivsvÄrigheter och lyfta fram det som de upplevt genom Ären i skolan, hur deras motivation och sjÀlvbild pÄverkats och hur de hanterat sina svÄrigheter. Syftet preciseras i följande frÄgestÀllningar: ? Hur upplever elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter sin skolsituation?? Hur upplever eleverna att lÀs- och skrivsvÄrigheterna pÄverkat deras skolmotivation?? Hur upplever eleverna att lÀs- och skrivsvÄrigheterna pÄverkat deras sjÀlvkÀnsla?? Hur har eleverna hanterat svÄrigheterna?? Hur upplever eleverna att de blivit bemötta av pedagoger i skolan?? Hur upplever eleverna att de fÄtt hjÀlp i sina svÄrigheter?Denna kvalitativa studie genomfördes utifrÄn en livsvÀrldsfenomenologisk ansats. Analys och tolkning vilar pÄ en hermeneutisk grund dÀr det insamlade materialet analyseras i en process som pendlar mellan helhet och del, teori och empiri, mellan dÄ, nu och sedan för att fÄ en djupare förstÄelse. I studien anvÀndes halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer som Kvale (2009) menar Àr ett sÀtt att förstÄ teman i den intervjuades vÀrld ur dennes eget perspektiv.

ProblemstÀllning: Hur motiverar företag med lÄgkvalificerad arbetsstyrka sina anstÀllda och hur moderniserade Àr de i sin anvÀndning av motivationsteorier? Syfte: VÄr ambition med denna uppsats Àr att besvara vÄr frÄgestÀllning med hjÀlp av empirin frÄn vÄra studieföretag och den teori vi anser Àr relevant i förhÄllandet till Àmnet. Vi har valt att avgrÀnsa oss till tvÄ studieföretag med okvalificerad arbetsstyrka. Vi presenterar hur anstÀllningsprocessen kan ha inverkan pÄ personalen och olika sÀtt att hantera prestationen i företaget. Vi beskriver olika motivationsteorier frÄn 1800-talet till mer moderna teorier och vilka olika betydelse de har för motivation och prestation.

VÄrt syfte med detta arbete var att lÀra mer om infÀrgning som undervisningsmetod och hur detta pÄ verkar elevers motivation. Vi genomförde ett projekt med infÀrgning mellan matematik och byggÀmnet i tvÄ klasser pÄ Byggprogrammet. Meningen var att undersöka hur projektet pÄverkade elevernas motivation. Vi identifierade tre faktorer, kompetens, autonomi och anknytning, som grundlÀggande för motivation och undersökte detta med tvÄ stycken standardiserade enkÀter. PÄ grund av faktorer som inte ligger inom vÄr kontroll fick vi ett stort bortfall av undersökningspersoner och undersökningen uppvisar ingen signifikant skillnad..

Syftet Àr att undersöka vilken inverkan gymnasielÀrares kursstart har pÄ elevernas motivation och delaktighet. Vad Àr det som hÀnder i klassrummet och vilka faktorer pÄverkar elevernas motivation och delaktighet? Fokus ligger pÄ relationen lÀrare ? elev och elevernas inflytande. UtifrÄn en kvalitativ metod har tvÄ klassrumsobservationer, tvÄ lÀrarintervjuer samt sex elevintervjuer uförts. Resultatet visar pÄ en viss skillnad mellan lÀrare och elevers uppfattningar om vad som inverkar pÄ kursstarten och i sin tur pÄverkar eleverna. LÀrarna betonar betydelsen av kommunikation med eleverna medan eleverna uttrycker behovet av en tydlig kursgenomgÄng och en möjlighet att pÄverka arbetsformerna.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ faktorer som Àr av betydelse för elevers motivation och hur dessa pÄverkar motivationen i lÀrandet hos eleverna pÄ Barn och fritidsprogrammet vid den skola i södra Sverige dÀr jag Àr verksam lÀrare. Uppsatsen baseras pÄ svaren i de personliga intervjuer som genomförts med 8 stycken elever, varav 4 pojkar respektive 4 flickor som gÄr sista Äret pÄ Barn och fritidsprogrammet. Eleverna i undersökningen tar studenten vid vÄrterminens slut 2010. Studien visar att en förutsÀttning att eleverna skall kÀnna sig motiverade Àr att utbildningen görs spÀnnande och intressant och bidrar till utmaning att nÄ de mÄl som sats upp för skolarbetet. En tillfredsstÀllelse utvecklas hos eleverna dÄ de nÄr sina mÄl med studierna vilket gynnar motivationen, men att inte nÄ upp till mÄlen utvecklar en kÀnsla av frustration och uppgivenhet. Det som enligt undersökningen bland annat frÀmjar motivationen Àr den familjÀra anda som upplevs bland eleverna i skolan. Den sociala kontakten och att tillsammans med bÄde lÀrare och andra elever arbeta mot mÄlet att fÄ ett arbete alternativt skaffa sig en grund för fortsatta studier efter gymnasiet tycks frÀmja motivationen. LÀrarens roll Àr enligt intervjupersonerna vÀldigt viktig och pÄverkar deras motivation. LÀraren bör vara engagerad, positiv, aktiv och samtidigt visa eleverna respekt. Samtliga svarade att den mest avgörande faktorn till positivt skolresultat Àr den enskilde elevens egna individuella instÀllning och förmÄga att genom inre motivation arbeta med sitt skolarbete.

Syftet med denna studie var att undersöka introjektiv motivation och arbetsrelaterad stress. Studien grundades i Self-determination theory och delades upp i studie 1 och 2. Syftet med studie 1 var att undersöka huruvida introjektiv motivation kan delas upp i tvÄ motivationstyper. Ett mÀtinstrument utformades för att undersöka sambandet, med data frÄn 77 respondenter. Resultatet visade pÄ ett signifikant, positivt medelstarkt samband.

SammanfattningDet finns ett flertal definitioner pĂ„ vad revision innebĂ€r. En av dessa Ă€r att revision gĂ„r ut pĂ„ att med en professionellt skeptisk instĂ€llning planera, granska, bedöma och uttala sig om Årsredovisning (ÅR), bokföring och förvaltning. Vid utförandet av revisionen har revisorn ett antal lagar och rekommendationer att följa. I och med detta uppstĂ„r troligen ett förvĂ€ntningsgap, nĂ€r klienternas förvĂ€ntningar strĂ€cker sig utöver det som revisorn, enligt det befintliga regelverket, kan eller fĂ„r göra.MĂ„let med uppsatsen Ă€r att ge en djupare förstĂ„else för hur revisorerna upplever förvĂ€ntningsgapet, ur ett revisions- och tjĂ€nstemarknadsföringsperspektiv. Vidare Ă€r avsikten att redogöra för den inre konflikt som eventuellt kan upptrĂ€da nĂ€r revisorerna vill tillgodose sina klienters behov och önskemĂ„l.

Inre tal Àr ett sÀtt att tÀnka som innebÀr tÀnkande i form av ord, det vill sÀga fonologiskt, i arbetsminnet. Forskning har visat att detta tÀnkande utvecklas i ungefÀr 7-ÄrsÄldern och att barn innan dess tÀnker i visuell form. DÄ barn övergÄr till att tÀnka i fonologisk form anvÀnder sig barn under en period av bÄde visuella och fonologiska strategier, men övergÄr sedan till endast fonologiska strategier. I denna uppsats undersöks om ett minnesspanntest, bestÄende av omgÄngar med bilder som representerar ord som antingen Àr fonologiskt lika, visuellt lika, lÄnga eller kontrollord, kan visa den utveckling av inre tal som har beskrivits i tidigare forskning. Ett sÄdant test visar en utveckling av inre tal eftersom resultatet av testet uppvisar de effekter som tyder pÄ fonologisk, visuell eller bÄde fonologisk och visuell bearbetning i arbetsminnet.

Syftet Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt vÀgledningssamtalet bidrar till individens motivation till förÀndrad karriÀrinriktning. UtifrÄn syftet har följande frÄgestÀllning formulerats: Vad Àr det i vÀgledningssamtalet som bidrar till individens motivation till förÀndrad karriÀrinriktning? För att fÄ svar pÄ frÄgan har kvalitativ metod anvÀnts i form av interjuver med totalt tre respondenter. För att analysera resultatet har SCCT - Social Cognitive Career Theory samt Maslows behovspyramid anvÀnts. Resultatet visade att för samtliga intervjupersoner var det flera faktorer som bidrog till deras motivation till att förÀndra karriÀrinriktningen.

Studiens syfte Àr att undersöka vad verksamma pianopedagoger har för erfarenheter av gruppundervisning och samspelsmöjligheter för nybörjarpianoelever. I bakgrundskapitlet ges en överblick vad som finns skrivit om samspel, pianogruppundervisning, traditioner inom pianoundervisning och material för grupper. DÀrefter följer en presentation av tidigare forskning inom ÀmnesomrÄdet. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien utgörs av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrarande och kommunikation.Det insamlade datamaterialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pianopedagoger som har erfarenheter av samspel och gruppundervisning för piano. I resultatkapitlet beskrivs informanternas erfarenheter av gruppundervisning, samspel, förutsÀttningar och material.

Due to lack of knowledge about motivation in Swedish for adult immigrants (SFI ), I have chosen to write about motivation. Motivation is a complex concept to understand. It has different meanings depending on what context the term is put in. In this study , you will read about the external and internal motivation . But also about integrative and instrumental motivation.

Det traditionella lantbruket minskar mer och mer, gÄrdarna som fortsÀtter med lantbruk blir större och mer nischade pÄ antingen djur eller vÀxtodling. Det Àr mÄnga som helt lÀgger ner sin produktion för att ge plats Ät nÄgot annat pÄ gÄrden som t.ex. bed and breakfast-stÀllen, spa, m.m. NÀr produktionen lÀggs om och företagen nysatsar sÄ Àr det mycket att tÀnka pÄ. En ny affÀrsidé ska arbetas fram och kalkyler berÀknas.

Ett kommunikativt ledarskap kÀnnetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlÀttar arbetet, har tydliga förvÀntningar, Àr tillgÀnglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras pÄ en enkÀtundersökning med deltagare frÄn 16 olika yrkeskategorier dÀr de flesta arbetar inom administration, hÀlsa och sjukvÄrd, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militÀren. Med hjÀlp av enkÀten har tvÄ grupper gjorts, en grupp som anger över medelvÀrdet pÄ frÄgor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare Àr kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare Àven upplever högre inre motivation.

The effect of the salary system and age on the internal and external motivationThe purpose of the study was to examine how a fixed salary with commission and only a fixed salary, and age affect the internal and external work motivation of sellers. This was studied by a questionnaire and participants were sellers in the call center industry in Sweden. In total there were 112 sellers from nine different companies that responded to the survey. The respondents were divided into groups based on pay systems and age. The measuring instrument used was the Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale which classifies the motivation of internal and external based on six subscales.