Syfte: Att identifiera metoder för projektledare att anvÀnda motivation för att minimera negativ stress. Metod: Kvalitativa djupintervjuer Slutsatser: Vi har definierat tre metoder som bidrar till att en internaliseringskedja pÄbörjas. Internalisering ökar den inre motivationen bÄde hos projektledare och hos projektdeltagare och kan bidra till att minska negativ stress. Den första metoden handlar om att utveckla en modell gÀllande vilken information projektledare behöver frÄn bestÀllare nÀr projekt bestÀlls. Den andra metoden handlar ocksÄ om behovet av ökad bestÀllarkompetens, och innebÀr att utbilda bestÀllarna.

Hur kan studie- och yrkesvÀgledare hjÀlpa elever hitta sin vilja att studera nÀr deras motivation har svalnat? SÄ lyder i stora drag vÄr utgÄngspunkt i detta examensarbete. Via sex djupintervjuer med studie- och yrkesvÀgledare pÄ gymnasienivÄ har vi sökt svar pÄ huvudfrÄgan ovan. Val av motiveringsmetod hÀnger samman med hur respondenterna definierar inre motivation, hur de förklarar elevens beteende, vilka hinder de upplever i sitt motivationsarbete och hur de se ser pÄ utvecklingsmöjligheter inom samma omrÄde. Det var dÄ intressant att Àven ha med dessa problemformuleringar i vÄr undersökning. DÄ motivation Àr ett komplext begrepp har vi anvÀnt oss av flera olika teorier för att belysa Àmnet ur följande perspektiv: aktuell ungdomsforskning, den humanistiska inriktningen med Maslows behovsteori och Egans empatitankar, förvÀntningsteori och attributionsteorin.

Jag har i denna studie undersökt elevers motivation till att lÀra NO i skolan. De olika motivationsteorierna samverkar alla nÀr det gÀller motivation till att lÀra. Med sina olika attityder pÄverkas ocksÄ eleverna av varandra vilket Àven pÄverkar deras motivation till att lÀra. I denna studie har elever frÄn tre 6:e klasser fÄtt svara pÄ frÄgor i en enkÀtstudie om vad de tycker om innehÄllet i de naturorienterande Àmnena, kraven i NO, synpunkter pÄ varför de gör sina lÀxor/lÀser till ett prov. De har Àven fÄtt svara pÄ frÄgor om hur de bÀst tycker om att arbeta och hur en lektion skall vara för att de skall kunna lÀra bÀst.

Denna studie har undersökt hur ledare inom privat och offentlig sektor resonerar kring motivation av medarbetare, hur detta överensstÀmmer med medarbetarnas egna upplevda motivation samt en jÀmförelse sektorerna emellan. Tidigare forskning har visat att motivation Àr ett otydligt och mÄngfacetterat begrepp som kan pÄverkas av psykologiska behov samt inre och yttre motivationsfaktorer. DÀrmed Àr det en utmaning för ledare att hÄlla sina medarbetare motiverade. Studien baserades pÄ sex halvstrukturerade intervjuer med ledare samt en enkÀt till medarbetare. Resultatet visade att ledarnas rationaler skiljde sig Ät mellan sektorerna.

Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av att leva med KOL samt identifiera eventuella faktorer som underlÀttar det dagliga livet. För att göra detta genomfördes en litteraturstudie dÀr artiklar analyserades efter Carnevalis (1999) Dagligt Liv ? Funktionellt HÀlsotillstÄnd-modell. Patienter upplever svÄrigheter, krav, i det dagliga livet relaterat till hygien, mÄltids-situationer och sociala situationer. Patienterna fÄr anpassa sin aktivitetsnivÄ till sitt aktuella hÀlsotillstÄnd.

Tidigare forskning inom Àmnet visar pÄ att anstÀllda som Àr nöjda med förmÄnerna som ett företag erbjuder kommer att engagera sig till fullo till verksamheten. Trots att det forskats mycket om motivation i stora företag Àr forskningen begrÀnsad om hur olika belöningar pÄverkar anstÀlldas engagemang i smÄ företag. Det Àr bevisat att anstÀlldas engagemang spelar en stor roll för företaget. Det faktum att smÄ företag har en begrÀnsad mÀngd resurser gör att motivationsarbetet med yttre belöningar Àven det Àr begrÀnsat, vilket betyder att chefer istÀllet tvingas motivera sina anstÀllda pÄ andra sÀtt. Det finns ett antal teorier som föresprÄkar hur anstÀllda kan motiveras pÄ andra sÀtt Àn genom finansiella belöningar.Studien kommer utgÄ frÄn problemformuleringen om belöningssystem anvÀnds i smÄ företag och varför just dessa belöningssystem anvÀnds.

PÄ dagens marknad mÄste företagen kunna möta bÄde de yttre och inre kraven som stÀlls pÄ marknaden för att maximera sin avkastning. Ett företag som i allra högsta grad stÄr inför förÀndrade yttre krav Àr Posten. Hur kan Posten kombinera yttre krav och omstÀndigheter frÄn kunder, marknadsförhÄllanden och Àgarnas vinstintresse med de inre kraven, det vill sÀga en tillfredstÀlld personal? Hur kan man skapa en bra företagskultur som gynnar bÄde Àgarna och de anstÀllda? En teori som hÀvdar att det gÄr att möta de yttre kraven samtidigt som de inre kraven uppfylls benÀmns: empowerment. Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett empowermentperspektiv analysera hur nÄgra lokala chefer pÄ Posten jobbar med sin personalpolitik rent praktiskt.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka prisstrategier högteknologiska B2B-företag anvÀnder sig av samt hur dessa val av prisstrategi förhÄller sig till tidigare forskning pÄ omrÄdet. Vidare har vi undersökt huruvida högteknologiska B2B-företag har nÄgon gemensam karaktÀristik som kan pÄverka valet av prisstrategi. Slutligen har vi diskuterat hur de högteknologiska B2B-företagens anvÀndande av analysverktyg kan pÄverka valet av prisstrategi. Vi har genomfört en fallstudie av Ätta företag och jÀmfört dessa empiriska observationer med det teoretiska ramverket. Studien visar att högteknologiska B2B-företag i stor utstrÀckning anvÀnder sig av marknadsbaserad prissÀttning.

Detta examensarbete syftar att undersöka vad det Àr som gör att eleverna kÀnner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som pÄverkar deras skolmotivation inom SO-Àmnena i grundskolans senare Är. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation. För att uppnÄ studiens syfte har jag genomfört semistruktuerade kvalitativa intervjuer i en fokusgrupp av sex elever i Ärskurs 7-9. IntervjufrÄgorna grundas pÄ studiens frÄgestÀllning: Vilka faktorer pÄverkar elevers skolmotivation inom SO-Àmnena i grundskolans senare Är? Svaret pÄ frÄgestÀllning har sökts dels i litteratur dels i intervjuer med elever.

Skuggor har lÀnge fascinerat mig och varit en viktig del i mitt konstnÀrliga arbete. Skuggor av glas berÀttar inte bara om den yttre formen utan förmedlar Àven nÄgot frÄn glasets inre. Mötet mellan det yttre och det inre, mellan det materiella och det immateriella Àr ett tema för detta arbete. Konsten och konsthantverket har en unik möjlighet att utforska och förmedla erfarenheter och kunskaper som finns i vÄra kroppar. Kunskap som vi Ànnu inte greppat med vÄrt intellekt.

Syftet med uppsatsen Àr att studera den subjektiva upplevelsen av upphörandeprocessen frÄn kriminalitet hos unga vuxna som vid upprepade tillfÀllen begÄtt brott under sin barndom och ungdomstid. FrÄgestÀllningarna berör bÄde yttre och inre faktorer som pÄverkat upphörandet samt faktorer som upprÀtthÄller en ickekriminell livsstil. I studien ingick Ätta personer, sex mÀn och tvÄ kvinnor, som upphört med kriminalitet före 25 Ärs Älder. Hur lÀnge sedan det var personerna slutade begÄ brott varierade mellan nÄgra veckor och Ätta Är. Studiens genomförande var kvalitativa semistrukturerade intervjuer varav fem utfördes vid personliga möten och tre över telefon.

Hur mÀnniskor tÀnker om sig sjÀlva och andra pÄverkar dem och deras liv. Detta kan bli ett problem nÀr individen har negativa automatiska tankar, det vill sÀga en inre censor. GrÀnserna nÀr den inre censorn med sina automatiska tankeprocesser tar över blir för individen svÄra att upptÀcka eftersom den inre censorn upplevs som egna tankar. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka den inre censorns pÄverkan pÄ det egna agerandet och hur relationen mellan den inre censorn och sjÀlvkÀnsla, positiva och negativa tankar samt attribution. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av enkÀter till 33 studenter vid LuleÄ tekniska universitet samt med intervjuer av 15 personer utanför universitetet.

Skuggor har lÀnge fascinerat mig och varit en viktig del i mitt konstnÀrliga arbete. Skuggor av glas berÀttar inte bara om den yttre formen utan förmedlar Àven nÄgot frÄn glasets inre. Mötet mellan det yttre och det inre, mellan det materiella och det immateriella Àr ett tema för detta arbete. Konsten och konsthantverket har en unik möjlighet att utforska och förmedla erfarenheter och kunskaper som finns i vÄra kroppar. Kunskap som vi Ànnu inte greppat med vÄrt intellekt.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilken betydelse yttre pÄverkan och inre drivkrafter har haft i fyra individers karriÀrutvecklingsprocess inom en hÄrt konkurrensutsatt bransch, samt hur dessa har hanterat denna. Datainsamlingen genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade mailenkÀter, och det insamlade materialet bearbetades med hjÀlp av deduktiv tematisk analys. De teman som ligger till grund för analysen Àr: studie- och yrkesvÀgledning, cooling down, empowerment, informationsteorier, forskningslitteratur samt karriÀrvalsteorin SCCT. Studien visar att samtliga respondenter har utsatts för dÀmpande pÄverkan, cooling down, under sin uppvÀxt, bÄde frÄn skolpersonal, och den egna familjen, men ocksÄ att de erhÄllit empowerment frÄn andra hÄll. Respondenterna har hanterat denna yttre negativa pÄverkan pÄ olika sÀtt, men gemensamt för dem alla Àr att de visat pÄ en inre drivkraft, som trots den nÀmnda negativa pÄverkan gjort att de nÄtt framgÄng inom sitt gebit.

Den psykosociala arbetsmiljöns koppling till mÀnniskors mentala och fysiska hÀlsa har fÄtt allt större uppmÀrksamhet under senare Är. Det Àr emellertid medarbetarna som har varit i fokus medan chefers hÀlsa och psykosociala arbetsmiljö utforskats i begrÀnsad omfattning. Mot bakgrund av alltmer komplexa chefsroller och stort rekryteringsbehov av nya chefer inom de nÀrmaste Ären aktualiseras förutsÀttningar för ett hÄllbart chefskap d.v.s. att chefen fungerar i sin roll och mÄr bra. En litteraturgenomgÄng visar att chefers förutsÀttningar för ett hÄllbart chefskap Àr understuderat.En enkÀtundersökning genomfördes bland samtliga första linjens chefer och mellanchefer i ett landsting för att kartlÀgga hur inre, individuella faktorer respektive yttre, organisatoriska faktor pÄverkar ett hÄllbart chefskap i positiv respektive negativ riktning.