Kommunen har som mÄl i samhÀllsbyggandet att förnya och förtÀta det bebyggda stadsomrÄdet. De vill fortsÀtta med stadsbyggandet bland annat lÀngs med BÀveÄn till Inre HamnomrÄdet. Kommunen vill Àven ha en blandad bebyggelse med bostÀder, verksamheter och service. Att förnya och förtÀta i befintliga omrÄden, i det hÀr fallet Inre hamnomrÄdet, leder dÀrför till korta avstÄnd för de boende till arbete och service. I och med en utbyggnad av Inre HamnomrÄdet kommer centrum att utökas mot sydvÀst och dÀrmed fÄ större vattenkontakt. En förnyelse skall stÀrka samt komplettera stadens centrum och attraktivitet. Inre HamnomrÄdet utgör med andra ord ett högintressant omrÄde med ett centralt lÀge med möjligheter till bra kommunikationsmöjligheter, service och attraktivt boende.

Projektets utgÄngspunkt Àr ett nytt konstmuseum i Uppsala, i omrÄdet bakom Uppsala centralstation, som nyligen genomgÄtt ett ansiktslyft.Museets lÄngsmala karaktÀr har hÀmtats frÄn det intilliggande godsmagasinet och frÄn tomtens form. Genom byggnaden har ett diagonalt strÄk öppnats, för att ge möjlighet Ät fotgÀngare att passera genom byggnaden och för att skapa liv och rörelse pÄ platsen.Genom fönstren i passagen kan förbipasserande fÄ en skymt av vad som hÀnder inuti muséet. I passagen ligger museets entré, den pedagogiska verksamheten och ett kafé för allmÀnheten.Museets fasad Àr inspirerad av den arabiska mashrabiyan. Byggnaden har fönster lÀngs hela fasaden, som i sin tur Àr tÀckta av skÀrmar tillverkade av strÀckmetall. Ljuset tillÄts komma in i byggnaden samtidigt som strÀckmetallen tÀcker fasaden och bevarar nÄgot av museets hemligheter för förbipasserande.Museets inre vÀggar bestÄr av massiva betongskivor, placerade i ett rutnÀt som fÄtt sin riktning av passagen genom huset.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilken syn fem gymnasielÀrare i svenska har pÄ motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta stÀlls sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur lÀraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att uppnÄ syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nÀmner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder Àven pÄ en relation mellan hur respondenten ser pÄ motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

Ett av arbetsterapeutens verksamhetsomrÄden Àr psykiatrin, dÀr klienterna har olika psykiska funktionshinder. Arbetsterapeutens uppgift Àr att med olika medel fÄ klienterna till att utföra aktiviteter. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters arbete med motivation i relation till personer med psykiska funktionshinder och hur detta möjliggör aktivitet. Fyra arbetsterapeuter deltog i studien. Fokusgrupp anvÀndes som metod, dÀr interaktion och diskussion undersökningspersonerna emellan beaktas.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien var att utifrÄn teoretiska antaganden om motivation inom Self-determination theory (SDT), undersöka elevers motivation till Àmnet idrott och hÀlsa. Studien har följt en explorativ ansats utifrÄn frÄgestÀllningarna: i) Hur ser sambandet ut mellan typ av motivation hos eleverna för Àmnet idrott och hÀlsa och deras sjÀlvskattade grad av fysisk aktivitet utanför skoltiden? ii) Hur ser sambandet ut mellan elevernas typ av motivation till Àmnet idrott och hÀlsa och deras uppskattning av förÀldrarnas engagemang för Àmnet idrott och hÀlsa? Metod: Deltagarna bestod av 147 gymnasieelever i Ärskurs ett och tvÄ, frÄn en gymnasieskola söder om Stockholm. Eleverna besvarade en enkÀt i tvÄ delar. Den första delen innefattade items för att mÀta typ av motivation.

De flesta organisationer Àr idag mÄlstyrda dÀr mÄluppföljning sker genom resultatbaserade styrsystem. Utvecklingen av styrsÀtt och styrsystem har gÄtt frÄn regelstyrning till fokus pÄ prestationer. Tidigare studier visar att inre motivation skapar bÀttre attityder till arbetet. Det leder till bÀttre prestationer om medarbetaren kÀnner delaktighet och fÄr regelbunden Äterkoppling. I uppsatsen undersöktes hur medarbetare upplever att mÄl- och resultatstyrning pÄverkar motivationen och arbetsutförandet i en bankverksamhet, samt hur detta tar sig i uttryck i handling.

Det finns studier som visar att skador i transmission och hydraulik Ă€r bland de vanligaste och dyraste skadorna pĂ„ traktorer. Ytterligare studier visar att det finns mycket partiklar i oljorna hos lantbrukets traktorer. Även om inte partikelmĂ€ngden som sĂ„dan Ă€r orsak till skadan kan den orsaka följdskador, ofta med stora kostnader som konsekvens. Partiklarna kan komma frĂ„n bĂ„de inre och yttre kĂ€llor. Partiklar som uppstĂ„r i traktorn uppkommer pĂ„ grund av olika slitage pĂ„ materialen i traktorn. Partiklar som kommer utifrĂ„n och genom yttre faktorer kommer frĂ„n till exempel luftningen pĂ„ hydrauliksystem eller frĂ„n slarv vid pĂ„fyllning av olja.

LÀnge har utvecklare kÀmpat för att genom kreativa implementationer av gryende teknologi, sÀrskilja och sprida sina applikationer och tjÀnster i konkurrensen av ett stÀndigt vÀxande utbud. En av de senaste trenderna för att framkalla ett ökat engagemang och förbÀttrade prestationer bland anvÀndarna Àr gamification. Detta innebÀr processen att införa spelliknande moment i applikationer för att öka deras interaktionförmÄga och pÄ sÄ sÀtt möjliggöra för motivation att uppstÄ inom anvÀndaren. Lyckade exempel pÄ gamifierade applikationer har snabbt sprungit om sina konkurrenter bÄde vad gÀller anvÀndarlojalitet och popularitet vilket fÄr mÄnga att fundera pÄ nya anvÀndningsomrÄden för tekniken. I detta arbete vill vi besvara frÄgor kring hur gamification kan anvÀndas för att öka engagemang, kunskap och prestation hos anvÀndarna i ett av dessa nya omrÄden, försÀljning.

Under vÄr utbildning kom vi i kontakt med det individuella programmet pÄ en skola dÀr 82% av en Ärskull gjort sig behöriga till ett nationellt program. Det vÀckte vÄr nyfikenhet. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vad som bidragit till att eleverna blivit studiemotiverade. En hermeneutisk undersökning har gjorts dÀr bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder har anvÀnts genom intervjuer och enkÀter. Resultatet visar att det inte Àr en tillfÀllighet att sÄ mÄnga blir behöriga att söka ett nationellt program efter ett Är pÄ den undersökta skolan.

Det finns studier som visar att skador i transmission och hydraulik Ă€r bland de vanligaste och dyraste skadorna pĂ„ traktorer. Ytterligare studier visar att det finns mycket partiklar i oljorna hos lantbrukets traktorer. Även om inte partikelmĂ€ngden som sĂ„dan Ă€r orsak till skadan kan den orsaka följdskador, ofta med stora kostnader som konsekvens. Partiklarna kan komma frĂ„n bĂ„de inre och yttre kĂ€llor. Partiklar som uppstĂ„r i traktorn uppkommer pĂ„ grund av olika slitage pĂ„ materialen i traktorn.

Psykosocial motstÄndskraft (?resilience?) innebÀr att klara sig bra i samband med motgÄng. Det Àr viktigt att frÀmja detta i unga Är dÄ utvecklingskaskader (kedjereaktioner) som följd av olika upplevelser kan pÄverka resten av livet. Syftet med denna studie var att undersöka hur motstÄndskraft uppfattas och hur det frÀmjas i det dagliga arbetet i förskolan. Sju intervjuer med förskolepersonal genomfördes och analyserades och resultatet tyder pÄ att begreppet i sig inte Àr kÀnt men att mÄnga delar av det appliceras.

Vi Àr alla födda i en viss tidsperiod och tillhör dÀrför en viss generation. Det samhÀlle vi vÀx-er upp i kan komma att prÀgla vÄr personlighet och de vÀrderingar som vi har. DÄ den svenska arbetsmarknaden just nu befinner sig i ett generationsskifte kommer vi fÄ se fler personer frÄn de yngre generationerna inta chefspositioner pÄ företag. Ledarskapet inom organisationer kan dÀrför Àndras under de kommande Ären eftersom den Àldre generationens drivkrafter och mo-tivation inom ledarskap möjligtvis Àn annorlunda Àn de yngres. Studien har som syfte att utre-da om det finns nÄgra skillnader eller likheter i vad som motiverar olika generationers chefer i sitt ledarskap, och vilka faktorer de tycker gör arbetsrollen intressant.

Denna c-uppsats Àr ett examensarbete inom studieprogrammet med inriktning mot personal, arbete och organisation (PAO) pÄ Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Syftet Àr att undersöka och beskriva hur poliser i yttre tjÀnst ser pÄ och upplever effekten av fenomenet krishantering inom organisationen Polisen. Vidare Àr syftet att analysera vilka konsekvenser organisationskulturen inom Polisen fÄr för fenomenet krishantering. I denna studie tar jag upp frÄgestÀllningar sÄsom vilka vÀrderingar och normer poliser har kring krisstöd, och vilken effekt krisstöd har pÄ den enskilde polisen. Jag problematiserar kring organisationskultur som en viktig del i hur normer och vÀrderingar kan vara styrande i en arbetsmiljö dÀr vÄld och hot om vÄld Àr en del av vardagen.

Syftet var att genomföra en fallstudie om hur yttre uppvÀxtvillkor pÄverkade utvecklingen av antisocialt beteende som utmynnar i kriminalitet och missbruk. Fallstudien genomfördes med tre informanter som har god kÀnnedom om fenomenet genom intervjuer. ResultatmÀssigt har vi sett att informanterna överlag hade en stor del av de riskfaktorer som finns. DÄ vÄrat resultat överensstÀmmer med tidigare forskning inom omrÄdet drog vi slutsatsen att yttre uppvÀxtvillkor pÄverkar utvecklingen av antisocialt beteende..

Studien syftar till att kartlÀgga ledarnas pÄverkan pÄ medarbetarnas upplevelse av motivation och arbetstillfredsstÀllelse i en lokal organisatorisk integrationsprocess. Eftersom fallorganisationen, Air France KLM, befinner sig i Sverige, men samtidigt pÄverkas av sina tvÄ huvudkontor i Frankrike respektive i Holland, utsÀtts organisation-en för institutionell dualitet, vilken pÄverkar den lokala kontexten. ForskningsfrÄgan fokuserade pÄ hur lokala integrationsprocesser och hur dess ledarskapsstrukturer pÄver-kar medarbetarnas motivation. Det vill sÀga: Hur kan de lokala ledarna pÄverka medar-betarens upplevelse av motivation i en lokal kontext i ett multinationellt företag?UtifrÄn denna problematik kan det vara av intresse att försöka koppla ihop den traditionella forskningen om motivation med det nya samhÀllets globala förutsÀttningar.